Introduktion: Frukt och grönsaksIntaget har minskat i både rika och fattiga länder. Konsekvenserna av ett för lågt Intag kan vara övervikt och fetma som i sin tur kan leda till hjärt- och kärl sjukdomar, cancer och diabetes typ 2. Det har visat sig att det finns flera olika faktorer i hemmet som gör att det har blivit ett minskat Intag. I tidigare forskning finns det tydliga samband mellan familjen och ett minskat Intag av frukt och grönsaker hos barn och ungdomar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer i familjen som påverkar barn och ungdomars Intag av frukt och grönsaker.

SAMMANFATTNINGBakgrund Undernäring är vanligt förekommande bland äldre i Sverige varav en orsak är att de äter för få måltider och har dålig aptit. Det är därför viktigt att de äldre erbjuds tillräckligt många mål mat per dag och att maten är energi- och näringsriktig. Sjuka, undernärda äldre behöver ofta äta energi- och proteinrik kost för att uppnå sina behov. Det är viktigt att motverka och behandla undernäring då det kan medföra bland annat försämrad livskvalité. Med denna studie ville vi ta reda på och belysa hur de äldres näringsIntag verkligen såg ut.Syfte Syftet med studien var att studera Intag av energi, protein, järn, kalcium samt C och D-vitamin under två huvudmåltider, två dagar hos geriatriska patienter som åt E-kost.Metod Metoden som användes var en vägd kostregistrering samt fotografering.

Introduktion: I NNR 2012, har man höjt rekommenderat Intag av vitamin D från 7,5 ?g/dag till 10 ?g/dag för personer från 2 år upp till 74 års ålder. Livsmedelsverkets matvaneundersökning Riksmaten bland vuxna 2010-11 visar att medelIntaget av vitamin D i genomsnitt var 7,0 ?g/dag. Patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) har en högre risk för osteoporos på grund av medicinering med cortison samt brist på vitamin D.Syfte: Att undersöka om personer med IBD uppnår de nya höjda rekommendationerna gällande Intag av vitamin D via maten och/eller kosttillägg och kosttillskott.

Bakgrund. Kostens sammansättning får en stor betydelse för boende i Sverige då de inte tillgodogör sig D-vitamin från solen i samma utsträckning som länder vid ekvatorn, speciellt vintertid. Hela 80 % av den Intagna mängden D-vitamin absorberas i tarmen, ändå visar forskning på att brist föreligger i större utsträckning bland boende över 55 breddgraden.Syfte. Studiens syfte var att undersöka hur troligt det är att boende i Sverige uppnår rekommenderat dagligt Intag av D-vitamin.Metod. För att besvara syftet utfördes en internetbaserad kvantitativ studie, baserad på en frekvensenkät.

Syfte: Att undersöka ifall ett ökat Intag av antioxidanter via kost eller supplement kan förhindra uppkomst och progression av åldersrelaterad makuladegeneration, AMD.Metod: Granskning och sammanställning av publicerade forskningsresultat inom området.Resultat: Av 7 granskade studier visade 5 på en skyddande effekt mot uppkomst eller progression av AMD vid ett ökat Intag av antioxidanter. Resterande 2 studier kunde inte finna något signifikant samband. Resultatet varierar för specifika antioxidativa ämnen i olika studier.Slutsats: Forskningen tyder på att ett ökat Intag av antioxidanter, antingen via kosten eller supplement, skulle kunna förebygga och bromsa de skador som uppkommer vid AMD. Man bör dock ytterligare utreda eventuella negativa bieffekter vid höga doser av bland annat ?-karoten och E-vitamin.

Syfte: Syftet med arbetet var att undersöka om ett Intag av koffein kan påverka tårproduktionen med hjälp av Schirmer 1 test.Metod: I det här arbetet deltog 30 personer i åldrarna18 ? 28 år (medelåldern var 22,3 ± 2,1 år) som var uppdelade i två grupper med 15 personer i varje grupp. Den ena gruppen fick 200 ml vatten och 300 mg koffein och den andra fick bara 200 ml vatten. Alla deltagares tårproduktion mättes fyra gånger, en gång före Intag, efter Intag mättes tårproduktionen efter både 30, 60 och 90 minuter. Tårproduktionen mättes med hjälp av Schirmer 1 test, vilket är en pappersfilters remsa med en graderad mm-skala som hängs fast i deltagarens undre ögonlock, där den absorberar ögats tårar.Resultat: Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad (p > 0,05) efter koffeinIntag, men det fanns det efter vattenIntag på höger öga där tårproduktionen minskning var statistiskt signifikant mellan första och sista mätningen (p = 0,011).Slutsats: Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad (p > 0,05) efter koffeinIntag.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka gymnasieelevers lunchvanor i relation till de svenska energi- och näringsrekommendationerna. Följande frågeställningar kommer att besvaras:Hur väl uppfyller gymnasieelevers lunch[1] de svenska näringsrekommendationerna med avseende på energi och näring?Finns det några könsskillnader beträffande i hur väl energi- och näringsrekommendationerna uppfylls?MetodMetoden som användes var en prospektiv kostregistreringsmetod med hjälp av fotografering. De undersökta eleverna går i årskurs 1 och 2 på gymnasiet i en skola söder om Stockholm. Vi fotograferade elevernas tallrikar, glas och eventuella tillbehör som knäckebröd samt en nummerlapp som identifierade eleverna under lunchtiderna i en skolveckas tid.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring om regelbundet Intag av ?gg p?verkar niv?er av trimetylamin-N-oxid (TMAO) i plasma hos vuxna. Metod: En litteraturs?kning genomf?rdes i databaserna PubMed, Scopus och Cochrane Library 25 januari 2023. Inklusionskriterierna var vuxna ?18 ?r, intervention best?ende av ?gg eller ?ggula, kontroll best?ende av ?ggsubstitut/?ggvita/habituell kost/annat livsmedel som inte inneh?ller ?ggula, utfallet TMAO i plasma och studiedesign RCT. Artiklarna skulle vara skrivna p? engelska eller svenska.

Bakgrund: Tidigare studier visar att faktorer som exempelvis rökning och låg utbildningsnivå har samband med ett lägre frukt- och grönsaksIntag. För att öka frukt- och grönsakskonsumtionen är det värdefullt att identifiera grupper med lågt Intag. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur frukt- och grönsaksIntaget såg ut hos vuxna samt om livsstilsfaktorer och sociala faktorer kan ha samband med frukt- och grönsaksIntaget. Metod: En enkätstudie genomfördes i Umeå och Örnsköldsvik där 275 vuxna i ett bekvämlighetsurval tillfrågades att delta. Efter externt bortfall och efter exklusion av ofullständigt ifyllda enkäter ingick totalt 101 deltagare i studien.

Syfte: Syftet ?r att sammanst?lla det aktuella forskningsunderlaget f?r att unders?ka om Intag av bl?b?r f?r?ndrar lipidniv?er hos m?n och kvinnor ?18 ?r j?mf?rt med att inte inta bl?b?r. Metod: I denna systematiska ?versiktsartikel har en litteraturs?kning genomf?rts. F?r att specificera unders?kningsomr?det har arbetet avgr?nsats till m?n och kvinnor ?18 ?r med interventionen Intag av bl?b?r (os?tade f?rska, frysta eller frystorkade) tillsammans med normalkost som har j?mf?rts mot inget bl?b?rsIntag (normalkost, placebodryck, -pulver eller -kapsel med pulver). Utfallet som har unders?kts var f?r?ndring av totalkolesterol (TC), triglycerider (TG), low-density lipoprotein (LDL) och high-density lipoprotein (HDL). Studiedesignen f?r inkluderade studier var RCT, minst singelblindad med en interventionsl?ngd p? ?1 vecka.

Bakgrund Frekvensenkät (FFQ) och kostregistrering är två vanliga kostundersökningsmetoder. För varje metod finns det felkällor och idag finns ingen fulländad kostundersökningsmetod. Genom att undersöka skillnader mellan kostundersökningsmetoder ökar förståelsen för att metoderna kan ge olika resultat. Vid kostundersökningar då näringsIntag som t.ex. Intag av vitamin D studeras, är det viktigt att ta hänsyn till energiIntag.

Sjuksköterskor möter ofta personer som lever med reumatoid artrit, vilket innebär smärta, svullnad och stelhet och medvetenhet om att sjukdomen ibland leder till ledförstörelse och fysiska funktionshinder. Ingen känd behandling botar sjukdomen, men läkemedel minskar smärta och inflammatoriska skov. Många patienter oroar sig för biverkningar och beroende vid långvariga Intag av mycket läkemedel. Syftet med denna studie var att ta reda på om Intag av fiskolja har någon lindrande effekt hos personers som lever med reumatisk sjukdom. Denna systematiska evidensbaserade litteraturstudie baseras på fem frågeställningar: Påverkar fiskoljeIntag patienters och läkares utvärdering av inflammatorisk aktivitet?: Reducerar fiskoljeIntag antal ömmande och smärtande leder?, Reducerar fiskoljeIntag varaktighet av morgonstelhet: Leder Intag av fiskolja till förbättring av gripstyrka?: Har det betydelse att kombinera fiskolja med något annat ämne för att minska symtom? Studien omfattade åtta artiklar, som granskats utifrån kvalitetsbedömning, bevisvärde och evidensgradering.

Människans totala energiomsättning bestäms av basalmetabolism, termisk effekt av föda och energiförbrukning genom aktivitet. Genom att mäta energiförbrukningen före och efter måltid hos en individ, kan man uppskatta den relativa termiska effekten hos olika typer av föda. Syftet med uppsatsen är att studera hur måltidens innehåll av protein påverkar den termiska effekten. I studien ingick 12 personer i åldrarna 19 ? 57 år varav 9 kvinnor och 3 män.

Toxoplasma gondii infekterar sina värdar i huvudsak via tre smittvägar: Intag av oocystor från kattfaeces, Intag av kött innehållande vävnadscystor eller transplacentalt till det ofödda fostret. Hos får har parasiten även visats kunna smitta vid sexuell kontakt, även om detta är en mycket ovanlig smittväg då baggarnas sperma är infektiös under en mycket kort tidsperiod efter infektionens inledande. Intag av vävnadscystor borde inte heller utgöra någon reell risk då får normalt inte ges kött eller köttprodukter. I stället har närvaro av katter visat sig vara den största riskfaktorn för att få in toxoplasmos i en fårbesättning. Ny forskning har även visat på höga nivåer av transplacental smitta inom besättningar, men då denna smittväg endast drabbar varje tackas egna lamm utgör den ingen stor risk vid smitta mellan besättningar.

Livsmedelsverket har som råd att man ska äta fisk ofta, gärna tre gånger i veckan. Fet fisk innehåller mycket fleromättade fettsyror, särskilt omega-3, som kan minska risken för hjärtkärlsjukdomar, alltså anses att flertalet bör äta mer fisk ur folkhälsosynpunkt. Är man fiskallergiker kan man gå miste om en del av dessa nyttiga fleromättade fetter.Det är viktigt att en patient med allvarlig födoämnesallergi lär sig att vara noga med att fråga vad maten innehåller vid ett restaurangbesök samt att läsa på innehållsförteckningarna på olika livsmedel. I vissa fall har det visat sig att allergiska personer inte längre vågar gå hem till vänner och bekanta på grund av risken och rädslan att bli bjuden på något man inte tål. Därför är det viktigt att patienten får upplysning om vilka ?dolda? allergener som kan förekomma, exempelvis ansjovis i leverpastej.Syftet med detta arbete var att studera några fiskallergikers Intag av omega-3 fettsyror samt hur de resonerade kring sin allergi.