Den 1 augusti 2012 infördes en skatt på finansiella transaktioner i Frankrike. Detta är ett av många exempel, nuvarande och i planeringsstadiet, på fenomenet där ekonomiska marknader beläggs med skatt. Hur detta påverkar marknaden är vad denna uppsats ämnar studera då tidigare teori och empiri pekar åt olika håll. För att uppnå detta syfte undersöks hur likviditeten och volatiliteten påverkades i anslutning till skattens införande i Frankrike. Likviditeten uppskattas genom spreaden samt handelsvolymen.

Resultaten tyder på att ett fastighetsbolag som har möjlighet att värdepapperisera ett fastighetsbestånd utan att det medför några följdeffekter på företagets övriga finansiering, då lämpligast genom att värdepapperisera ett representativt urval av fastighetsbeståndet, generellt kan erhålla en billigare finansiering än traditionell skuldfinansiering. Det krävs dock att värdepapperiseringen struktureras på ett tillfredställande sätt så att den/de berörda fastigheten/fastigheterna erhåller en optimal rating med låg volatilitet utifrån den tillgångsklass som fastigheten/fastigheterna tillhör, samt att de kostnader som tillkommer på grund av strukturering och minskad flexibilitet inte underminerar kostnadsfördelarna. Främst beror denna slutsats på att värdepapperiseringen medför väldigt låg eller ingen managementrisk, ökad transparens, diversifiering av långivare samt tillgång till en stor europeisk investerarbas..

The network with its virtual business structure challenge the established vertical business structure. Part of the network theory that has developed focuses on relationships that forms B2Bnetworks. One way to create a B2B-network is for independent businesses to form a organization promoting co-operation. For co-operation to be successful it requires well thought-out actions, but a lack of how these actions are implemented have been noticed. This study explores how encouragement of co-operation can be done practically.

Aktierelaterade ersättningar skall från och med 1 januari 2005 redovisas enligt den nya redovisnings standarden IFRS 2. Standarden går ut på att incitamentsprogram skall redovisas som en kostnad i resultat räkningen. För att värdera incitamentsprogram baserade på optioner skall värderingsmodellen Black-Scholes användas. I modellen kan bolagen skatta volatiliteten relativt fritt, vilket skapar möjligheter att påverka kostnaden för optionsprogrammet. Med ledning av effektiva marknads hypotesen och Black-Scholes tar jag reda på om bolagen gör en skattning av volatiliteten som överensstämmer med den historiska volatiliteten, när de värderar sina optionsprogram.

I denna uppsats exploateras möjligheten att med hjälp av statistiska modeller skapa relativt tillförlitliga prognoser över framtida varians-, kovarians- och avkastningstermer för en portfölj av riskfyllda tillgångar. Prognoserna används som inputvariabler i Markowitz?s portföljoptimeringsalgoritm som i sin tur bygger upp en aktieportfölj vars riskjusterade avkastning är långsiktigt bättre än sitt jämförelseindex, SBXCAP. Resultaten visar att tradingstrategin lyckas uppnå en 26 procent högre Sharpekvot än portföljernas relevanta jämförelseindex. Denna relativt stora, men inte statistiskt signifikanta, förbättring är möjlig genom att göra månadsvisa rebalanseringar och minimera den förväntade volatiliteten snarare än att försöka maximera den förväntade Sharpekvoten.

För att prissätta optioner är val av modell en viktig fråga. I denna kandidatuppsatsbeskrivs både Black & Scholes modell och SABR-modellen. Förstnämnda modell ärenklare än SABR-modellen men bygger på antaganden som inte stämmer överens medverkligheten. Den ger heller inte någon explicit formel för den implicita volatilitetenoch predikterar inte heller på ett korrekt sätt fenomenet volatility smile vilketobserveras på marknaden.Syftet med uppsatsen är att utvärdera prestandan hos SABR-modellen ochanvändarvänligheten, samt att undersöka lite av teorin bakom modellen och vissa avdess egenskaper. Till grund för beräkningarna ligger datamaterial hämtat från NasdaqOMX Nordic.Enligt mina beräkningar är resultatet att SABR-modellen endast presterar marginelltbättre än Black & Scholes-modellen.

Value at Risk (VaR) är en finansiell metod för att skatta risker och som används i stor utsträckning av banker och företag. VaR beräknar att en eventuell förlust inte skall överstiga ett visst belopp med 95/99 procents konfidens. Denna uppsats syfte är att undersöka om VaR kan appliceras på en svensk aktie när Riskmetrics-modellen (IGARCH) skattar volatiliteten på aktien trots oro på den finansiella marknaden. Undersökningen genomfördes på Volvos B-aktie med data från perioden 2003-01-01 till 201 2-12-31. Vi genererade enstegsprognoser över den potentiella förlusten (VaR) givet en fiktiv investering av 10 000 000 SEK.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om ryssladsspecifik räntevolatilitet smittar av sig på de baltiska staterna. Efter den asiatiska krisen 1997 är contagion ett av det mest debatterade ämnena inom internationell finansiell ekonomi och definieras som kriser som smittar av mellan regioner. Metod: 1998 utförde Sebastian Edwards en studie baserat på en bivariat GARCH-modell där han undersökte om volatilitet i den korta räntan sprids från Mexico till Argentina och Chile. Jag följer Edwards (1998) metoder för att undersöka om Baltikums räntevolatilitet är påverkad av rysslandsspecifik volatilitetsspridning. Resultat: Med bristande tillgång till långa tidsserier för emerging markets kan jag inte påvisa någon volatilitetsspridning.

Ur ett historiskt perspektiv har hedgefonder som grupp klarat sig bra i finansiella kriser, vilket tyder på att deras strategier och förvaltning fungerar. De omgärdas av friare placeringsregler än traditionella fonder vilket gör att korrelationen med marknaden (SIXRX) är låg. Eftersom dagens ekonomiska kris är den värsta på länge är det intressant att undersöka om hedgefonder lyckats även i denna kris. Syftet är att ta reda på hur hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat i den nuvarande ekonomiska krisen, i jämförelse med hur de presterade under IT-krisen.Förklaringar till hedgefondernas prestationer söks i deras förutsättningar och strategier i relation till varandra och andra fonder. Resultatet av undersökningen visar att hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat sämre i den nuvarande krisen än under IT-krisen.

Införandet av IAS 19 Employee Benefits medförde förändringar och nyheter i Svenska börsnoterade bolags sätt att redovisa förmånsbestämda pensionsplaner. IAS 19 ställer krav på en enhetlig redovisning av ett företags samtliga pensionsförpliktelser. Standarden fordrar en nuvärdeberäkning av pensionsförpliktelsen utifrån aktuariella antaganden fastställda av företaget samt en ökad upplysningsplikt för att underlätta bedömningen av pensionsskulder och pensionskostnader. Just redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner ses av många som komplicerat varför vi såg det som en utmaning att fördjupa oss i detta. Vår problemformulering blev därför:Hur redovisar företag sina förmånsbestämda pensionsplaner enligt IAS 19?Syftet med vår studie är att närmare granska de aktuariella antaganden som företagen fastställer samt hur processen med att ta fram antagandena ser ut.

Med de senaste årens volatilitet på oljemarknaderna och den historiska inverkan som oljepriset har haft på inflationen så avser vi att undersöka hur stor inverkan oljepriset har på inflationen idag. Vi gör vår undersökning på ett urval av industrialiserade och ej fullt industrialiserade länder för att se om det är någon skillnad på resultaten mellan dessa typer av ekonomier. Vi närmar oss problemet med en oljeutökad Phillipskurva som specificeras i tre olika modeller. Specifikationerna baseras på nykeynesiansk teori, monetarism och ECB:s två pelar strategi vid inflationsanalys. Vi finner att oljepriset har haft en påverkan på inflationen under tidsperioden 1979-2007 i de industrialiserade länderna men att effekten över lag är avtagande vid en jämförelse med perioden 1990-2007.

Syfte: Studiens syfte är att genomföra en undersökande studiegenom att jämföra såväl balans? som resultaträkning från desvenska bankerna Handelsbanken och Swedbank ochimplementera siffror i en matris. Jämförelsen kommergenomföras under en tidsserie mellan åren 2009?2014, vilka äråren efter den globala finanskrisen.Metod: Den metod som använts kan liknas vid en hermeneutiskmetod. Metoden bygger på en syn om förståelse och tolkningkopplat till kunskap.

Syftet med denna uppsats är att med tre GARCH-modeller skatta volatiliteten för fjorton aktier med t- och normalfördelade slumptermer. Dessa volatiliteter implementeras sedan i Black-Scholes modell samt i Monte-Carlo simuleringar och utfallen av dessa två värderingsmetoder jämförs.Författarna har kommit fram till att GARCH-modeller behövs för att skatta volatiliteten för de aktier som ingår i arbetet då modellerna tar hänsyn till den föreliggande heteroskedasticiteten.De skillnader som uppstår mellan Monte-Carlo simuleringar och Black-Scholes modell beror främst på skillnader mellan normal- och t-fördelningen samt att volatiliteten ger större effekt i Monte-Carlo simuleringarna. Författarna kan inte uttala sig om huruvida Monte-Carlo skattningarna ger bättre resultat än den vedertagna Black-Scholes modell, däremot är Monte-Carlo mer teoretiskt korrekt..

I denna rapport undersöktes S&P 500 Energy Index genom multipel regressionsanalys. Modellerframställdes genom regression och baserades på data hämtad från börsen. Modellerna angavs iprocentuell ändring respektive absolut ändring. Validitet för varje enskild kovariat testades och en risknivå avgjorde om en kovariat skulle inkluderas i modellen eller inte. Detta ledde till två modeller med bättre kurvanpassning till den givna mängd data över det valda energiindex.

Syfte: Uppsatsens syfte är att ge kunskap om hedgefonders egenskaper och stategier utifrån ett investerarperspektiv. Genom att studera den svenska hedgefondmarknaden ska vi dela in alla svenskregistrerade hedgefonder i kategorier. Vi skall slutligen göra en rankinglista utifrån den avkastning som genereras i termer av fondernas historiska värdeutveckling och risknivå. Metod: Eftersom kunskapen om hedgefonder är låg kommer vi att belysa olika karaktärsdrag. De frågeställningar som tas upp i problemdiskussionen besvaras helt eller delvis i kapitel 3 och 4.