Sökresultat:
78 Uppsatser om Instrumentell förstćelse - Sida 3 av 6
Initiering av affÀrsrelationer i organiserade nÀtverk : En fallstudie av Mötesplats Relation
Denna uppsats beskriver en instrumentell fallstudie av det organiserade nÀtverket Mötesplats Relation med syftet att studera initiering av affÀrsrelationer i detta nÀtverk. Initiering av en affÀrsrelation Àr det som sker innan en affÀrsrelation uppstÄtt. Med tanke pÄ hur viktigt det Àr för organisationer att skapa nya affÀrsrelationer har förvÄnansvÀrt lite forskning om initiering av affÀrsrelationer utförts. För att öka kunskapen kring initiering av affÀrsrelationer genom medverkan i ett organiserat nÀtverk sammankopplar vi ett antal affÀrsrelationsfaktorer med en modell för initiering. Initiering sker genom att medlemmar börjar se varandra som potentiella affÀrsrelationspartners för att sedan inleda diskussioner kring ett potentiellt utbyte innan affÀrsrelationen skapas.
Politiskt organisationsbyggande : Om ungdomars inflytande i RĂ€dda Barnen
?Have the young members? of Save the Children Sweden got increased possibilities to influence the organization since the founding of the youth-organization?? The purpose with the thesis is to investigate if the founding of a youth-organization by Save the Children Sweden has led to increased possibility for the young members to influence the organization. I have two research assignments; change since the founding of a youth-organization? politically since the foundation of a youth-organization and how?Did the norms and values in the organizationand Did the organization change I have analyzed protocols from the general assembly between 1997 and 2008 and how the rules in the organization have changed over time. I have also interviewed four board members to get a more diversified view of how the board meetings proceed.
Juristen - vÄr tids politiker? En forskningsöversikt av judikaliseringsdiskursen
Föreliggande uppsats Àr en forskningsöversikt pÄ anvÀndningsomrÄdet för begreppet ?judikalisering?. Trots att termen anvÀnds relativt ofta i samhÀllsdebatten finns mycket lite vetenskaplig forskning pÄ omrÄdet och en vÀlutformad definition lyser med sin frÄnvaroDen gÀngse begreppsförklaringen fokuserar pÄ ökad domstolsmakt och stÀller principen om folksuverÀnitet mot rÀttsstatens grundsatser. DÀrmed blir debatten mycket ideologiskt fÀrgad. Att det kan finnas ytterligare tÀnkvÀrda aspekter Àn den klassiska maktdelningslÀran lÀmnas dÀrhÀn.
Personalstrategier i IT-företag
De tydligaste slutsatserna vi har kommit fram till i vÄr undersökning, Àr att företag bör satsa pÄ att erbjuda, de mjukvaruutvecklare som har en anstÀllning, intressanta och roliga arbetsuppgifter. De arbetssökande, som Ànnu inte har en anstÀllning, motiveras frÀmst av ett bra arbetsklimat. Företagen bör inte, oberoende om de ska attrahera arbetskraft eller fÄ personal att stanna kvar, konkurrera med lönesÀttning dÄ, individerna i vÄr undersökning, ansÄg att det endast gav effekt tills att de nÄtt en viss lönenivÄ. I jÀmförelsen mellan företagen har vi inte observerat nÄgon speciell skillnad, gÀllande vilka faktorer som företagen tror motiverar mjukvaruutvecklarna. Eftersom Sony Ericsson Àr ett större och mer vÀlkÀnt företag mÄste mindre företag, som Ajilon, anpassa sina personalstrategier sÄ att de blir mer attraktiva.
LÄgstatusanstÀllda kontra högstatusanstÀllda : FörhÄllningssÀtt och upplevelser kring yrkesrollen
Uppsatsen syftar till att undersöka likheter och skillnader kring anstÀlldas förhÄllningssÀtt och upplevelser till deras arbete beroende pÄ om deras yrke anses ha hög status eller lÄg status. I den teoretiska referensramen belyser jag relevant teori till mitt forskningsomrÄde. Den inleds med en redogörelse för yrkesstatus och nÀrliggande begrepp för att pÄ en grundlÀggande nivÄ kunna förklara dess innebörd. PÄ sÄ sÀtt kan lÀsaren fÄ en ökad förstÄelse kring forskningsomrÄdet. Vidare presenteras tidigare forskningsresultat kring yrkesstatus.
Policy med pondus? Hur arbetet fortgÄr kring miljöpolicyn i Lunds Kommun
Miljödebatten har de senaste 30 Ären intensifierats. Det Àr viktigt att samhÀllets alla aktörer bidrar i miljöarbetet och dÄ framförallt kommuner som pÄ lokal nivÄ sÀtter upp mÄl för hur miljön kan förbÀttras. MÄl som offentliggörs genom en miljöpolicy som Àven innefattar ett pedagogiskt spridningssyfte. Arbetet med miljöpolicyn i Lunds Kommun hÀrstammar frÄn Agenda 21 och dess tankar om ekologiskt hÄllbar utveckling, tankar som genom ett omfattande förankringsarbete ska genomsyra samhÀllets alla skikt och i grunden förÀndra mÀnniskors miljömÀssiga tÀnkande och beteende. MiljömÄlen Àr formulerade i det lokala handlingsprogrammet LundaEko som för perioden 2006-2012 Àven lÀgger upp strategier och kommunal ansvarsfördelning.Uppsatsen reder dÀrmed ut hur miljöpolicyprocessens fundamentala komponenter - hur den karaktÀriseras, skapas, sprids och uppfattas - fungerar och synkroniserar i en svensk framgÄngsrik miljökommun, Lund.Nyckelord: Miljöpolicy, HÄllbar utveckling, Agenda 21, LundaEko, Instrumentell organisationsteori, Lunds Kommun.
EN FĂR ALLA - ALLA FĂR EN. En kvalitativ studie av ett antal byggnadsarbetares upfattningar om gruppackord
Bakgrund: Det finns motsÀttningar mellan arbetsmarknadens parter ifrÄga omackord som löneform. Arbetsgivarsidan argumenterar för löneformensnegativa inverkan pÄ flera punkter medan Byggnads hÀvdar detmotsatta. Mot bakgrund av pÄgÄende diskussion kringackordssystemet anser vi det av intresse att rama in vad ett antalbyggnadsarbetare har för uppfattning om gruppackord.Syfte: VÄrt syfte Àr att utifrÄn ett Äldersperspektiv utröna hur ett antalbyggnadsarbetare uppfattar att gruppackordet pÄverkar dem somenskilda individer samt arbetsgruppen som helhet. I anslutning tilldetta vill vi Àven ta reda pÄ om respondenterna bedömer vissaegenskaper som centrala för att passa in i ackordssystemet.Metod: Vi har valt att utgÄ frÄn en kvalitativ metod bestÄendes av niointervjuer dÀr vi vill förstÄ och tolka respondenternas utsagor.Resultat: Oberoende av Älder kan vi hos respondenterna, som enskilda individeroch som arbetsgrupp, utlÀsa kollektivistiska drag och egenskaper dÀrlöneformen utgör en viktig del av deras kollektivistiska instÀllning.Löneformen förstÀrker Àven deras instrumentella instÀllning och densolidariska förgreningen..
Sambandet mellan motivation och lÀsförstÄelse hos andrasprÄksinlÀrare : En studie av vuxnas inlÀrande av svenska som andrasprÄk
Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.
Students understanding of integral calculus
Det hÀr arbetet har haft som syfte att ta reda pÄ vilka uppfattningar eleverna pÄ en Komvuxskola har om integralkalkyl. I undersökningen medverkade 28 elever och fyra av dem blev intervjuade. Jag anvÀnde mig av ett skriftligt test och kvalitativa ostrukturerade intervjuer som undersökningsmetoder. Studiens resultat visade att endast nÄgra elever tolkade begreppen primitiv funktion samt integral som ett objekt och utvecklade relationell förstÄelse. De andra eleverna som pÄ det skriftliga testet kunde tillÀmpa reglerna för att bestÀmma primitiva funktioner och för att berÀkna integraler, uppfattade begreppen som en process och utvecklade instrumentell förstÄelse.
Dansens plats i skolan: En intervjustudie om klasslÀrares och danslÀrares samarbete
Detta examensarbete Àr en intervjustudie om danslÀrare och klasslÀrares tankar och Äsikter om vad dansen ska ha för plats i skolan. Uppsatsen behandlar Àven frÄgan hur ett samarbete mellan klasslÀrare och danslÀrare kan se ut. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med danslÀrare och klasslÀrare som har erfarenhet av dans i skola. Litteraturen förtydligar hur dans kan anvÀndas som konstform och/eller metod för att nÄ mÄl i andra Àmnen. Den förtydligar Àven hur eleven genom att dramatisera, förvandla och överdriva och framhÀva det typiska tolkar sina upplevelser.
"AssÄ? det Àr ju ganska trÄkigt att sitta och plugga grammatik, det Àr det ju. Men det Àr ju nödvÀndigt." : En studie om gymnasieelevers attityder till huruvida grammatik Àr nödvÀndigt för att lÀra sig engelska
Denna studie syftar till att undersöka gymnasieelevers attityder till huruvida grammatikkunskaper Àr nödvÀndigt för att lÀra sig engelska. Studien baseras pÄ intervjuer med 18 elever som alla lÀser den obligatoriska kursen Engelska 5. Med utgÄngspunkt i motivationsteorier har studien vidare analyserat förhÄllandet mellan elevers attityd till grammatikens nödvÀndighet och deras motivation att lÀra sig engelska.Resultatet visar att eleverna anser att grammatik Àr nödvÀndigt för att lÀra sig engelska. Generellt visar resultatet Àven pÄ en negativ attityd till grammatikmomentet. Möjligtvis kan denna attityd förklaras genom den motivation eleverna uppvisar för att lÀra sig engelska. HÀr har det visat sig att elever med en sÄ kallad instrumentell motivation, det vill sÀga att man lÀr sig för ha nytta av det i framtiden, i större utstrÀckning har en negativ attityd.
HandlÀggning av urinretention postpartum : En kartlÀggning av svenska förlossningsklinikers PM
Syftet med studien var att kartlÀgga svenska förlossningsklinikers PM angÄende urinretention postpartum, samt att studera om dessa överensstÀmmer med de rekommendationer som Äterfinns i litteraturen. Chefsbarnmorskan/avdelningschefen pÄ alla svenska förlossningskliniker tillfrÄgades via e-post och telefon om de kunde skicka in sina PM angÄende urinretention postpartum. De insamlade dokumenten bearbetades genom kvalitativ och kvantitativ innehÄllsanalys. De flesta PM föresprÄkar att bedömning om urinretention föreligger ska ske inom fyra timmar postpartum. I hÀlften av förlossningsklinikernas PM anges bÄde tappningskateter och ultraljud/bladderscan som diagnosmetod.
Facket och den unga arbetstagaren - En studie om ungas instÀllning till ett fackligt medlemskap
Föreliggande studie har haft för avsikt att undersöka unga arbetande mÀnniskors instÀllning till ett fackligt medlemskap. Den fackliga organisationsgraden bland unga mÀnniskor minskar mer och mer och av den anledningen har vi sökt nÄ ökad förstÄelse för varför unga mÀnniskor i Äldern 20-24 Är inte Àr medlemmar i facket. Det tycks ej ha gjorts sÄ mycket tidigare forskning pÄ varförunga mÀnniskor vÀljer att stÄ utanför facket. Nio semistrukturerade intervjuer gjordes pÄ unga arbetande mÀnniskor. Det vi kom fram till var att unga inte Àr intresserade av att vara fackligt anslutna, eftersom de dels inte har nÄgon kunskap om facket eller vad de gör, men ocksÄ dels föratt de har en osÀker position pÄ arbetsmarknaden.
Betydelsen av Kommunals och VÄrdförbundets individuella lönepolitik för medlemmarnas fackliga attityder
Trots att facken sedan ett drygt decennium alltmer har övergivit den solidariska lönepolitiken till förmÄn för en individuell lönepolitik Àr kunskapen bristfÀllig om vilka konsekvenser det fÄr pÄ medlemmarnas fackliga attityder och beteenden. Baserad pÄ enkÀtdata frÄn 631 offentliganstÀllda inom Kommunal och VÄrdförbundet undersökte denna studie betydelsen av individuell lön och facklig lönepolitik för facklig tillfredsstÀllelse, intention till fortsatt medlemskap samt facklig aktivitet. För att inte överskatta betydel-sen av lönefrÄgor togs Àven hÀnsyn till demografi- och arbetsklimatfaktorer. Resultatet pekar pÄ att lönefrÄgor har en stor betydelse för olika typer av fackligt engagemang. Ideologisk identifikation med lönepolitiken Àr generellt en starkare prediktor jÀmfört med instrumentella skÀl, Àven om dessa till skillnad frÄn tidigare forskning ocksÄ har betydelse för intentionen till mer aktivt deltagande.
Elevers attityder till moderna sprÄk
Syftet med denna studie Àr att undersöka vad elever i grundskolan har för attityder till moderna sprÄk. Studien har bedrivits i tvÄ stÀder i södra Sverige, varav den ena staden Àr dubbelt sÄ stor som den andra. Skolan i den större staden har ett upptagningsomrÄde som endast strÀcker sig inom stadsbebyggelse, medan skolan i den mindre staden har ett större upptagningsomrÄde delvis bestÄende av landsbygd. Arbetet Àr betydelsefullt eftersom allt fler elever tycks vÀlja bort ett extra sprÄk. Det Àr av stor vikt att försöka ta reda pÄ om eleverna redan i Äk 7 nÄtts av budskapet att ?det lönar sig att lÀsa sprÄk?, eftersom frÄn och med höstterminen 2010 kommer extra meritpoÀng att ges vid ansökan till högskolor.