Syfte: Undersöka den kriterierelaterade validiteten, mellanbedömarreliabiliteten och användarvänligheten för MEONF, ett screeninginstrument för bedömning av risk för undernäring. Metoder: Hundra patienter inkluderades och nutritionsstatus bedömdes med Mini Nutritional Assessment (MNA) som här anses vara golden standard samt screenades med Malnutrition Universal Screening Tool (MUST) och Minimal Eating Observation and Nutrition Form (MEONF). Resultat: Sjuksköterskorna ansåg MEONFs Instruktioner och frågor lätta att förstå, svara på (100 %) samt att frågorna var angelägna (98 %). Instrumentet hade acceptabel sensitivitet (0.83) och specificitet (0.78) jämfört med MNA. Sensitiviteten var högre än den som fanns mellan MUST och MNA (0.57).

Dialektisk beteendeterapi (DBT) har utvecklats av Marsha Linehanför behandling av självmordsnära personer med diagnosenBorderline personlighetsstörninig, även kallad Emotionellt instabilpersonlighetsstörning. DBT med tonåringar har visat goda resultatoch börjar nu införas i Sverige. Färdighetsträning i grupp är enviktig komponent i behandlingen. Syftet med undersökningen varatt kartlägga hur färdighetsträningen kan modifieras för att bättrepassa ungdomars förutsättningar. Intervjuer med tonåringar ochterapeuter inom BUP i Uppsala visade att de unga deltagarnasmotivation till aktivt deltagande ofta brister pga.

ABSTRAKTDet här är en sammanfattning av den formella delen av vårt projektarbete. Under hösten 2007 och våren 2008 har vi på uppdrag av Egon Nilsson överhalat en hjälpmaskin ombord på Calmare Nyckel. Maskinen var i stort behov av en renovering, det läckte både kylvatten och smörjolja på olika ställen. Det har varit mycket väntetid på reservdelar eftersom maskinen är ovanlig och tillverkas i England. Mot slutet av arbetet råkade vi på bekymmer med vattenläckage i smörjoljan som gjorde att jobbet blev försenat några veckor.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på pedagogers erfarenheter om  samband  mellan läs- och skrivsvårigheter och bildandet av begrepp inom matematiken. De frågeställningar jag har arbetat utifrån är: Hur beskriver pedagoger sambanden mellan läs- och skrivsvårigheter och svårigheter med matematisk begreppsbildning? Hur beskriver pedagoger sitt arbete med matematisk begreppsbildning inom matematiken med elever som har läs- och skrivsvårigheter?Jag har använt kvalitativa intervjuer och har intervjuat pedagoger verksamma inom årskurs 1-6 inom grundskolan. Det jag har kommit fram till är att läs- och skrivsvårigheter påverkar begreppsbildning. Studien pekar på att flera elever med läs- och skrivsvårigheter har problem med att använda språket på ett adekvat vis och detta kan visa sig genom att eleverna har svårt att beskriva saker med ord, har svårt att ta emot muntliga Instruktioner och att de har svårt att minnas namn på saker.

Syftet med detta examensarbete var att bestämma enhetstider som används för prissättning och produktionsplanering av ytterväggar vid LB-Hus AB. Syftet var också att utforma en standard för kommande tidmätningar vid förtaget.Som hjälpmedel vid tidmätningarna har programvaran Umt-Plus använts. För att underlätta vid kommande mätningar vid företaget har enklare Instruktioner för de vanligaste funktionerna i programmet tagits fram och arbetsgången noggrant dokumenterats.Under genomförandet av tidmätningarna har produktionsprocessen granskats och de problem som har uppmärksammats är bl a. oklarheter i ritningsunderlagen som snabbt orsakar störningar i produktionen och att de beredningsmissar som förekommer ofta resulterar i onödigt dubbelarbete.De uppmätta enhetstiderna stämmer väl överens med de tider som i dagsläget används av företaget. Dock har bara en linje undersökts och vidare undersökningar bör göras vid de andra linjerna för att med säkerhet kunna bekräfta de tider som används.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagogerna definierar barn i koncentrationssvårigheter och i vilka situationer eller sammanhang dessa utmärker sig samt hur pedagogerna möjliggör en god lärandemiljö. Efter att ha presenterat olika aspekter om koncentrationssvårigheter har jag valt att utgå ifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori, för att få en förförståelse för hur olika aspekter och sammanhang kan upprätthålla och samverka kring barn i koncentrationssvårigheter.I resultatet har jag valt att lyfta fram pedagogernas olika tankar och erfarenheter. En del i urvalsgruppen definierar barn i koncentrationssvårigheter, när ett barn har svårigheter med att fokusera och följa Instruktioner eller när barnet inte är tillräckligt intresserad av en aktivitet, som blir mer framträdande vid; övergångarna, när det är stora barngrupper och när det fattas personal på avdelningen. Pedagogerna delar in barnen i mindre grupper under dagen och de lyfter även vikten med en god lärande miljö. Detta bidrar till att alla barnen inte alltid är på samma plats hela dagarna och barnen blir lugnare och kan koncentrera sig bättre..

Syftet med det här arbetet var att ta reda på hur mycket målspråk spansklärare använder i klassrummet samt att ta del av deras åsikter om målspråksanvändning. Med utgångspunkt i forskningen om målspråksanvändning samt vad som betonas i kursplanen för moderna språk (SKOLFS 2000:87) angående målspråksanvändning gjorde jag en empirisk undersökning med hjälp av kvalitativ metod. Två lärare som undervisar i spanska på gymnasienivå medverkar i undersökningen som består av fem observationer av deras undervisning i spanska steg 1 till steg 3, samt två intervjuer. Resultatet visar att lärarna använder målspråket framförallt vid språkrelaterade uppgifter, exempelvis vid genomgång av texter, medan modersmålet används för kommunikation med eleverna, för att ge Instruktioner och information samt vid grammatikundervisning. Båda lärarna anser att målspråksanvändning i klassrummet är viktigt, men att målspråket inte kan användas uteslutande i alla situationer.

Studien undersöker hur fysisk gestaltning i pedagogiskt drama formas under ett lärotillfälle i skolmiljö. Studien använder sig av ett socialsemiotiskt synsätt och en multimodal ansats för att undersöka eleven som utövare av fysisk gestaltning. Fysisk gestaltning betraktas som ett medium och sammanhanget analyseras utifrån ett designteoretiskt perspektiv på lärande. Två grupper elever i 10 års-åldern har filmats och observerats. Resultaten visar att påverkan från regler i skolan, Instruktioner och pedagogen beskriver elevernas formella design.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur läraren och elevassistenten arbetar för att skapa inkludering, av elever som läser enligt särskolans läroplan, i en ordinarie gymnasieklass. Vi har med hjälp av de kvalitativa forskningsmetoderna, deltagande observationer och intervjuer, samlat data för att beskriva och analysera hur det inkluderande arbetet ser ut på en Waldorfskola. I studien har vi undersökt hur läraren och elevassistenten skapar goda möjligheter för inkludering. Vi har även undersökt hur läraren och elevassistenten arbetar vid genomgångar och Instruktioner i klassrummet samt hur de planerar, utvärderar samt reflekterar kring den inkluderande skolmiljön. De slutsatser och resultat som vi har kunnat dra är att när en skola anser att alla elevers olikheter berikar skolan så är arbetet med inkludering inte något ansträngande och svårt utan något naturligt..

Syftet med denna undersökning var att se om det gick att få en fingervisning om det blir skillnad i resultat då elever färdighetstränar matematik (ekvationer) med hjälp av dator, respektive papper och penna. Undersökningen omfattade tre klasser årskurs ett på ett estetiskt gymnasium. Halva klassen färdighetstränade med hjälp av datorer och andra halvan färdighetstränade med hjälp av papper och penna. Alla grupper fick samma Instruktioner samt uppgifter. Före och efter färdighetsträningen fick eleverna genomföra en diagnos.

Denna studie undersöker om där finns indikationer på att animerade instruktionsbeskrivningar av steg-för-steg-modell är mer effektiv än dess statiska motsvarighet vid en monteringsövning. Forskare inom fältet är oeniga där vissa hävdar att tidigare studier oftast utförts på ett sådant sätt att resultatet anses som icke trovärdigt. Annan forskning pekar på vikten av betraktarvinkel och visuell utformning av animerade instruktionsbeskrivningar.För att genomföra studien införskaffades två handhållna pussel av lika svårighetsgrad. Med pusslen som monteringsobjekt togs fyra, varav två animerade och två statiska, instruktionsbeskrivningar fram i en 3D-mjukvara. Pusslen modellerades i skalenligt förhållande och texturer togs från de verkliga delarna för att skapa ett realistiskt utseende.

Syftet med arbetet var att genom litteraturstudier och intervjuer ta reda på hur lärare arbetar och upplever språk och språkutvecklingen hos elever med dyslexi och vilka hjälpmedel lärarna använder till elever med dyslexi.      Mina frågeställningar besvarades genom intervjuer och litteraturstudier.      Resultat visar tydligt att elever med dyslexi har ett behov av att få längre tid på sig, delta i väl förberedda lektioner och få muntliga Instruktioner. När det gäller läsning och skrivning visar det tydligt att eleverna lätt tappar självförtroendet och intresset avtar för att fortsätta läsa och skriva. En ständig oro och ångest finns. Lärarrollen är viktig då det gäller att möta eleven på rätt sätt, använda olika arbetstätt genom att eleven får vara både i smågrupper och helklass där den traditionella lärarledda undervisningen är gynnsam. Resultatet visar även att det finns många och bra hjälpmedel för att eleven ska få stöd i sin undervisning vilket överensstämmer med specialpedagogens svar och den litteratur jag läst.     Specialpedagogen hade stor kunskap och erfarenhet om vad litteraturen säger gällande elever med dyslexi..

Denna uppsats utforskar samspelet mellan struktur och frihet i konstn?rligt skapande, med fokus p? improvisation och intuition. Genom ett nyskrivet verk f?r ensemblen Gageego pr?vas en metod d?r en fast kompositionsform gradvis m?ter en mer intuitiv, grafisk tolkning. Syftet ?r att unders?ka hur musik kan utvecklas fr?n en tydligt definierad struktur till en friare klangv?rld utan att f?rlora sin helhet.

Uppsatsen undersöker orsaker till fenomenet girting, dvs olyckor där bogserbåtar dras ned och potentiellt kapsejsar vid bogsering av farkoster. Undersökningen utgår från 14 officiella haverirapporter om girtingsituationer världen över.  Med hjälp av modellen HFACS-MA kategoriseras olycksorsakerna i en orsakskedja för att utröna vilka kategorier som är mest frekvent förekommande i samtliga undersökta olyckor. Resultatet visar att dåligt förberedda bogseroperationer (med otillräcklig eller utebliven planering och riskbedömning), brister i organisationernas dokumentation (manualer, Instruktioner och procedurer), samt bristande kommunikation mellan de inblandade parterna var de största faktorerna för girting. För att minska risken för girting har rekommendationer framtagits, som bl a innefattar vikten av att hålla dokumentation uppdaterad, hålla tydlig kommunikation mellan inblandade parter under bogseringsoperationer samt planera varje operation noggrant och ge alla inblandade möjlighet till återkoppling..

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt förskollärare förmedlar normer och regler till barngruppen vid den planerade samlingen i förskolan. Studien har tagit utgångspunkt ifrån Lena Rubinstein Reichs (1993) avhandling om samlingen i förskolan. Utifrån videoobservationer av samlingssituationer och intervjuer i form av stimulated recall visar det sig att samlingen har förändrats i jämförelse med Rubinstein Reichs avhandling. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av olika tillvägagångssätt när det kommer till struktur och innehåll. En av förskolorna har samlingar där barnen själva väljer om de vill delta eller ej.