Titel:Skicka vidare ? ungdomars val av kommunikationskanaler för att fÄ information omfritidsaktiviteterFörfattare:Johanna FasthUppdragsgivare:Göteborgs stad Centrum, enheten FritidKurs:Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapVid institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin:VÄrterminen 2011Handledare:Annika BergströmSidantal:39 sidor, 15 824 ordSyfte:Att undersöka vilka kommunikationskanaler ungdomar anvÀnder sig av och efterfrÄgar för att fÄ information om fritidsaktiviteter i Göteborgs centrum.Metod och material:Kvalitativa gruppintervjuer i form av fokusgrupper med totalt nio ungdomar i Ärskurs 9.Huvudresultat:Resultatet visar att ungdomarna frÀmst fÄr information om fritidsaktiviteter genom kompisar, dels via sociala sajter, t.ex. Facebook och dels via personliga möten. Undersökningen visar Àven att ungdomarna tycker att information genom det personliga mötet Àr lÀttare att ta till sig Àn information som fÄs via affischer och flyers. Ungdomarna anser att sms-utskick Àr en bra informationskanal för att fÄ information om fritidsaktiviteter..

Tanken pÄ att skapa en geopark, ett omrÄde med geovetenskapliga besöksmÄl, i SiljansomrÄdet vÀcktes för flera Är sedan. Idag arbetar Projekt Meteorum med att förverkliga denna idé. UtgÄngspunkten Àr det meteoritnedslag som formade landskapet hÀr för 377 miljoner Är sedan och som sedan dess haft stor betydelse för bygden och dess utveckling. Den geologiska historien i SiljansomrÄdet Àr lÄng och inte helt lÀtt att förstÄ, som sÄ ofta nÀr vi försöker tolka det som hÀnt lÄngt före vÄr egen tid. Den tar egentligen sin början för omkring 1 800 miljoner Är sedan, dÄ bergarterna i sydöst bildas i samband med att den svekofenniska bergskedjan reste sig.  Det landskap som meteoriten trÀffade bildades under mÄnga Ärmiljoner.

  AbstractVictor Larsson: En minnesvÄrd, varaktigare Àn bronsen ? Om Hilding Rosenberg, musikhistorieskrivning och sex strÄkkvartetter. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, C-uppsats 2006.In the late 1950s, Swedish composer Hilding Rosenberg composed a number of new string quartets ? nos. 7-12.

I denna uppsats undersöker jag hur nationell identitet, fiendebilder och historiskt minne konstrueras i den grekiska författarinnan Pinelopi Deltas (1874-1941) roman "Sta mystika tou Valtou". Romanen, utgiven 1937, har motiv frÄn striderna mellan grekiska och bulgariska nationalister om herravÀldet över Makedonien i början av förra seklet och har blivit en klassiker inom grekisk ungdomslitteratur. UtifrÄn teorier om historiebruk och nationalism respektive begrepp med sitt ursprung i postkolonial litteraturteori undersöker jag hur Delta skildrar bulgarer och greker, och motsÀttningen mellan dem, hur den s.k. makedonska kampen konstrueras som kollektivt minne samt vilken betydelse den tillmÀts i det nationella identitetsprojektet. Undersökningen visar pÄ ett tvetydigt förhÄllningssÀtt till frÄgan om etnonationell tillhörighet i romanen, som hotar att underminera författarinnans nationalistiska utgÄngspunkter.

TITEL: Gerillareklam ? FrĂ„n scratch till renodlad gerillakampanjFÖRFATTARINNA: Jessica GustavssonKURS: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.TERMIN: VĂ„rterminen 2009HANDLEDARE: Jan StridSIDANTAL: 56 sidor exklusive bilagorSYFTE: Syftet Ă€r att undersöka hur Miami arbetar med kommunikation och kommunikationskanal samt mĂ„lgrupp vid framtagandet av en gerillakampanj.METOD & MATERIAL:RESULTAT: Vid framtagandet av en gerillakampanj gör Miami först en mĂ„lgruppsanalys. UtifrĂ„n den information sommĂ„lgruppsanalysen bistĂ„r med anpassar Miamikommunikation samt kommunikationskanal eftermĂ„lgruppen. MĂ„let med detta arbetssĂ€tt Ă€r att leverera nya, kreativa och mĂ„lgruppsanpassade kommunikationslösningar för sina gerillakampanjer. Studiens resultat visarĂ€ven att gerillareklamens kommunikationsformer Ă€r mer okonventionella i jĂ€mförelse med traditionella reklamformer..

Föreliggande uppsats behandlar rektors ledarskap i ett skolutvecklingsarbete. Syftet Àr att undersöka hur rektors pedagogiska ledarskap blir synligt i ett skolutvecklingsarbete samt hur lÀrarna upplever rektors pedagogiska ledarskap. Som struktur för resultatredovisningen och som analysverktyg har de fyra inslagen i Alvessons och Ydéns ledarskapsteori anvÀnts. Studien har gjorts med hjÀlp av intervjuer med en rektor och fyra av hennes medarbetare. Utskrifterna av intervjuerna har reducerats och genom meningsstrukturering har olika berÀttelser förts samman till en sammanhÀngande historia..

Arbetet handlar om hur man med hjÀlp av LabVIEW 8.0 kan lösa olika uppgifter. Uppgifterna löses med hjÀlp av ett DAQ-kort. DAQ-kortet gör det möjligt att mata in signaler, som sedan behandlas efter behov i programmet och dÀrefter skickas ut genom DAQ- kortet till olika komponenter som man vill styra. DAQ-kortet klarar att behandla bÄde analoga och digitala signaler. LabVIEW 8.0 och dess historia, DAQ-kortet samt de olika processerna/uppgifter beskrivs mer utförligt i arbetet..

Bortom minnena Àr ett arbete som undersöker grÀnsen mellan de egna och andra mÀnniskors minnen. Det stÀller frÄgor om fiktiva minnen, om det kan rymmas nÄgot slags sanning i en minnesbild som Àr konstruerad.Genom teckning och broderi tar jag mig an fotografier som representerar andra mÀnniskors minnen, hÀndelser som jag inte har upplevt. Jag försöker skapa en egen relation till dessa bilder och frigöra dem frÄn deras ursprungliga historia. Jag vill ta reda pÄ om jag kan anvÀnda andras minnen för att skapa egna..

Att jobba pÄ ett spelutvecklingsföretag innebÀr ett annat sÀtt att tÀnka pÄ som animatör. Man har ingen historia att berÀtta genom sina animationer pÄ samma sÀtt som man har nÀr man animerar för en film. HistorieberÀttande kan saknas samtidigt som det kan vara lÀttande att slippa tÀnka pÄ det. Genom att fÄ ta del av Grins daliga animationsrutiner har jag fÄtt större insikt om hur det Àr att arbeta som animatör pÄ ett spelföretag. BegrÀnsningar Àr det frÀmsta man mÄste tÀnka pÄ.

Titel: Sluten societetsborg eller trygg fristad?Författare: Emma Karlsson & Jani KorhonenKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistisk och masskommunikation vid Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2008Handledare: Karin FogelbergSidantal: 35 exkl. bilagorUppdragsgivare: FastighetsÀgarna Göteborg Första Regionen.Syfte: VÄrt syfte Àr att, ur ett trygghetsperspektiv, undersöka hur mÀnniskor som pÄ olika sÀtt har erfarenhet av Eriksberg upplever omrÄdet dÀr.Metod och material: 5 stycken kvalitativa djupintervjuer med personer som har koppling till Eriksberg, intervjuerna var av semistrukturerad karaktÀr och spelades in med bandspelare, varefter de transkriberades till text.Huvudresultat: VÄra resultat visar att Eriksberg Àr ett omrÄde som upplevs som modernt och tryggt, men samtidigt ocksÄ som en form av segregation, dÄ endast vissa har rÄd att bo dÀr. De visar Àven att arkitekturen spelar en roll för mÀnniskors upplevelse av trygghet, bland annat att de kÀnner sig mer trygga med ökad belysning..

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, sÀrskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berÀttartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsÀttet om kriget studeras sÀrskilt. Minnet och tiden uppmÀrksammas.

VÄldtÀkt Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne samtidigt men Àven ett som man gÀrna undviker att tala om det. Sverige Àr det land som har vÀrst statistik nÀr det gÀller vÄldtÀktsbrottet, vilket kan bero pÄ flera olika anledningar som dock inte kommer att undersökas nÀrmare i uppsatsen.De flesta vÄldtÀkterna sker inom hemmets vÀggar, dÀrför förefaller det uppseendevÀckande att de inomÀktenskapliga vÄldtÀkterna kriminaliserades i Sverige sÄ sent som pÄ 1960 talet.Uppsatsen tar upp hur resonemangen kring genus, manligt, kvinnligt och rÀttsligt gick nÀr sexualbrottskommittén, lagrÄdet och dess remissinstanser samt första och andra riksdagskammaren utredde den eventuella kriminaliseringen.Uppsatsen förhÄller sig till genusteori, kriminologisk historia över de inomÀktenskapliga vÄldtÀktsbrotten samt andra teorier som kan förklara företeelsen. Resultaten visar ett allmÀnt motstÄnd mot att kriminalisera de inomÀktenskapliga vÄldtÀkterna i de flesta instanserna. Det mest frekvent förekommande argumentet Àr att ett dylikt brott har svÄrt att komma till samhÀllets kÀnnedom samt att det Àr svÄrt att bevisa. En lÄg tilltro förÀrades det kvinnliga könet dÄ man menade att de skulle utnyttja lagen till sin egen fördel i skilsmÀssoprocesser eller vid illegitimt abortbehov.  Ett visst resonemang kring könens olikhet och samhÀllelig förÀndring kan skönjas hos en av kÀllorna.

PartiuppsÀttningsmodeller anvÀnds mer och mer inom opinionsforskningen för att underlÀttaförstÄelsen och förklaringar av vÀljarbeteende. Tidigare modeller, som den populÀra partiidentifikationsmodellen,har visat sig alltmer oanvÀndbara i frÀmst vÀsteuropeisk politisk kontext, frÀmstp.g.a. större vÀljarrörlighet och mer individualiserade röstningsmönster. PartiuppsÀttningsmodellenkan grovt delas in i tvÄ steg; 1) partiuppsÀttning, dÀr en vÀljare valt ut ett eller flertal partierhon eller han kan tÀnka sig att rösta pÄ och 2) partival, det slutgiltiga valet av ett parti som perdefinition ingÄtt i partiuppsÀttningen.Uppsatsen lÀgger fokus pÄ steg 1) och hur man kan mÀta vilka partier en vÀljare vÀljer mellan.Jag utgÄr frÄn datamaterial frÄn 2010 Ärs e-panel, en kampanjpanel som genomförs inom ramenför Valforskningsprogrammet pÄ Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs Universitet.Tre olika mÄtt pÄ partiuppsÀttningar ? affektion, trolighet och övervÀgande ? jÀmförs med frÀmstdeskriptiva medel.

Detroit Àr den största staden i amerikansk historia som försatts i konkurs. Efter 17 mÄnader, i december 2014, sÄ tog sig ?Motown? officiellt ur nödlÀget. Med en tredjedel kvar av populationen kÀmpar Detroit vidare, bÄde med sin ekonomi och sin identitet. Mediebilden har gÄtt frÄn att visa misÀr och mordstatistik till att skildra hungriga företagare och ihÀrdiga eldsjÀlar.

Musikterapi har förmodligen alltid funnits. Detta examensarbete beskriver musikterapins historia och Funktionsinriktad Musikterapi (FMT). Jag har under min utbildning till musikterapeut vid Musikhögskolan Ingesund, praktiserat pÄ ett demensboende. Jag beskriver arbetet och resultatet med tvÄ adepter (de som tar emot terapin).Min slutsats Àr att FMT-metoden kan höja vakenhetsnivÄn hos den med demenssjukdom. Metoden ger stöd för strukturering och dÀrmed minnesbearbetning.