Arbetet utgÄr frÄn att det i dagens samhÀlle finns djupt rotade genusstrukturer i alla samhÀllets skikt samt i vÄr privata sfÀr. Dessa strukturer skapar stora klyftor mellan kvinnor och mÀn samt skapar normer som begrÀnsar och möjliggör beroende pÄ om du Àr man eller kvinna. Jag har dÀrför försökt belysa problematiken med genus samt synliggöra de problem som dikotomi och hierarki skapar i samhÀllet men framförallt i skolan. För att kunna göra detta har jag studerat historielÀrares syn pÄ genus i sin undervisning, lÀromedel samt hur genus mer övergripande har förÀndrats. Min förhoppning var att detta skulle ge en klarare bild utav hur vissa lÀrare sÄg pÄ genus men ocksÄ en möjlighet att studera den underliggande genusproblematiken i lÀraryrket.

Afghanistan Àr ett land dÀr motsÀttningen mellan tradition och modernitet har kÀnnetecknat hela 1900-talet. Skillnaderna mellan utvecklingen i stÀderna och i landsbygden Àr stora vilket Àr en av orsakerna till att landet har splittrats. Olika moderniseringsförsök har utgjorts av olika utomstÄende aktörer under de senaste 100 Ären. Denna undersökning fokuserar pÄ en jÀmförelse mellan tvÄ olika perioder dÀr man har försökt att modernisera Afghanistan. Det första exemplet Àr Sovjetunionen, frÄn Är 1973 fram till Är 1991.

Syftet med föreliggande uppsats var dels att psykometriskt utpröva en svensk översatt sjÀlvskattningsskala för bland annat skam, Test of Self-Conscious Affect (TOSCA) och dels att undersöka i vilken grad patienter, som fÄr korttidsbehandling av social fobi med hjÀlp av kognitiv beteendeterapi upplevelse av skam förÀndras. För den psykometriska utprövningen utgjordes jÀmförelsegruppen av 72 st psykologstuderande vid psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Den kliniska gruppen utgjordes av 8 st behandlingsdeltagare. Resultaten visar att TOSCA har en god intern konsistens och en hög test-retest reliabilitet. Dock kunde ej testets samtidiga validitet pÄvisas i denna studie.

The purpose of this paper is to present and analyze the yearly expenses for Swedish rental apartments during the period 1999 to 2007. At the end, it will give the reader a general picture of how the cost-level has fluctuated depending on the production year when the apartment building was finished, and where the same building is located. This paper has the following questions as a starting point:- Can there be an identification of regions depending on where people tend to favor renting an apartment?- How are those regions distributed? That is, where are the cost-levels of the yearly rental expenses highest and where are the levels lowest?Nine statistical surveys from the Swedish government agency Statistics Sweden (Statistiska CentralbyrÄn) have been used as primary sources for this paper. These surveys deal with price pictures of housing in general, but for this paper the only information that has been used is the one about rental apartments.

ABSTRACTErik Ageberg: Who's that girl? ? Skivbolagskultur och dess pÄverkan pÄ Robyn. Uppsala Universitet: Institutionen för Musikvetenskap. C-uppsats, 2006.Robyn has been one of the most successful Swedish pop stars during the last decade. She has during these ten last years gone from being a young star to being the owner of her own record label, Konichiwa Records.

Titel: Nyheters outgrundliga vÀgar ? En kvalitativ studie om nyhetsnavigeringFörfattare: Johan Kildebo och Catrine BladUppdragsgivare: Dagspresskollegiet, JMGKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, JMGTermin: VÄrterminen 2011Handledare: Mathias FÀrdighSidantal: 39Antal ord: 12 774Syfte: Syftet med rapporten Àr att undersöka hur mÀnniskor navigerar i nyhetsflödet.Metod: Kvalitativ etnografisk metod, semistrukturerade dagböcker.Material: Dagböcker förda av nio personer Äldersgrupperna 16-30 Är, 31-50 Är samt över 50 Är, under en fyradagarsperiod.Huvudresultat: VÄr studie visar att mediekonsumtionen och nyhetsnavigeringen skiljer sig mellan olika Äldersgrupper. Den Àldsta gruppen följde upp flest nyheter, dÀrefter kom mellangruppen. Den grupp som följde upp minst antal nyheter var den mellan 16-30 Är. Ettannat resultat Àr att medievanorna hade en stor betydelse bÄde för nyhetskonsumtionen ochför hur respondenterna navigerade i nyhetsflödet.

FrihandelsÄren fr.o.m. ca 1846-1880 utgör bakgrund till studien. Med utgÄngspunkten att havre var det mest inkomstbringande sÀdesslaget pÄ den internationella marknaden, anvÀnds det hÀr som en mÄttstock pÄ kommersiellt beteende och medvetenhet. Nio skÄnska socknar med sjÀlvÀgande bönder jÀmförs med varandra och med de tre gods som Àven ingÄr i stuiden. Tillsammans representerar de olika produktionssÀtt och geografiska omrÄden..

Det pedagogiska arbetet inom MSI ? UtifrÄn Bolognaprocessen och UPC.Inom en snar framtid kommer flertalet lÀnder i Europa jobba efter nya riktlinjer enligt en deklaration kallad Bolognaprocessen. Det hela kommer att ske i etapper och innebÀr att sÀttet pÄ vilket studenter bedöms kommer Àndras, allt för att göra Europas arbetsmarknad öppnare för alla dess miljoner studerande.I VÀxjö pÄgÄr detta arbete för fullt, men för att anpassa sig till framtida krav mÄste skolan Àven förÀndra sin utbildningsform. För att höja sin kvalité har universitetet tagit fram en handlingsplan för att förbÀttra de pedagogiska arbetsmetoderna i alla institutioner. I den hÀr uppsatsen vill vi belysa hur arbetet med Bolognaprocessen fortgÄr inom Matematiska och systemtekniska institutionen och vad de gör för att förbÀttra denpedagogiska undervisningen.

Den hĂ€r rapporten beskriver utvecklingen av en prototyp till ett system, Hummingbird, som lĂ„ter anvĂ€ndaren uppdatera en trĂ„dlös dörrskylt varifrĂ„n som helst, via mikrobloggtjĂ€nsten Twitter. Systemet har utvecklats som ett kandidatarbete vid Data- och IT-institutionen vid Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg. Projektgruppen har bestĂ„tt av sex teknikstuderande frĂ„nChalmers och Göteborgs Universitet.Resultatet Ă€r ett fungerande system bestĂ„ende av tvĂ„ delar: en dörrskylt meddisplay samt en basstation som hĂ€mtar meddelanden frĂ„n Twitter. Skyltenoch basstationen kommunicerar via en radiolĂ€nk.Projektets huvudsakliga fokus ligger pĂ„ energieffektivitet hos skylten. ÄvenanvĂ€ndarvĂ€nlighet och robusta kommunikationsprotokoll har prioriterats.Som en del i projektets fokus pĂ„ energieffektivitet har tekniker för strömsnĂ„ladisplayer, radiokommunikationsmoduler och microcontrollerplattformar undersöktsoch anvĂ€nts.

Titel: LÀsarnyheten ? i mediernas kontroll: En studie om hur lÀsarnyheten kan bidra till interaktiviteten pÄ nÀttidningarFörfattare: Moa VennergrundUppdragsgivare: DagspresskollegietKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: VÄrterminen 2010Handledare: Jonas OhlssonSidantal: 60 inklusive bilagorSyfte: PÄ vilket sÀtt bidrar lÀsarnyheten till interaktivitet pÄ svenska nÀttidningar?Metod: Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial: Svenska nÀttidningar 2010Huvudresultat: Mina resultat visar att lÀsarnyhetsfunktionen skapar liten interaktion pÄ nÀttidningar. LÀsarnas deltagande i att lÀsa och skriva försvÄras genom att lÀsarnyhetsfunktionen Àr svÄr att hitta. För att delta med sin nyhet stÀlls krav pÄ lÀsaren och pÄ sÄ sÀtt kontrollerar nÀttidningarna lÀsaren i sin interaktion. FÄ nÀttidningar som har lÀsarnyhetsfunktionen har kommentarfunktioner kopplade till lÀsarnyheten vilket gör att tvÄvÀgskommunikation försvÄras.

Status handlar om en persons position i en hierarki inom en viss grupp. Det Àr inte en egenskap utan nÄgot som uppstÄr i relationen mellan mÀnniskor. Syftet med denna studie var att kartlÀgga eventuella skillnader vad gÀller hur mÀnniskor attribuerar kvinnors och mÀns statusbeteende. Med hjÀlp av en egenframtagen enkÀt samlades data in frÄn 57 studenter vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Data analyserades med hjÀlp av en variansanalys.

I detta examensarbete har vi undersökt om lokalhistoria kan vara ett pedagogiskt arbetssÀtt för historie- och teknikundervisningen. Syftet Àr att fÄ ökade kunskaper kring elevers inlÀrning och att se en röd trÄd mellan 1994 Ärs lÀroplan för grundskolan, elevers lÀrande och lÀrares val av arbetssÀtt. Vi avser att utveckla sambandet mellan historia och teknikhistoria för att fÄ nya perspektiv i undervisningen. Vi vill ocksÄ skapa förstÄelse kring varför lÀrare vÀljer att anvÀnda lokalhistoria och lokal teknikhistoria i grundskolans undervisning. Vi vill Àven fÄ fördjupade kunskaper i Kindas lokala historia och teknikhistoria.

Denna uppsats behandlar hur aktörerna under det kalla kriget framstÀllts, och framstÀlls, i historielÀroböcker för gymnasiet frÄn 1960-talet fram till idag. Syftet med undersökningen Àr att behandla hur aktörerna i kalla kriget framstÀlls. Det vill sÀga vilka som ses som aktiva i form av aktörerna öst och vÀst samt vilka attribut som tillskrivs de olika aktörerna i de olika lÀroböckerna över tid. Efter attribut delas sedan aktörerna in i tre teman; den onde, den gode, den osynlige. Det Àr ocksÄ uppsatsens syfte att redovisa hur mycket plats som ges Ät kalla kriget i lÀroböckerna.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vad eleverna anser att de lÀr sig under idrottslektionerna med inriktning mot bollspel. FrÄgestÀllningarna Àr följande:Vad anser eleverna att de lÀr sig av bollspel kopplat till lgr11?Vad anser eleverna om bollspel och dess anvÀndning i skolan?MetodEn kvantitativ undersökning dÀr enkÀter till alla 8or pÄ en skola norr om Stockholm delades ut. Urvalet bestod av 79 elever (40 tjejer 39 killar) och bortfallet blev 12 (6 killar 6 tjejer). EnkÀten bestod av 18 pÄstÄenden som eleverna fick ta stÀllning till med svarsalternativen stÀmmer inte alls, stÀmmer ganska dÄligt, stÀmmer ganska bra, stÀmmer helt och vet ej.

Kvarndala gÄrd ligger i VÀstra Klagstorp strax söder om Malmö och Àr en fyrlÀngad gÄrd med anor frÄn slutet av 1600-talet. Idag Àgs den av Kvarndala Kulturhistoriska Förening och anvÀnds som hembygdsgÄrd. Kvarndala ses som intressant av kulturhistorisk expertis, dels pÄ grund av den lÄnga historiken, men ocksÄ pÄ grund av att byggnader och inredning har förÀndrats mycket lite sedan 1940-talet. Idag Àr trÀdgÄrden ganska förfallen, men en hel del Àldre strukturer och element Àr fortfarande tydliga. DÄ funderingar kring att restaurera trÀdgÄrden vÀckts behövdes en noggrann dokumentation av gÄrdens och framförallt trÀdgÄrdens historia göras.