Syftet med denna studie Àr att redogöra för graffitins grafiska utveckling och hur den nÄtt erkÀnnande inom konstvÀrlden. Med graffiti menar jag frÀmst de mÄlningar som frÄn början gjordes illegalt ute pÄ gatorna, men Àven den grafik och formgivning som Àr ett resultat av utvecklingen inom denna subkultur, sÄ som teckningar, mÄlningar och grafisk design. Jag utgick frÄn att graffiti Àr en konstform och har under studiens gÄng försökt att verifiera detta. Jag har i denna undersökning anvÀnt mig av en kvalitativ studie dÀr jag först och frÀmst gjort en litteraturstudie som redogör för graffitins historia och utveckling. För att sedan följa upp och komplettera denna har jag genomfört analyser av graffitimÄlningar för att koppla dessa till historien och dra slutsatser om den grafiska utveckling som genomgÄtts.

Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

Syftet med det hÀr utvecklingsarbetet Àr att ge ett förslag pÄ hur man som lÀrare kan engagera och motivera fler elever till att strÀva efter att nÄ mÄlen i Àmnena svenska och historia pÄ högstadiet. UtifrÄn tidigare forskning, olika teoretiker, lÀroplanen för grundskola 2011 och de nya kursplanerna för svenska och historia utformas ett utvecklingsarbete som utgÄr frÄn ett tematiskt arbetssÀtt dÀr skönlitteratur har en central roll i temat och dÀr lÀromedel ersÀtts med olika varierade moment som film, museum besök, gÀstförelÀsare etc. Temat kallas revolutionernas tidevarv och behandlar 1700-1800 talet med fokus pÄ Franska revolutionen, ideologier och de samhÀllströmningar som följer av detta. Eleverna jobbar bÄde i grupp och med tre stycken individuella uppgifter. Temaarbetet strÀcker sig över sex veckor och totalt 30 timmar.

I bÄde den svenska och den danska kursplanen för historia pÄ grundskolan stÄr det att eleverna ska kÀnna till det egna landets kulturarv respektive historia. Men vad Àr kulturarvet och hur förmedlas det? Syftet med denna uppsats Àr att undersöka det svenska och det danska kulturarvet under en tidsperiod dÄ lÀnderna har mÄnga gemensamma beröringspunkter, d.v.s. svensk stormaktstid. Undersökningen jÀmför tre svenska och tvÄ danska historielÀroböcker.

The purpose of this essay ("Gateway to the Past. An archaeological quality controlled subject gateway as a resource for higher education in Lund") is to examine how a quality controlled subject gateway could increase the quality of the information supply for the Department of Archaeology and Ancient History at Lund University. The essay gives a brief background to subject gateways and also describes the Department and its subjects (prehistoric archaeology, medieval archaeology, osteology and classical studies) . The essay consists of a questionnaire distributed to parts of the target group as well as an investigation of three particular subject gateways: NordArk, ARGE and The Labyrinth. The essay also contains an exposition of how archaeologists seek information, of the structure of the archaeological subjects and of classification systems for quality controlled subject gateways.

LÀroböcker har blivit en stor del av undervisning och det Àr viktigt att lÀroböckerna Àr rÀttvisa. Syftet och frÄgestÀllningen med uppsatsen Àr att fÄ fram hur drottning Kristina framstÀlls i lÀroböcker inom Àmnet historia. Jag har anvÀnt mig av hermeneutiken eftersom den handlar om att granska och tolka olika texter som handlar om drottning Kristina.Det speciella med lÀroböckerna frÄn 1920- och 1960-talet Àr att de innehÄller sammanfattad text om drottning Kristina utan nÄgon djupgÄende diskussioner. De belyser inte Kristina ur ett genusperspektiv utan fokuserar pÄ att hon var manlig, inte ville gifta sig och att hon abdikerade för katolicismen. 1980-talets lÀrobok finns Àven i en nyare version frÄn 2005 dÀr man kan hitta en skillnad mellan de bÄda böckerna.

Uppsatsen grundar sig pÄ en empirisk undersökning av hur studenterna pÄ Institutionen för nordiska sprÄk kommaterar. Utfallet analyseras mot bakgrund av Lars-Johan Ekerots teori om en utveckling mot koncentration pÄ prototypfallen. Av undersökningen att döma har Ekerots teori ingen bÀring. Resultaten visar att samtidigt som vi tenderar att sÀtta ut allt fÀrre kommatecken, utbreder sig en anarki i positionsfrÄgan..

7 SammanfattningDenna uppsats Ă€mnar undersöka huruvida dagens lĂ€roböcker för gymnasiets Historia A besitter förmĂ„gan att aktivera elevers lĂ€sning sĂ„ att ett sĂ„ effektivt lĂ€rande som möjligt frammanas samt syna om elever ges mĂ„ngsidiga och korrekta kunskaper som styrks av modern forskning. Dessa bĂ„da aspekter har synats genom att studera de kapitel som berör Afrika och hur kontinenten pĂ„verkades av kolonialismen frĂ„n slutet av 1870-talet och framĂ„t. I samma avseende har det Ă€ven undersökts ifall elever, genom lĂ€roböckerna, tillĂ€gnas historiekunskaper som sammankopplar vĂ„ra tre tidsdimensioner. Undersökningen har genomförts genom applicering Tom Wikmans, lektor i pedagogik vid Åbo Akademi samt lĂ€romedelsförfattare, principer för en god lĂ€robok pĂ„ fyra lĂ€roböcker. Principerna Ă€r framarbetade utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningen: Hur borde texter utformas för att optimera lĂ€randet hos den lĂ€sande eleven? Wikman har bl.a.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan pÄverkade livet i NedertorneÄ-Haparanda församling socialt samt religiöst och i sÄ fall hur eventuella förÀndringar yttrade sig nÀr de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan pÄ Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter grÀnsdragningen kvar pÄ ryskt omrÄde. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat pÄ hur undervisning, fattigvÄrd samt sjukvÄrd fungerade utan kyrka och prÀsterskap. Hur förrÀttningar och gudstjÀnster fungerade i en sÄdan komplex situation Àr ytterligare faktorer jag studerat nÀrmare.För att ta reda pÄ hur det förhöll sig med detta under den hÀr tidsperioden har jag Àgnat mig Ät litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktÀr. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhÀllsutveckling, samt allmÀn global och lokal historia.UtifrÄn det samlade materialet har jag kommit fram till att livet pÄverkades ur flera aspekter för invÄnarna i NedertorneÄ-Haparanda församling nÀr de förlorade sockenkyrkan 1809.