Uppsatsen behandlar funktionshindrades tillgÄng till arkeologiska utstÀllningar pÄ museer. Syftet Àr att utreda hur man pÄ bÀsta sÀtt kan anpassa arkeologiska utstÀllningar för att fler besökare ska kunna tillgodogöra sig dem. Investeringar i form av nya kommunikationsstrategier och ett större samarbete museer emellan samt med handikapporganisationer krÀvs för att tillgÀngliggöra arkeologiska utstÀllningar..

Syftet med denna uppsats har varit att studera om det finns nÄgot genusperspektiv i valda nedslag i gymnasielÀroböcker i Àmnet historia. De teoretiska utgÄngspunkterna och definitionerna har hÀmtats i Micael Nilssons rapport Historia ur ett genusperspektiv ? En granskning av genusaspekterna i Àmnet historia vid Linköpings universitet. Materialet har kategoriserats i tre olika perspektiv; kvinnohi-storiskt perspektiv, jÀmstÀlldhetsperspektiv och genusperspektiv. Litteraturen har dÀrefter place-rats i den sÄ kallade genustrappan som i Nilsson version bestÄr av fem olika steg; genusmedveten, jÀmstÀlldhetsmedveten, könsmedveten, könsomedveten eller könsmakts-förstÀrkande.

In today?s archaeology there?s a growing need for non-invasive prospection methods. However there?s a methodological gap and what?s missing is a method for locating human bones. In this study a specially trained German shepherd is put through scientific tests determining how good the dog is at telling the different between the scent of human and animal bones.

Krypteringens historia Àr lÄng och hÀndelserik, vilket ett system som Ceasarchiffer som snart Àr 2000 Är gammalt kan vittna om. Den hÀr litteraturstudien syftar till att ta dig som lÀsare med genom krypteringens utveckling frÄn antikens pergament till dagens datoriserade samhÀlle. PÄ vÀgen genom historien har studien som mÄlsÀttning att förklara för lÀsaren hur de olika krypteringssystemen som figurerat genom tiden har fungerat, och att lyfta fram matematik bakom systemen. Mot slutet av texten beskrivs dessutom hur kryptering skulle kunna fungera som inslag i skolans matematikundervisning. HÀr Àr syftet att inspirera lÀrare till att pröva pÄ nÄgot nytt i sin undervisning, vilket kan leda till ökad motivation.

Följande uppsats har som syfte att diskutera arkeologins roll i samhÀllet. Detta görs dels genom att undersöka den statligt finansierade kulturmiljövÄrdens vÀrdegrunder ochmÄlsÀttningar, dels genom tvÄ enkÀtundersökningar vars syfte Àr att undersöka vilka attityder och vÀrderingar som cirkulerar kring Àmnet bÄde pÄ ett inom- och utomvetenskapligt plan. Resultatet visar pÄ en kulturmiljövÄrd med stora ideologiska problem, en relativt öppensinnadarkeologgrupp som har svÄrt att nÄ ut i samhÀllet, samt en allmÀnhet vars intresse och nyfikenhet finns dÀr, men kanske inte riktigt pÄ det sÀtt som man frÄn arkeologernas sida tÀnker sig. Vad som i stort skiljer alla tre kategorierna Ät Àr synen pÄ vilken funktion arkeologin skall fylla i ett modernt samhÀlle, dÀr kulturmiljövÄrden syftar till en demokratisk utveckling och ett hÄllbart samhÀlle, arkeologerna till kunskap om bÄde nuet och dÄet, samtintellektuella och emotionella upplevelser, och allmÀnheten till mer traditionella vetenskapligakunskaper om dÄet som kan sÀgas relatera till en syn pÄ historia som nÄgonting viktigt att ha ibagaget ? nÄgot som man bör kunna..

I kursplanen för Àmnet historia pÄ grundskolan stÄr skrivet att undervisning bl.a. ska ge eleverna möjlighet att utveckla sitt historiemedvetande, ge dem kunskap om hur historia kan anvÀnda för olika syften samt att eleverna ska fÄ kunskap om hur historia skapar identitet hos individer. Syfte med denna undersökning Àr att utifrÄn historiemedvetande, historiebruk och identitet jÀmföra hur tre olika lÀroböcker ( SO-S Historia del 4, Historia PunktSo och Levande Historia) gestaltar förintelsen och avgöra vilken som Àr lÀmpligast att anvÀnda i undervisningen om förintelsen utifrÄn de kursplanmÄl som historiemedvetande, historiebruk och historieidentitet . Historieböckerna SO-Historia del 4 och HistoriaPunktSO Àr de tvÄ historieböcker som pÄ olika sÀtt gestaltar förintelsen genom dessa tre historiska begrepp.

This essay focuses on the technical systems and functions behind how a Roman bath operated. I will present a general view by going through each part of the waters path through the bath one by one. Since there is no such thing as a standardised Roman bath I will, under each headline, present the sub subject with a presentation of the workings and then exemplifying through archaeological findings and ancient literary sources.This essay is therefore meant to present a thorough and clear presentation of the technical aspects of a roman bath. The aim is to give the reader an understanding of how a bathhouse worked in general and why. To this I want to present problems that the Romans were faced with and how they solved them..

Denna uppsats behandlar tidskriften PopulÀr Historia. Tidskriften anvÀnds av mÄnga skolor och jag har sjÀlv anvÀnt den i undervisningen. Dock undrar jag om den har en historiesyn som ligger i samklang med kursplanen för historia A pÄ gymnasiet. För att fÄ en bra bild av bÄde PopulÀr Historia och kursplanen redogörs de för separat. Tidskrift och kursplan jÀmförs sedan och skillnader respektive likheter presenteras.InnehÄllet i tidskriften visar sig inte vara helt i samförstÄnd med kursplanen utan skiljer sig pÄ mÄnga punkter.

The purpose of this paper is to make an analysis of the urban Roman water system. I have chosen to work with the system as a general field, not as a case study of a single town. In my opinion such a study would not give a proper and fair view of the subject. Therefore, this paper will discuss the different parts of the system, each one for itself and name examples wherever possible, to give a wide survey of the reality of the Roman water supply system. The aim is to give the reader a clear picture of different solutions used in the time of the early Roman Empire and a good understanding of the subject..

Studiens frÄgestÀllning har inriktats mot en kontroversiell tanke, en apokalyptisk sÄdan. Med frÄgan; Berodde Tawantinsuyus (dvs. inkas eget namn pÄ sitt rike) snabba fall pÄ en utsaga att det inom den andinska kosmologin, med fokus pÄ Inka, fanns en konsensus rörande kosmologisk apokalyptisism?, söktes svaret ur tvÄ vitt skilda traditioner. Den ena var att studera den konventionella andinska vetenskapens rön, dvs.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur den romerska arméns logistik fungerade och vad för slags mat den romerska legionÀren Ät i fÀlt. Den tidsperiod uppsatsen behandlar Àr 50 f. Kr, 100 e. Kr och 350/70 e. Kr.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur den romerska arméns logistik fungerade och vad för slags mat den romerska legionÀren Ät i fÀlt. Den tidsperiod uppsatsen behandlar Àr 50 f. Kr, 100 e. Kr och 350/70 e. Kr.

I den hÀr studien undersöks hur arkeologi framstÀlls i svenska, tryckta nyhetsmedier. Arbetet har sina teoretiska utgÄngspunkter dels i att det arkeologiska fÀltet populariseras nÀr det förekommer i nyheter, dels att allt meningsskapande sker utifrÄn institutionella diskursiva praktiker. Centralt Àr att relationen mellan nuet och det förflutna fÄr effekter för synen pÄ samhÀllet och att arkeologi och kulturarv har stor betydelse för identitetsskapande. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys som teoretisk fond och metod analyseras ett urval av artiklar som förekommit i storstÀdernas dagspress under det gÄngna Äret. BÄda institutionerna, tidningarna samt arkeologfÀltet, producerar en dominerande diskurs som har ett marknadsanpassat och liberalt perspektiv utom dÄ hotet mot kulturarvet stÄr i fokus dÄ tongÄngarna blir mer inriktade pÄ konservativa vÀrden sÄsom bevarande och beskyddande.

The purpose of this essay is to study the crimes and punishments in the Roman army, how ancient authors describe this phenomenon and the differences between the authors descriptions. The results of the essay are that the authors mostly describe crimes such as mutiny and desertion. Ruffus is the only one who mentions and describes other types of crimes than mutiny and desertion, such as theft, rape and disobedience. The reason why there is a difference between Ruffus and the other authors are that Ruffus wrote a collection of laws in the Roman army but the other authors wrote biographies and histories and therefore they only mentioned the most dramatic thing that happened, such as a mutiny in the army for example..

The purpose of this essay was to find out if it is possible to:? Detect different groups of gender among children in grave materiel and church art and if that was the case, in what way?? What different groups of children can be seen in these two categories?? What does the material say about children's position in society? The time span is from early Christian time to 17-th century and the geographical region is Sweden and Denmark. I got my information from published literature and different pages on the Internet. The conclusions were that gender among children can be detected in both types of material but different groups were not ?visible? to the same degree.