Den pågående övergången till mer internationella redovisningsregler och rekommendationer diskuteras just nu flitigt i Sverige. Samtidigt som den internationella harmoniseringen ska stärkas och jämförbarheten öka, finns oro för att en mängd nya valmöjligheter ger ett allt för stort spelrum för uppskattningar och bedömningar av företagsledningen. Via EU:s fjärde bolagsdirektiv har begreppet ?rättvisande bild? kommit in i den svenska årsredovisningslagen och i Sverige har Redovisningsrådet förbundit sig att verka för att IASB:s standarder kommer till uttryck i de svenska rekommendationerna. Exempel på detta är RR17, om nedskrivningar, som införts i Sverige från och med år 2002.

This thesis studies how the Swedish government articulates social exclusion within the spring budget of 2007. Through a discourse theoretical approach, inspired by Ernest Laclau and Chantal Mouffe, the empirical findings are reconstructed through the nodal point of labour and two chains of equivalence, based upon the duality between employment and unemployment. By viewing social exclusion as a phenomenon concerning discourse, identity and politics, this duality forms the basis of a deconstructive and hegemonic analysis.I argue that the term social exclusion is a powerful and flexible political concept in that it obscures ideological assumptions and objectives as well as draws attention away from alternative social concepts. Throughout the thesis social exclusion is stressed as a social category constituting the relation between individual and society. Hence I argue that it is of vital importance that the values underlying its usage are made explicit and that social exclusion as a floating signifier is made an object of academic analysis..

Denna uppsats handlar om de så kallade eulerska graferna och grafer nära besläktade med dessa. En eulersk graf är en graf där det går att traversera alla kanter i grafen så att varje kant förekommer exakt en gång i traverseringen. Den struktur dessa grafer har uppfyller de villkor Euler ställde upp 1735 då han studerade det klassiska problemet med de sju broarna i Königsberg. Både teoretiska aspekter, som cykeldekomposition och kompatibla eulervägar, samt praktiska tillämpningar, som det kinesiska brevbärarproblemet och DNA-sekvensering (där man använder en de Bruijn-graf) behandlas i den här texten. Här redogörs även för kända och mindre kända metoder för enumeration av eulerska och semieulerska grafer.

Idag har personer med lindrig utvecklingsstörning helt andra förutsättningar att utveckla förmågor hos sig själva än vad tidigare generationer har haft. Många personer med lindrig utvecklingsstörning klarar av mycket självständigt men på grund av deras funktionshinder är de i olika grad beroende av hjälp och stöd för att klara sig i sin vardag. Det innebär att de behöver professionellt stöd från personal, något som kan vara uppskattat men samtidigt upplevas vara jobbigt och kontrollerande. Den här studien utgår från kvalitativ metod för att genom intervjuer med både brukare och personal studera hur de ser på stödet som ges på serviceboenden. Syftet med studien är således att få mer kunskap och ökad förståelse om hur personer med lindrig utvecklingsstörning ser på det stöd som personalen ger, samt hur personalen ser på sitt sätt att möta deras behov. Studien omfattar fyra brukarintervjuer och fem personalintervjuer. Resultatet visar på positiva sidor av stödet, där personalen ser en glädje i att ge stöd till brukarna.

Sjukfrånvaron har sedan 1997 stadigt ökat i Sverige. Övergången från ett produktion- till tjänstesamhälle har inneburit förändrade arbetsvillkor för de anställda. Undersökningar har visat på att psykiska hälsoproblem såsom utbrändhet och depression antas ligga bakom det stigande antalet sjukskrivningar. Den utbredda psykiska ohälsan tros vara ett resultat av det nya arbetslivets stegrande villkor och krav. Syftet med föreliggande studie är således att utröna vilka arbetsklimatsvillkor utifrån krav- kontroll- och stödmodellen som kan tänkas bidra till depression hos tjänstemän.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om sannolikheten är högre, för aktiebolag med orena revisionsberättelser år X, att erhålla orena revisionsberättelser år X+1 jämfört med aktiebolag med rena revisionsberättelser år X. Vidare ämnar vi undersöka om det finns faktorer som ökar eller minskar sannolikheten för orena revisionsberättelser. Faktorerna som vi tror ökar eller minskar sannolikheten för orena revisionsberättelser, och har testats i uppsatsen är följande: anmärkningsgrad, omsättning, antal anställda, revisionsbolag, soliditet, skuldsättningsgrad, årets resultat, godkänd eller auktoriserad revisor och bransch.Uppsatsen utgår från den deduktiva ansatsen och de teorierna som används är institutionella teorin, agentteorin samt teorier från tidigare studier. Vi har med hjälp av dessa utformat två egna modeller som följer revisionsberättelsernas utfall 2002 ? 2003 samt 2002 - 2004.

Syfte - Syftet med denna uppsats är att redogöra för förslaget om en skrotningspremie på lastbilar som lagts fram av Sveriges Åkeriföretag till regeringen samt redogöra för de påverkansmöjligheter olika aktörer har i denna beslutsprocess. Dessutom ämnar författaren spekulera i utsikterna för ett faktiskt genomförande av detta förslag.Metod - Denna undersökning bygger på intervjuer med representanter för fyra intresseorganisationer, två politiker och två statstjänstemän.Teoretiskt perspektiv - De teorier som används i uppsatsen behandlar politiska beslut och påverkansmetoder genom pluralism (innebär att staten sätter inte upp några tillträdeshinder för intressegrupperna) och korporativism.Analys - Empirin finner gott stöd i teorin om den politiska och institutionella beslutsprocessen. Vidare får empirin störst stöd i teorin om pluralism. Dock är det inte enhälligt fastställt om en beslutsprocess är öppen för alla eller om det är resurserna som avgör tillträde. Den skandinaviska korporativismen och producentkorporativismen får ett relativt svagt stöd i denna uppsats.Slutsats - Pluralismens två sidor får störst stöd i uppsatsen.

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

Friluftsliv är ingen specifik aktivitet, snarare handlar det om upplevelser som olika utemiljöer erbjuder. Dem olika upplevelserna erbjuder en möjlighet för lärande att uppstå, utifrån individens egna villkor. Ett individuellt lärande är precis det gymnasi- esärskolan skall skapa för sina elever, en individanpassad utbildning utifrån indivi- dens egna förutsättningar. Syftet med denna studie är att belysa synen på momen- tet friluftsliv inom idrott och hälsa undervisningen för gymnasiesärskolan. Semi- strukturerade intervjuer genomfördes med tre pedagoger samt gruppintervjuer med en elevgrupp där datamaterialet analyseras via innehållsanalys.

Den svenska värnplikten (1901-2010) var obligatorisk för män men frivillig för kvinnor, som inte tilläts göra militärtjänst förrän på 1980-talet. Som plikt enbart för män sände värnplikten tydliga signaler om samhällets syn på könsskillnader. Syftet är att undersöka hur några av de få kvinnor som har gjort militärtjänst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört värnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades åtta deskriptiva teman: valet attgöra värnplikt, känslan av att sticka ut och stå i fokus, relationen till andra värnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tätt ihop med män, gruppens betydelse för individen, bemötandet från befäl och värnpliktiga, samt det hårda klimatet och dess betydande påverkan på individen. Respondenterna tjänstgjorde på männens villkor i en fientlig arbetsmiljö.

Föreliggande kandidatuppsats handlar om att söka beskriva samverkan och konflikt i samband med naturresurshantering. Undersökningens forskningsobjekt är ett försök till lokal samförvaltning som togs av lokala invånare i Tivedsbygden, en skogsbygd i gränslandet mellan Västergötland och Närke. Visionen om detta hållbara naturresursarrangemang lyckades dock aldrig nås. Initiativet togs i samband med ett landsbygdsutvecklingsprojekt pågick under åren 2009-2011. Min tolkning är att detta försök präglades av samverkan och konflikt.

The aim of this essay was to obtain an understanding about company owners thinking about the connection between having an own company, and the risks for an alcoholic abuse. The risk factor I was researching was stress, alcoholic culture, accessibility and rehabilitation.I have interviewed five owners of small companies, two women and three men, which represents four different kinds of branches. The theories I used in analysing the empirical findings where the theories of psychosocial work environment of Lazarus, Karaseks demand/control model, epidemiology- and culture perspective.I have found that the main stress factors for company owners where the economical stress and great load of work. The stress was also related to the fact that company owners of small companies often were alone with all the responsibility and problems.Women did not use alcohol very often as a tool to reduce stress. If individuals were using alcohol to reduce their stress, it also had to deal with their ability of coping and also what channels they had for coping..

Vårt examensarbete är en kvalitativ studie med syftet att klargöra hur professioner hanterar barn och unga i ekonomisk utsatthet samt att visa på vilka uppfattningar som påverkar professionerna i deras hantering av ekonomiskt utsatta. Vårt metodval är hermeneutiskt då vi använder oss av en tolkningsspiral för att genom professionernas tolkningar få fram en så verklig bild som möjligt. Vi använder oss av Bourdieus teoretiska begrepp habitus samt klasstrukturen och Trondmans teoretiska begrepp utsatthetens villkor, erfaren utsatthet samt utsatthetens emergens. I analysen kopplar vi samman det empiriska materialet och våra teoretiska ramverk. I vårt resultat visar vi på hur ekonomisk utsatthet går i arv från barn till föräldrar.

SammanfattningBakgrund: Moralisk stress uppstår när sjuksköterskor vet det rätta att göra, men institutionella begränsningar gör det nästintill omöjligt att fullfölja. Kunskap om moralisk stress, när den uppkommer och vad den gör med en människa och professionell yrkesutövare är viktigt, dels för att kunna hitta strategier för att hantera den men även att förebygga den då den kan vara kopplad till risk för ohälsa.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Följande frågeställningar ligger till grund för studien; I vilka situationer upplever sjuksköterskor moralisk stress? Vilka konsekvenser får den moraliska stressen för sjuksköterskor?Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt med systematisk sökning.Dataanalysen är inspirerad av Hsieh & Shannons (2005) riktade innehållsanalys. Två förutbestämda kategorier har använts för att plocka ut resultatet som svarade mot syftet.Resultat: Resultatet presenteras i två förutbestämda kategorierna 1.

Syftet med studien är att bidra till att utveckla större förståelse kring lekens betydelse och på vilket sätt pedagogerna tror att leken bidrar till barns lärande och utveckling samt hur pedagogerna hjälper barn som har svårigheter i leken. Vi använde kvalitativ metod för att få fram resultat. Vi intervjuade sju stycken pedagoger en och en från två utvalda förskolor. Alla intervjuer har transkriberats och analyserats för att kunna få fram resultat. Resultat visar att lek och lärande hänger ihop samt att lek är betydelsefullt för barns livslånga lärande och utveckling. Utifrån intervjuerna framkommer att leken har stor betydelse för barns sociala utveckling där barn kan känna gemenskap utveckla kunskaper och vara kreativa.