De svenska fastighetsfondernas närvaro har inte varit lång jämfört med fastighetsfonder i Nederländerna, Tyskland och Storbritannien. Av dessa länder har Sverige även den minst utvecklade marknaden för fastighetsfonder. Fastigheter som tillgång är förknippat med låg risk och är därför en attraktiv placeringsform för kapitalplacerare som ämnar riskdiversifiera sin portfölj. Ett fastighetsägande kan bedrivas indirekt eller direkt. Ett indirekt fastighetsägande via fastighetsaktier korrelerar dock med börsen och ett direkt fastighetsägande är en illikvid och resurskrävande investering.

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.

Kunskapsbedömningar i träningsskola ska utgå från en läroplan utformad specifikt för elever i träningsskola. Den ska utgå från elevens förutsättningar. Syftet med denna studie är att låta lärare i träningsskola beskriva hur de utför kunskapsbedömningar. I studien beskriver lärare sitt arbete med kunskapsbedömningar i träningsskola. Studien beskriver också vad lärare använder för verktyg och vilken betydelse de anser att kunskapsbedömningar i träningskola har.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex lärare som arbetar i träningsskola.

I dagens samhälle tas miljöfrågor allt oftare upp i den allmänna och politiska debatten och ett aktivt miljöarbete är något som i allt högre grad krävs av företag från bland annat myndigheter och miljöorganisationer. Stålindustrin är inget undantag och får därför ofta kritik för att de åtgärder som vidtas inte är tillräckliga.Inom stålindustrin genomför företag ofta investeringar för att minska sin miljöpåverkan trots att avkastning på det investerade kapitalet uteblir. Den institutionella organisationsteorin förklarar dessa handlingar som direkta konsekvenser av likriktning. Det fenomen som studeras i studien är spridningen av miljömedvetenhet eftersom denna anses ligga till grund för investeringarna i miljöåtgärder inom den svenska stålindustrin. Formatet för studien är en fallstudie där den empiriska datainsamlingen skett genom tryckt material och intervjuer.Det kan konstateras att det studerade företagets miljöarbete påverkas i stor utsträckning av andra aktörer inom det organisatoriska fält som företaget tillhör.

Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera finansieringsformen P2P-utlåning, dess bildande och utveckling samt utvärdera hur den har fungerat för små- och nyföretagare.Problemformulering: Studien undersöker hur finansieringsformen person-till-person-utlåning via Internet uppstod. Vidare redogörs för utvecklingen på P2P-plattformen Lending Club sedan låneförmedlingens start 2007 fram till 2011. Slutligen undersöks vad som kännetecknar låntagarna på Lending Club som ansöker om lån till små och nya företag samt hur de presterat gällande deras återbetalningsförmåga.Teoretiskt ramverk: Studiens teoretiska ramverk utgörs av framförallt vetenskapliga artiklar vilka behandlar det finansiella gapet, informations-asymmetrier och kreditbedömning. Vidare återges en bakgrunds-teckning över studier gjorda kring social utlåning och P2P-utlåning.Slutsatser: Studien kommer fram till att P2P-utlåning via Internet har sitt ursprung i social utlåning och möjliggjorts genom bland annat teknologisk utveckling av kreditvärderings-verktyg. Lending Clubs utveckling har gått från mer av ett socialt nätverk till att idag likna mer en finansiell intermediär med kreditvärdiga låntagare och institutionella investerare.

Vårt syfte är att undersöka hur företag kan bedriva strategiskt personalarbete och på vilket sätt olika insatser av strategisk personalutveckling kan påverka eller bidra till en god internrekrytering. Med hjälp av vald teori är vår ambition att studien resulterar i en analys av sannolika konsekvenser av fallföretagets valda strategi för personalutveckling. Vi har valt att genomföra en fallstudie med ett industriföretag vars huvudkontor är beläget i Malmö. Anledningen till att vi valt att just ett fallföretag är för att på så sätt underlätta för en analys där fokus och djup främjas. Vidare är vår ansats av abduktiv karaktär vilket innebär att vi arbetat med teori och empiri parallellt.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka om det empiriskt går att påvisa lönsamhet i det nya pensionssystemet dvs. premiepensionen. Med andra ord vill vi undersöka lönsamheten med ett aktivt pensionssparande enligt ekonomisk vedertagen teori. Undersökningsdata omfattar samtliga 854 pensionsfonder som funnits från starten 2000-11-02 till 2004-12-30. Vi har utifrån historisk data tagit fram den lägsta variansfonden för att använda den som riskfri fond i Sharpekvoten.

Max Weber talade om byråkratiseringen av det västerländska samhället som en process tätt sammanknippad med samhällsmoderniseringen och industrialiseringen. Byråkratiserings-processen inkluderar maximeringen av formell effektivitet, rationaliseringen av statligt styre och en betoning av institutionernas betydelse i historiska sammanhang, framför individuella egenskaper (karisma) hos härskarna. Denna process återspeglas mycket tydligt i det normerande fredsskapande som tar vid efter krig. Freden i Nystad 1721 uppvisar hur stor vikt tillmäts individerna som aktörer och hur den byråkratiska processen ännu var relativt outvecklad. Internationella maktstrukturer spelade stor roll för utkomsten av freden, som snarare hade karaktären av ett tillfälligt vapenstillestånd än ett institutionsbyggande internationellt fredsprojekt.

Syfte Genom att undersöka hur rekryterare bedömer personlig kompetens vid rekrytering av personalvetare syftar uppsatsen till att bidra med ökad kunskap och förståelse för hur personlig kompetens bedöms och vilka tänkbara konsekvenser dylika bedömningar kan leda till.Teori/Tidigare forskning Den teoretiska utgångspunkten tas i teori kring kompetens och rekrytering i allmänhet och forskning kring bedömning i synnerhet. Fokus läggs på utmaningar och konsekvenser av bedömning av personlig kompetens.Metod Ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpades och empirin insamlades i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med rekryterare. Genom färgkodning kategoriserades resultatet och analyserades och diskuterades utifrån teori och forskning.Resultat Studien visar att såväl personlig som formell kompetens värdesätts i rekryteringsprocessen. När de formella kompetenserna visat sig uppfyllda flyttas fokus mot kandidaternas personliga kompetens. Vid bedömningen används i huvudsak traditionella urvalsinstrument såsom granskning av CV och betyg, anställningsintervju, olika typer av tester samt referenstagning.

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.

Abstract Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur ungdomar uppfattar socialtjänstens bemötande. Men även se vilka möjligheter respektive hinder det finns för ett bra möte. I teoridelen har vi använt oss utav Goffmans stigmateori, Beckers stämplingsteori, Mills teori om den sociologiska visionen och Foucaults teori om det disciplinära samhället. Vår empiriska undersökning består av åtta kvalitativa intervjuer, med ungdomar. Undersökningen har fokus på olika teman; bemötande, möte, hinder och möjligheter som återspeglar åtta ungdomars erfarenheter av den svenska socialtjänsten.

Syftet med denna studie var att undersöka om arbetstillfredsställelse påverkas av hygien- respektive motivationsfaktorer samt att ta reda på hur introvert-extrovert personlighet påverkar dessa samband. Studien utgår från Herzbergs arbetsmotivations teori och Furnhams studier av personlighet och arbetstillfredsställelse. En enkätstudie genomfördes på en grupp (N=48) arbetstagare, huvudsakligen kollektivanställda. Resultatet visade att både en hög närvaro av motivationsfaktorer och en hög närvaro av hygienfaktorer gav upphov till hög arbetstillfredsställelse. Detta resultat ger stöd åt Herzbergs teori.

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur lärarna i grundskolan 6-9 upplever utvecklingssamtal med föräldrar med utländsk bakgrund. Hur går det att genomföra samtalet? Vilka hinder och möjligheter finns? Hur överbryggar man hindren? Teori: Empirismen är teori som ligger bakom denna studie. Det var en explorativ undersökning, med kvalitativ inriktningen.Metod: Sju lärare deltog i den kvalitativa studien. Undersökningsinstrumentet var semi-strukturerade intervjuer som spelades in på band och transkriberades.