SammanfattningBakgrund: Moralisk stress uppstår när sjuksköterskor vet det rätta att göra, men institutionella begränsningar gör det nästintill omöjligt att fullfölja. Kunskap om moralisk stress, när den uppkommer och vad den gör med en människa och professionell yrkesutövare är viktigt, dels för att kunna hitta strategier för att hantera den men även att förebygga den då den kan vara kopplad till risk för ohälsa.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Följande frågeställningar ligger till grund för studien; I vilka situationer upplever sjuksköterskor moralisk stress? Vilka konsekvenser får den moraliska stressen för sjuksköterskor?Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt med systematisk sökning.Dataanalysen är inspirerad av Hsieh & Shannons (2005) riktade innehållsanalys. Två förutbestämda kategorier har använts för att plocka ut resultatet som svarade mot syftet.Resultat: Resultatet presenteras i två förutbestämda kategorierna 1.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning var dels att undersöka hur ledare motiverar sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter, dels att se vilken ledarskaps stil som ledarna utövar utifrån transformellt och transanktionellt ledarskap med hänsyn till hur de motiverar sina medarbetare. Följande frågeställningar besvarades i studien: Hur motiverar ledarna sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter?Hur kan man beskriva ledarskapen utifrån transanktionellt och transformellt ledarskap beroende på hur ledarna motiverar sina medarbetare?Finns det några skillnader mellan hur de intervjuade ledarna skapar motivation bland sina medarbetare? Om det finns skillnader, hur kan man karakterisera dem? Jag besvarade frågeställningarna genom att använda mig av kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. Som analysverktyg använde jag mig av begrepp som inre och yttre motivation, transformellt och transanktionellt ledarskap. Min slutsats är att det finns skillnader i hur ledarna motiverar sina medarbetare men att de alla använder sig utav både inre och yttre motivationsaspekter. Utifrån hur ledarna motiverar sina medarbetare visar största del på ett transformellt ledarskap, dock visar en del av ledarna även till viss del på ett transanktionellt ledarskap utifrån deras motivationsutövanden.     Nyckelord: motivation, inre motivation, yttre motivation, transformellt ledarskap, transanktionellt ledarskap..

Våren 2005 förvärvade Föreningssparbanken AB Baltikums marknadsledande bank, Hansabank. Förvärvet innebar en tydlig strategiförändring för FSB då banken tidigare huvudsakligen agerat via en alliansstrategi med ett begränsat ägande. Till följd av denna tydliga strategiförändring har vi funnit det intressant att titta på bankens etableringsprocess i Baltikum. Studiens syfte är att, med utgångspunkt i Rolf Marquardts teori kring bankers etableringsprocesser i utlandet, undersöka hur ett antal nyckelfaktorer påverkat såväl förutsättningarna för, som utformningen av, bankens etablering i Baltikum. De faktorer som undersökts grundar sig i Marquardts undersökningsmodell för svenska bankers internationaliseringsprocess.

Syfte: Att undersöka sexualvanor och alkohol- eller drogintag vid samlag bland unga män i Sverige samt se om det finns några skillnader mellan svenska män (n=170) och utlandsfödda män (n=20) i dessa frågor. Syftet var även att undersöka hur det första samlaget upplevdes. Metod: Män i åldern 15-29 (n=190) som besökte RFSU-kliniken i Stockholm under en viss period tillfrågades om deltagande i en enkätundersökning. Resultat: Totalt 81,3% (n=154) av deltagarna hade haft sex utan att använda kondom vid samlag med ny partner under de senaste 12 månaderna. Det fanns inga skillnader mellan svenska och utländska mäns sexualvanor och alkoholintag vid samlag.

Inför detta arbete sattes ett primärt och ett eventuellt sekundärt mål upp. Det primära var att genom undersöka hur ungdomar på gymnasiet väljer att reflektera kring naturvetenskapliga fenomen i ämneskontextema fysik och kemi. Med kontext menas sammanhang, omgivning och övergripande situation. Det sekundära målet var att utifall ett sådant kontextberoende gick att finna, försöka att kvalitativt avgöra vilka reflektioner kring några valda fenomen som är samt inte är kontextberoende. Vidare förs även en diskussion om hur de olika ämneskontextema korrelerar med hur eleverna väljer att reflektera kring fenomenen.För att nå syftet undersöktes skillnader i hur elever valde att beskriva naturvetenskapliga fenomen under en fysik respektive en kemilektion.

Den pågående övergången till mer internationella redovisningsregler och rekommendationer diskuteras just nu flitigt i Sverige. Samtidigt som den internationella harmoniseringen ska stärkas och jämförbarheten öka, finns oro för att en mängd nya valmöjligheter ger ett allt för stort spelrum för uppskattningar och bedömningar av företagsledningen. Via EU:s fjärde bolagsdirektiv har begreppet ?rättvisande bild? kommit in i den svenska årsredovisningslagen och i Sverige har Redovisningsrådet förbundit sig att verka för att IASB:s standarder kommer till uttryck i de svenska rekommendationerna. Exempel på detta är RR17, om nedskrivningar, som införts i Sverige från och med år 2002. RR17 ger ett visst handlingsutrymme när det gäller vilken metod som ska tillämpas vid nedskrivning av anläggningstillgångar.

Den här studien undersöker patientperspektiv på orsaker till ätstörningar och eventuell förändring över tid. Undersökningsgruppen består av 56 ätstörningspatienter från MHE-kliniken i Mora som svarat på öppen skriftlig fråga, ?Har du någon idé om varför du fick matproblem??, i ett formulär vid behandlingsstart och efter 5 år.  Svaren kategoriserades av oberoende bedömare enligt Huvudkategorier; Själv, Familj, Stressfaktorer utanför familj, Övrigt och Ospecificerat. Resultaten visar att det fanns få skillnader mellan huvudkategorier i förhållande till diagnos och över tid men signifikanta skillnader inom huvudkategorier. Störst förändring ägde rum inom kategorin Själv där betoning av kroppsmissnöje vid behandlingsstart minskade efter 5 år och faktorer som rörde perfektionism, lågt självförtroende och utvecklingskris ökade.

Syftet med denna studie var att få en inblick i hur ett antal lärare och förskollärare tänker kring den pedagogiska miljön i allmänhet och på sin arbetsplats i synnerhet. Syftet med studien var också att belysa eventuella skillnader och likheter i synen på den pedagogiska miljön mellan dessa två lärargrupper. Med pedagogisk miljö menas i denna studie den fysiska miljön. För att genomföra denna studie användes kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Sex personer intervjuades, tre lärare verksamma i årskurs F-6 samt tre förskollärare verksamma i förskolan med åldrarna 1-5 år.

Syftet med denna uppsats är att undersöka satsadverbialplaceringen i huvudsatser och bisatser hos andraspråksinlärare av svenska på motsvarande SFI C nivå. Undersökningens informanter är åtta andraspråksinlärare i åldrarna 17-19 år, vilka läser kursen i långsam respektive snabb studietakt. Undersökningen syftar även till att ta reda på om det finns skillnader mellan receptiva (språkförstå-else) respektive produktiva (språkanvändning) kunskaper samt undersöka om det finns skillnader i användningen av några vanligt förekommande satsadverbial. Vidare syftar undersökningen till att se om det finns skillnader i satsadverbialplaceringen mellan snabb respektive långsam inlärnings-grupp. Det analyserade materialet består av informanternas egenproducerade texter till ett antal bil-der, där de ombeds använda ett antal satsadverbial, samt ett lucktest, där satsadverbialen är bort-plockade.Resultaten visar att satsadverbialplaceringen i huvudsatser är till mer än hälften korrekt i både produktiva och receptiva kunskaper.

Bakgrund: Affärspressen publicerar dagligen rekommendationer och riktkurser från aktieanalytiker och dess analyser kan anses ligga till grund för investeringsbeslut hos såväl privata som institutionella investerare. Aktieanalytikers förmåga att prognostisera aktiekurser är ett outforskat område med endast ett fåtal publicerade studier på variabeln riktkurs. Tidigare studier fokuserar på att utvärdera träffsäkerheten i prognoserna men få av dessa bidrar till förståelse kring vad som påverkar prognosfelens storlek.Syfte: Syftet med studien är att analysera aktieanalytikers förmåga att prognostisera framtida aktiekurser.Genomförande: Studiens deduktiva ansats gör att resultat från tidigare studier ligger till grund för formulering av forskningsfrågor och utformning av tänkbara påverkansfaktorer för träffsäkerhet. Träffsäkerheten i riktkurserna analyseras via regressionsanalys där det absoluta prognosfelet är beroende variabel medan de formulerade påverkansfaktorerna är förklarande variabler. Vidare studeras en eventuell närvaro av överoptimism i prognoserna genom att undersöka fördelningen av det relativa prognosfelet via T-test.Resultat: Aktieanalytikers riktkurser påverkas av flertalet faktorer, där ett bolags storlek och beta uppvisar tydligast samband med träffsäkerheten.

Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt från redovisningsprofessionen tydliggöra skillnader mellan nuvarande redovisningsstandard och den kommande IFRS-standarden. Utifrån vårt syfte kan frågan ställas om hur implementeringen av IFRS kommer att ske? För att lösa detta problem har vi valt att strukturera upp uppsatsen utifrån ett internationellt, nationellt och ett företagsperspektiv. Vi har grundat våra analyser på intervjuer genomförda med revisionsbolag. Utifrån dessa analyser har vi sedan kommit fram till att professionen ser på internationaliseringen som en naturlig process i positiv riktning.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur och om pedagoger anser att de arbetar med lek i förskolan. Våra huvudfrågor var: Hur anser pedagogerna att de arbetar med lek i förskolan? Vilken betydelse har lek för barns lärande? Vi gjorde en kvalitativ undersökning där vi intervjuade 12 olika pedagoger i olika åldrar och av olika kön. Vi använde penna och papper som instrument för att dokumentera vad som sades. Vi belyser olika teorier om lek i förskolan av teoretiker som Fröbel, Piaget, Knutsdotter Olofsson, Lillemyr med flera. Vi valde att fördjupa oss i pedagogens roll i leken, skillnader mellan pojkar och flickors lek, definitioner av lek samt vad barnen lär sig genom lek. Slutsatsen av arbetet blev att pedagogerna använder sig av lek i sitt dagliga arbete på förskolan.

Syftet med undersökningen är att undersöka skillnader och likheter i motivation mellan ideellt och kommersiellt ledarskap genom att beskriva och analysera hur ledare i sex organisationer arbetar med motivation.Fottler (1981) visar på de skillnader som finns mellan dessa organisationstyper. Vidare beskrivs Herzbergs (1964 tvåfaktorsteori som behandlar hur medarbetare kan motiveras genom antingen inre- eller yttre motivationsfaktorer, så kallade motivations- och hygienfaktorer.Den ideella sektorn saknar många av de incitamentsinstrument som den kommersiella besitter, exempelvis lön, vilket medför att de i större utsträckning motiverar med hjälp av Herzbergs (1964 motivationsfaktorer som litteraturen föreskriver. De kommersiella ledarna verkar dock medvetna om vikten av att motivera genom dessa. En annan faktor som också påverkar ledarskapet är organisationsstorleken..

Sättet att tilltala en okänd eller äldre person skiljer sig i olika kulturer, i vissa kulturer är det till exempel helt oacceptabelt att dua någon man inte känner. Det finns alltså beteenden som är accepterade i vissa kulturer och oacceptabla i andra. Kultur finns i samhället på flera olika nivåer, och det som binder samman människor inom en kultur, ett samhälle eller en organisation, är att man har samma normer och värderingar.Denna studie identifierar och behandlar likheter och skillnader i kundrelationer inom ett och samma företag med verksamhet i flera olika länder. En jämförande studie har valts, mellan två länder i Europa som kan ses varandras kulturella kontraster, Sverige och Spanien. Dessa båda länder präglas av två nationella kulturer, och syftet med studien är att ta reda på vilka skillnader och likheter som kan finnas i kundrelationerna, i sättet att arbeta gentemot kunderna och även till en viss del finna ursprunget till dessa.

Studien undersöker om och i så fall hur lärare i ämnet samhällskunskap i grundskolans senare år har förändrat sitt arbete genom övergången till en ny kursplan (Lgr 11). De konkreta områdena som undersöks är planering och undervisning. Totalt ingår sex verksamma lärare i studien som både har arbetat med den gamla (utifrån Lpo 94) och den nya (utifrån Lgr 11) kursplanen i samhällskunskap. Utöver detta sker också en översiktlig och innehållsinriktad analys av likheter och skillnader mellan de båda kursplanerna. Till hjälp för att besvara syftet med studien vävs bakgrunden till reformen samman med rapporter från Skolverket och tidigare forskning.