Detta arbete handlar om hur samtidskonsten uppmärksammas i skolan. Hur går det till, hur introduceras konstverk och konstnär, vilka frågeställningar arbetar man med? Vad betraktas som samtidskonst? Vad kan samtidskonsten tillföra? Hur fungerar samarbetet med konsthallar och museer?Jag har också velat undersöka hur man förhåller sig till frågorna om kreativitet och reproducerande. Blir arbetet mest reproducerande eller lyckas man hitta utgångspunkter så att arbetet verkligen blir en undersökande process? Detta har fått bli följdfråga.

Immateriella tillgångar ökar i betydelse då företagen blivit mer kunskapsintensiva. Redovisning till rättvisande bild ställs därför inför en stor utmaning. Redovisningen av patent är ett område som idag inte kan värderas till annat än nedlagda kostnader vilket ger upphov till en otillfredsställande bild av framtida ekonomiska möjligheter. Föreliggande uppsats har två syften. Det första är att undersöka hur internt upparbetade patent kan värderas.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av gymnasielärares grammatikundervisning. Uppsatsens syfte är att studera gymnasielärares inställning och attityder till grammatik och grammatikundervisning samt en fördjupning i hur lärarna praktiskt går till väga med uppgiften att utbilda eleverna i grammatik. Studien är grundad på kvalitativa forskningsintervjuer med gymnasielärare av varierande kön och ålder. Respondenternas svar analyserades i syfte att dels finna likheter och skillnader mellan lärarnas undervisning i grammatik och dels för att tydliggöra lärarnas uppfattning om och attityder till grammatik och grammatikundervisning. Studien visade på många likheter, speciellt i hur det blir allt vanligare att minska ner på grammatikundervisningen och främst utgå från elevernas egna texter.

SammanfattningSyftet med vår undersökning var att förklara det svenska helägda kommunala aktiebolagets funktionella inriktning. Helägda kommunala aktiebolag präglas av sin särart, de verkar under vissa regler och lagar som inte tillämpas på privata aktiebolag och har en politisk ägare, denna särart förväntade vi oss skulle påverka dess styrelses funktionella inriktning. Den största delen av tidigare studier angående styrelsens funktionella inriktning är utförda i den privata sektorn, vilket har inneburit att vi har utvecklat befintliga teorier med hänsyn till det helägda kommunala aktiebolagets särart. För att uppnå målet med vår undersökning valde vi att använda ett positivistiskt synsätt med en deduktiv ansats. För att undersöka styrelsens funktionella inriktning har vi baserat undersökningen på institutionell-, agent-, stewardship- och public choice teori.

Syftet med följande arbete är att få en bild av vad som kan ligga till grund för att lärarna på min praktikskola upplever en skillnad mellan de elever som går närkurser och de elever som går distanskurser. Jag har valt att med hjälp av en enkätundersökning undersöka fyra områden, studievana, motivation, förkunskaper eller kunskapssyn, hos eleverna i en när- respektive distansklass i Naturkunskap B för att se om jag inom dessa områden kan se några skillnader mellan när- och distanseleverna. För att en bredare bild av de möjliga orsakerna bakom uppfattningen att när- och distanseleverna skiljer sig åt har jag dessutom intervjuat en lärare som undervisar i de båda kurstyperna. Sammanfattningsvis pekar resultaten av enkätundersökningen på att eleverna i distanskursen har något bättre förkunskaper och studievana än eleverna i närkursen. Detta är dock svaga samband och i övrigt skiljer sig inte de två elevgrupperna nämnvärt från varandra..

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

Vår studie är gjord för att se om det finns någon skillnad i mellanstadieelevers beteenden i klassrum respektive idrottshall. Våra frågeställningar är: Finns det skillnader i beteendena hos mellanstadieelever i idrottshallen respektive i klassrummet? Finns det några skillnader mellan pojkars och flickors beteenden? Hur yttrar sig eventuella skillnader och vad beror de på? För att komma fram till detta har vi använt oss av observationer som metod och observerat årskurs fem-klasser på två olika skolor. I arbetet har vi kopplat vår empiri till Connells teori om hegemonisk maskulinitet och Goffmans beteendeteori Front-stage och backstage. Vi har också använt oss av behaviorismens grundläggande tankar om hur en miljö kan påverka ett beteende.

Syftet med denna jämförande studie var att ta reda på om det fanns några skillnader i arbetssätt och miljö kring hur en friskola respektive en kommunal skola arbetar kring barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet är baserat på semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med fem lärare på vardera skolan. Resultatet visade att det specialpedagogiska stödet skiljer sig så till vida att på friskolan konsulteras en specialpedagog vid behov medan det på den kommunala skolan finns en speciallärare stationerad på skolan. Miljöns skillnader ligger i den fysiska utformningen på skolorna och även i den sociala miljön. En slutsats var att alla lärare anser sig anpassa sitt arbetssätt utefter varje elevs behov och att de inte lägger för stor vikt vid att en elev ska ha diagnos för att få rätt hjälp..

Det sublima är en överväldigande estetisk upplevelse av det ofattbart stora, som hotar att krossa jaget och får det att framstå som försvinnande litet. Det beskrivs som en känsla mellan lust och skräck.Exempel på fenomen som ofta fått symbolisera det sublima är hotfulla berg och tornande åskmoln.Begreppet har genom historien främst blivit aktuellt i tider av stor förändring, samhällelig och religiös omstörtning; tider då människor söker trygghet i en upplevelse av något större än jaget, utanför den institutionella religionen.Begreppet härstammar från antika teorier om retorik och hade sin moderna storhetstid under 17- och 1800-talet, då det kom att bli en viktig kategori inom klassisk estetik. Det tydligaste exemplet påkonstnärer som förknippas med begreppet är Caspar David Friedrich, mer samtida exempel inkluderar Barnett Newman.Jag kom först i kontakt med begreppet hösten 2009, under en föreläsning med Tom Sandqvist. Begreppet beskrevs som ett estetiskt begrepp för att beskriva skräck och upplevelser av detstorslagna och allomfattande i konst. Jag hade aldrig hört om något liknande och blev helt tagen: de här upplevelserna var ju precis det konsten handlade om! För mig handlade insikten om två saker: dels ett begrepp för att beskriva något annat än fulhet och skönhet i konst.

En undersökning av hur elever upplevelser sig delaktiga i bedömningsarbetet i sex niondeklasser fördelade på tre skolor. Syftet med arbetet var att undersöka hur eleverna upplever sig delaktiga i bedömningsarbetet i ämnena geografi och kemi. Vårt mål har varit att ta reda på: ? I vilken utsträckning upplever sig eleverna delaktiga i bedömningsarbetet? ? På vilka sätt upplever eleverna att de är delaktiga i bedömningsarbetet? ? Hur skiljer sig elevernas upplevelser av delaktighet i bedömningsarbetet åt mellan ämnena? Metod har varit den enkät som vi formade efter våra frågeställningar. Resultaten visar att eleverna genomgående upplever låg delaktighet.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka eventuella likheter och skillnader som finns, mellan två förskolor, i hur pojkar och flickor tänker om leken. Den ena förskolan hade som fokus att arbeta med språk och matematik på ett lekfullt sätt, den andra förskolan använde i sitt arbete en medveten genuspedagogik. I studien har barns upplevelser och tankar varit den centrala utgångspunkten och behandlats som det korrekta. Vi valde kvalitativ intervju som metod och genomförde intervjuerna på de två olika förskolorna vid fyra tillfällen. Underintervjuerna användes en diktafon.

Huvudsyftet med vår uppsats är att jämföra huruvida den upplevda arbetssituationen skiljer sig om arbetsplatsen drivs i privat eller offentlig regi. För att kunna utröna huvudsyftet kommer vi även som delsyfte undersöka om det finns några organisatoriska skillnader eller likheter arbetsplatserna emellan och om dessa faktorer kan leda till att arbetssituationen uppfattas annorlunda. Vi har använt oss av HRM-teorier och HSO-teori för att kunna analysera skillnader och likheter. Vi kom fram till att ägandeformen har betydelse för hur sjuksköterskorna upplever sin arbetssituation. Ägandeskapet spelar dock mindre roll när det kommer till huruvida arbetsupplevelsen är positiv eller ej.

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

Det har gått 10 år sedan resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet antogs. Den följs av olika handlingsplaner för att implementera resolutionen. Dessutom finns studier om och erfarenheter i hur man skall lyckas med implementeringen av resolution 1325. Syftet med uppsatsen är att jämföra Regeringens handlingsplan för resolution 1325 och Försvarsmaktens arbete med resolution 1325, för att lyfta fram likheter och skillnader. Syftet är även att visa vilka erfarenheter som dragits av studier om implementering av resolution 1325 och hur Regeringens plan och Försvarsmaktens arbete stämmer överens med de dragna erfarenheterna.

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.