SammanfattningI denna studie har FRAM-samarbetet stått i fokus. FRAM är ett interkommunalt skolutvecklingssamarbete som har pågått i några kommuner i en av storstadsregionerna . Syftet har varit att genom intervjuundersökningar belysa hur FRAM bidragit till kvalitetsförbättring och skolutveckling i de utvärderade skolorna. Utgångspunkten för denna studie har varit att undersöka i vilken grad två aktörer i ledningsnivå, nämligen förvaltningschefer och rektorer, har uppfattat FRAM?s bidrag och på vilket sätt de anser att den lett till kvalitetsförbättring.Studien är en kvalitativ forskningsstudie där förvaltningschefer och rektorer har blivit intervjuade med utgångspunkt från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv.

Fler och fler kommuner övergår till en mer miljöstyrande avfallstaxa. Därför är det av intresse att utreda avfallstaxans (dvs. priset på avfallshanteringstjänsten) förmåga att ändra hushållens avfallsvanor och därigenom även vilken miljöstyrande verkan taxan har. Hur priskänsliga är hushållen för avfallstaxan och dess utformning? Enfamiljshushållens priskänslighet för brännbar kärl- och säckinsamling skattas i tre kommuner (Storuman, Sjöbo, Sundbyberg) och en kommungrupp (Gävle, Ockelbo, Sandviken, Hofors och Älvkarleby) genom grova elasticitetsmått.

Syfte med denna uppsats är att öka förståelsen för hur man kommunicerar visuellt för att attrahera segmentet 50+. Metod : Undersökningen har gjorts ur ett hermeneutiskt synsätt med intentionen att undersöka och beskriva vilka visuella attribut i reklam som tilltalar en 50+-marknad. För att få en djupare förståelse för problemet har vi valt att göra djupintervjuer med tre fokusgrupper där respondenterna alla tillhör 50+-marknaden. Som referensgrupp har vi valt ungdomar i åldern 20-30 år. Djup-intervjuerna kompletterades med enkäter för att få en bättre bild av de enskilda respondenterna och deras intressen och mediavanor.

Syftet med följande arbete är att få en bild av vilka eventuella skillnader det finns i lärares och elevers uppfattning av begreppet elevinflytande samt hur detta elevinflytande gestaltar sig i praktiken. Arbetet ger en översikt över vad som står om elevinflytande i skolans olika styrdokument samt i aktuella delbetänkanden från Skolkommitén. Med hjälp av intervjuer har jag undersökt vilken uppfattning elever och lärare, i en klass på en mindre skola på landet, har om elevinflytande. Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att det finns brister i hur elevinflytandet hanteras i den aktuella klassen och att det finns vissa skillnader i hur elever och lärare uppfattar elevinflytande. Lärarna poängterar det informella inflytandet, hur eleverna arbetar och vad de arbetar med, medan eleverna fokuserar på det de får bestämma, d.v.s. de konkreta resultaten av deras önskemål..

I denna litteraturöversikt görs en utvärdering av skillnader mellan benigna och maligna tumörer med avseende på genförändringar och ifall dessa skillnader skulle kunna användas diagnostiskt. Få jämförande studier har gjorts mellan benigna och maligna tumörer på gennivå men de som gjorts visar på att det kan finnas vissa gener som skulle kunna skilja dem åt. Tumör-suppressorgenen p53 verkar vara förändrad i flertalet maligna tumörer men inte i motsvarande benigna former. I vissa tumörformer verkar förändringar på p53-genen dock inte vara nödvändigt för att en malign tumör ska utvecklas. FHIT-genen är en misstänkt tumör- suppressorgen som verkar förändras tidigt i tumörutvecklingen och därmed lämpar sig dåligt för att skilja benigna tumörer från maligna.

Problem: Det finns skillnader kring hållbarhetsredovisning mellan länder när det gäller reglering, tillämpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att påverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstått på grund av många orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning kulturen har en inverkan på hur de olika nordiska länderna väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning och hur företagen tillämpar GRI:s riktlinjer. Men även om intressenternas makt att påverka företagen att göra en hållbarhetsredovisning har någon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan är huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

Bakgrund:På senare år har revisionsbyråernas och revisorernas arbete blivit alltmer uppmärksammat, främst på grund de senaste årens redovisningsskandaler. I samband med det började oberoendelagstiftningen att ifrågasättas och 1/1 år 2002 infördes en ny revisorslag i Sverige. Syfte:Utifrån intervjuer med revisorer på regionala och globala revisionsbyråer vill vi undersöka hur revisorns oberoende tolkas, vilken inställning byråerna har till rådgivning och kombiuppdrag, vilka hot byråerna upplever samt hur analysmodellen används och uppfattas. Avsikten är att utreda om det finns skillnader och om dessa skillnader beror på om byråerna är globala eller regionala. Problemformulering:Skillnader mellan globala och regionala revisionsbyråers uppfattning avseende: ? Hur tolkas begreppet oberoende?? Hur ser byråerna på förändringsarbetet och användningen av analysmodellen i samband med dess införande?? Vilken inställning har byråerna till revisionsnära och fristående rådgivning samt kombiuppdrag?? Vilka hot mot oberoendet, relaterade till analysmodellen, upplever byråerna? Slutsats: De globala byråerna anser att en gemensam tolkning av begreppet oberoende bör finnas, vilket de regionala inte säger något om.

I det traditionella samhället där man umgicks med sina vänner genom att ha stämt träff när man stötte på varandra, och planerade nästa tillställning vid hemfärden från den förra, var interaktionsmedier, kommunikationsteknik och multimedier etc inte några introducerade begrepp i samhället. Man befann sig i sin vardag och färdades i egen hög person om man skulle någonstans. I det moderna samhället och i och med mobiltelefonens existens, har samhället förändrats och det är numera inte någon självklarhet att man behöver färdas till andra sidan jordklotet för att få kontakt med någon som befinner sig där. Genom mobiltelefonens olika tjänster har man idag möjlighet att befinna sig samtidigt på flera olika platser i samhället, om inte kroppsligen så visuellt. Interaktionssamhället nu och då: En kvalitativ studie med utgångspunkt i mobiltelefonianvändning, har framställts utifrån det faktum att det existerar stora skillnader i interaktionsmönster i jämförelse mellan det traditionella samhället då mobiltelefoner inte existerade och det moderna samhället där mobiltelefonianvändning utgör det största mediet för interaktion.

Individuella skillnader i empati, att kunna sätta sig in i någon annans situation och förstå vad en annan person känner, har studerats i tidigare forskning. En aspekt som visat skillnader angående personlighet men bristande belysts i samband med empati är syskonposition; om man är endabarnet, yngsta, mellan eller äldstabarnet. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida syskonpositionen har betydelse för den empatiska förmågan.  Deltagarna var nittiosex studenter och tjänstemän som läste en historia och därefter fyllde i en empatiskala om vilka känslor de kände för personen i historien. Resultatet visade att endabarn hade signifikant högre värden på empati än äldsta barn.

Problem: Det finns skillnader kring hållbarhetsredovisning mellan länder när det gäller reglering, tillämpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att påverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstått på grund av många orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning kulturen har en inverkan på hur de olika nordiska länderna väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning och hur företagen tillämpar GRI:s riktlinjer. Men även om intressenternas makt att påverka företagen att göra en hållbarhetsredovisning har någon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan är huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

Samtalsmöten är en viktig del i människors kontakter med myndigheter. De sätt som dessa samtalsmöten sker på kan påverka den enskildes medverkan, kunskaper och utfall från dessa möten, på olika sätt.Studiens syfte är att analysera och beskriva hur asymmetrier mellan handläggare och klient konstrueras i samtalsmöten om bistånd för äldre och ekonomiskt bistånd samt handläggarens hantering av dessa.Genom att använda diskursiv analysmetod analyseras tio audio-inspelade samtalsmöten och den samtalsinteraktion som sker i dessa när det gäller handläggarnas biståndsbedömning av så väl bistånd för äldre som ekonomiskt bistånd.Resultatet visar att det är av vikt att handläggarna är medvetna om de inneboende asymmetrierna i dessa samtalsmöten som kommer av deras institutionella karaktär. Detta, då handläggaren genom sin hantering av dessa har en stor möjlighet att påverka huruvida asymmetrierna förstärks i samtalsmötet och hur det i sin tur påverkar klienten och deras relation. Resultatet tyder också på att handläggarens hantering av de olika asymmetrierna som framträdde kan äventyra rättssäkerheten för klienten.Resultatet lyfter fram betydelsen av att det är handläggarens medvetenhet eller omedvetenhet om dessa asymmetrier som är avgörande för hur de hanteras och vad det får för effekter för klienten. Studien kan användas för vidare förståelse i praktiska sammanhang om vilka kommunikativa asymmetrier som finns mellan handläggare och klient och hur handläggarens hantering av dessa påverkar interaktionen och relationen dem emellan, samt det utfall som det kan ha för klienten..

Syftet: Syftet med denna uppsats är att se till de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Ryssland. Utifrån Hofstedes fem dimensioner, kompletterat med Trompenaars studie, vill vi se om en förändring har skett i Rysslands kultur och hur etablerade företag på den ryska marknaden uppfattar Ryssland. Metod: Studien är kvalitativ och utifrån en deduktiv ansats. Primärdatainsamling har gjorts med hjälp av tre respondenter samt har en sekundärdataanalys gjorts för att insamla empirin som sedan har analyserats utifrån det teoretiska perspektivet. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är utifrån Hofstedes fem dimensionsmodeller av nationell kultur samt av Fons Trompenaars sex dimensioner som ett komplement till Hofstedes undersökning. Resultat: Resultatet av vår primärdata och sekundärdataanalys visar på att de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Ryssland i stor utsträckning beror på historiens utformning av människors värderingar. Historian influerar mycket på hur ett lands kultur gestaltas. Värderingar tar tid att förändra och på grund av det återfinns mycket av kommunismens tankesätt i dagens Ryssland. .

Vårt syfte med denna uppsats är att studera om det råder skillnader i förhållningssätt till begreppet lärande för lärare i grundskolans senare år mellan två stickprov från Trelleborg och Kiruna kommun. Vi vill vidare, om sådana skillnader föreligger, skapa en debatt kring om likvärdigheten för utbildningen är hotad. För att undersöka lärarnas förhållningssätt till begreppet lärande har vi utgått ifrån de tre stora lärandeteorierna - behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. Utifrån dessa lärandeteorier har vi konstruerat en enkät med påståenden som kan härledas till var och en av dessa teorier. Där har de deltagande lärarna från vardera kommunen värderat graden av deras medtyckande i varje påstående utan vetskapen om vilket påstående som kommer från vilken lärandeteori.

I takt med tilltagande kommersialisering av ta?vlingsidrott har sponsorinta?kter o?kat markant. Inom idrotten tennis a?r det vanligt att tennisproffs tar hja?lp av en sportagent sa? att de sja?lva inte beho?ver handskas med de ekonomiska aspekterna. Det finns dock en risk att agentens tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fa? sponsorinta?kter, genom till exempel marknadsfo?ring och associationer, tra?nger ut spelarens inre motivation.

Bakgrund: Vi bor alla i en kommun och tar dagligen del av den kommunala servicen. Vi får våra sopor hämtade, vi har fungerande vatten och avlopp, vägarna underhålls, barnen har tillgång till dagis- och skolverksamhet och våra äldre har tillgång till äldreomsorg. Målet med den kommunala verksamheten är att producera service/nytta inom områden som anses vara gemensamma angelägenheter för oss kommuninnevånare. För att åstadkomma detta finns gemensamma resurser i form av skattemedel, avgifter och statsbidrag. Men hur styrs då denna omfattande verksamhet som berör oss alla i så stor utsträckning?Syfte: Syftet med denna uppsats är att utforska begreppet politisk styrning inom kommunalverksamhet för att på så vis öka den allmänna kunskapen kring politisk styrning och hur den verkar i den kommunala kontexten.Genomförande: Studien har baserats på personliga intervjuer med högt uppsatta politiker och tjänstemän inom Norrköpings kommun.Resultat: Den politiska styrningen kan förstås som dels en formell politisk styrning dels en informell politisk styrning.