Detta examensarbete handlar om faktorer hos skolbarn i årskurs tre som ger hög status/popularitet i den egna klassen. Syftet är att skapa en bild av hur elever ser på popularitet och status samt belysa vad som gör att vissa elever anses ha högre status bland klasskamraterna än andra. I syftet ingår också att ta reda på om det finns skillnader mellan pojkars och flickors syn på hög status. Vi har utgått från följande frågeställningar: Vad eller vilka faktorer ger elever hög status/popularitet i skolklassen? Finns det skillnader mellan vad som ger pojkar respektive flickor hög status/popularitet och i så fall vilka är då dessa skillnader? Undersökningen är genomförd i två klasser i årskurs tre.

Denna uppsats är en attitydinriktad genusstudie med fokus på internetkommentarer. Det huvudsakliga syftet är att ta reda på om det finns skillnader i hur människor uppfattar en manlig kommentarsskribent jämfört med en kvinnlig och om dessa skillnader går att knyta till genus, samt om de överensstämmer med tidigare liknande forskning. Metod och material i undersökningen är enkäter inspirerade av matched guise-tekniken, som delats ut till 60 försökspersoner där hälften är män och hälften är kvinnor. I enkäten får försökspersonerna läsa två olika kommentarer där den ena är undertecknad en man och den andra en kvinna. Hypotesen för undersökningen är att tydliga skillnader i uppfattningar av den manliga skribenten jämfört med en kvinnliga ska synas, och därmed följa ett snarlikt mönster som tidigare undersökningar av samma slag.

Syfte: Att identifiera de problem och/eller svårigheter som uppstått efter införandet av IAS 39 och dess krav på att finansiella instrument ska värderas till verkligt värde. Metod: Uppsatsen har genomförts med hjälpa av en induktiv metod. Primärdata har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Sekundärdata består av facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Teoretiska perspektiv: Teorin om det institutionella tänkandet har använts samt Streek & Schmitters modell.

Bakgrund: Personer inom bankverksamhet konfronteras ständigt med behovet av tillförlitliga företagsvärderingar. Det finns inte någon värderingsmodell som är generellt vedertagen. Det finns också alternativa institutioner som utför värdering . Revisorer och deras tjänster är en grupp som bankerna normalt sett har högre förtroende för. Denna studie fokuserar på hur värderingsmodeller används vid värdering och hur resultatet av värderingen används för att bedöma andra omständigheter.

Frågeställning:- Hur har processen under implementeringen av lean upplevts ut medarbetarnas perspektiv inom Företaget?- Vilka skillnader finns mellan respektive implementeringsfas i Företaget?- Vilka verktyg inom lean har Företaget använt sig av?Syfte: Syftet är att med hjälp av en case-studie på det utvalda Företaget undersöka hur implementeringen av lean har upplevts ur medarbetarnas perspektiv i respektive implementeringsfas samt vilka verktyg inom lean som har använts.Metod: En kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats har använts genom intervjuer och enkäter. Litteratur och vetenskapliga artiklar har använts som sekundärkällor.Resultat: Undersökningen visade inga tydliga skillnader mellan fas 1,2 och 3 även om den visade på att skillnader existerar då svaren varierade något på en del av frågorna som ställdes..

I västvärlden sprids stressjukdomar och antalet sjukskrivningar ökar med rasande fart och bara i Europa påverkar detta över 40 miljoner yrkesarbetare. Det är främst personal med kontaktyrken som drabbas. Tidigare studier visar kulturella skillnader vilket kan vara viktigt för mer förståelse och kunskap. Copingstrategier mot stress har studerats för att öka förståelse hur vi reagerar vid stress. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan italienska och svenska lärares utbrändhet och användande av copingstrategier.

Omkring 100 personer i Sverige dör varje år av våld. En av tio förövare till dessa dåd är kvinnor. Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader mellan manliga och kvinnliga förövare gällande ett antal variabler före, under och efter brottssituationen vid dödligt våld. Totalt undersöktes 86 individer, 43 män och 43 kvinnor, dömda för mord, dråp eller vållande till annans död mellan åren 1995-2001 i Sverige. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan könen främst gällande variabler före och delvis efter brottet.

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen på Rosengård i Malmö. Individ och familjeomsorgen är en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet är från början utvecklat för den privata sektorn, men har på senare tid börjat användas i den offentliga sektorn. Vi har använt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin.Syftet med uppsatsen är att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och på detta sätt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi använt oss av en kvalitativ fallstudie.

Syfte Syftet med studien är att beskriva och förklara hur redovisningspraxis utformas från en föreslagen redovisningsstandard. Problem Hur utformas redovisningspraxis kring den föreslagna leasingstandarden ED/2013/6 inom Scaniakoncernen? Metodologi Denna studie är baserad på kvalitativ metod. En etnografisk studie har genomförts, vilket inkluderar intervjuer och observationer. Teoretisk referensram I denna studie används förändringsteorier, vilket innebär Burns institutionella teori tillsammans med teorier om maktbaser och motiv för att kunna studera förändringen som en process. Slutsats Redovisningspraxis utformades av Scanias redovisningsspecialist med influenser av deras rapporteringsansvarige och investeringsansvarige. Detta kunde genomföras i och med redovisningsspecialistens tidigare profession och hans nuvarande position inom Scania. Motiven som drev redovisningsspecialistens påverkan på redovisningspraxis var främst de politiska motiven av vad revisorerna skulle godkänna. .

Forskning tyder på att stress kan påverka barns hälsa och att senare tids ökning av barns ohälsa är relaterat till socioekonomisk status (SES). Studiens syfte var att studera sambanden mellan SES, stress och hälsa hos barn. Totalt 102 barn från åk 4 i två skolor med låg respektive hög SES deltog i enkätundersökningen. Resultaten visar marginella skillnader i stress och hälsa mellan de båda SES-grupperna; dock var magvärk och huvudvärk signifikant vanligare hos barnen i låg-SES-gruppen. Vidare fanns mindre könsskillnader avseende livsstilsfrågor, dock ej direkt i relation till stress och hälsa.

Kultur differentierar samhällen världen över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den holländske forskaren Geert Hofstede har under mer än 40 år bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt värderat ett stort antal länder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av Osäkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrån Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frågor kopplade till nationell kultur baserade på Hofstedes dimensioner använts och personer på fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Syftet med uppsatsen är att generera kunskap om skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. Det teoretiska syftet är att testa ifall det går att mäta skillnader i förhandlingsstil inom kulturella kluster. Med en kvantitativ forskningsansats har vi undersökt skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. För datainsamling använde vi en elektronisk enkät som vi skickade till 305 chefer på svenska dotterbolag i Danmark. Vårt teoretiska perspektiv består av Ghuaris teoretiska ramverk för förhandling som ligger till grund för den ytterligare fördjupningen i Salacuses tio kulturella dimensioner som påverkar förhandlingen.

Tidigare studier visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de upplever ämnet matematik, vilket återspeglas i utbildnings- och yrkesval. Tidigare studier visar även att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de lär och tänker när de löser matematiska problem och attlärare inte alltidtar hänsyn till dessa skillnader. Denna studie syftar till att undersöka hur flickor och pojkar löser aritmetiska uppgifter genom kognitiva, kroppsliga och externa strategier samt likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Totalt har 23 barn (11 flickor och 12 pojkar) i grundskolans årskurs ett löst nio aritmetiska och fyra andra matematiska uppgifter. Barnen instruerades att tänka högt och blev videofilmade.

Uppsatsen syftar till att klargöra om öppenheten vid redovisning av incitamentsprogram har ökat under åren 2001 till 2005, samt även diskutera vilka faktorer som har påverkat den eventuella förändringen av praxis i årsredovisningar. Från en första empirisk studie av den offentliga debatten har frågor härletts som senare använts vid den andra empiriska studien av årsredovisningar i tjugo utvalda företag. Den teoretiska referensram som använts vid analysen av empirin grundar sig i den institutionella teorin och vidareutvecklingar av denna. Våra studier av den offentliga debatten visar att det finns en efterfrågan från den offentliga debatten om en ökad öppenhet. Resultaten från innehållsanalysen fastslår att dessa krav fått genomslag och företagen lämnar mer information om sina incitamentsprogram 2005 jämfört med 2001..

Studiens syfte var att undersöka om det förelåg några skillnader i upplevelsen av arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse bland lärare avseende organisationsform och kön samt om det fanns en interaktion mellan organisationsform och kön avseende arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse. Totalt deltog 84 respondenter i undersökningen. Mätinstrumenten som användes var Minnesota Satisfaction Questionnaire och Basic Need Satisfaction at work scale. Resultatet visade att det inte förelåg några signifikanta skillnader i arbetsmotivation beroende på organisationsform och kön. Vidare visade resultatet att det fanns signifikanta skillnader i yttre, inre och generell arbetstillfredsställelse beroende på organisationsform, där privatanställda var mer tillfredsställda i jämförelse med offentligt anställda.