Uppsatsens titel: Institutionella ägares syn på icke-finansiella risker Seminariedatum: 2006-01-17 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats i redovisning, 10 poäng Författare: Christoffer Hero & Martin Nilsson Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: GRI, Hållbarhet, Icke-finansiella risker, Institutionella ägare, Investerare. Syfte: Föreliggande studie har ett tvådelat syfte. För det första kartlägger vi i vilken utsträckning institutionella ägare tar hänsyn till icke-finansiella risker i ett investeringsobjekts hållbarhetsredovisning. För det andra redogör vi för hur informationen i en hållbarhetsredovisning kan förändras för att bättre tillgodose de institutionella ägarnas behov. Metod: Vi har valt en induktiv metod eftersom det inte finns någon befintlig fullständig teori inom det studerade området.

Jag ska i denna uppsats redogöra för och diskutera kritik emot George Dickies institutionella konstteori, såsom den framställs i the Art Circle (1984) och framåt, senast i Art and Value (2001). Det vill säga vad som brukar kallas för Dickies senare institutionella konstteori. Jag kommer att begränsa mig till denna senare variant av teorin då det är den enda teori som Dickie fortfarande vill försvara och då den av de allra flesta anses vara den bästa och mest utvecklade versionen av den institutionella teorin. Att jag väljer att diskutera en teori som kan tyckas gammal (om än kanske inte i jämförelse med många andra teorier som fortfarande diskuteras), föråldrad och hårt kritiserad beror för det första på att Dickie (2001) fortfarande håller fast vid den och försöker försvara den. För det andra på att många senare teorier om vad konst är på ett eller annat sätt är inspirerade av eller påverkade av Dickies teori, och det tycks därför som om den fortfarande borde ha vissa styrkor (om än också svagheter).

I denna uppsats studeras Sveriges sysselsättningstillväxt i ett jämförande perspektiv. En rad faktorer som kan bidra till att förklara de stora skillnader i sysselsättningstillväxt som finns mellan OECDländer 1979-2003 undersöks. Viktigast är tillväxten i befolkning i arbetsför ålder följt av landets konjunkturläge. För länder med i övrigt liknande förutsättning är institutionella faktorer viktiga för att förklara skillnader mellan länder.Sverige har haft en i jämförelse mycket svag sysselsättningstillväxt 1979-2003. Detta tycks inte bero på att Sverige skulle ha en ogynnsam ursprunglig branschstruktur utan i huvudsak på andra landspecifika egenskaper.

Detta är en litteraturstudie över handeln i Östersjön under medeltiden som syftar till att studera hur handelsnätverk förändras av teknologiska och institutionella innovationer. Centralortsteori och nätverksteori kombineras för att studera hierarkin av handlade orter. Visbys förändrade roller från handelscentrum till simpel hamnstad förklaras genom att studera hur maktbalansen skiftar i ett handelsnätverk när räckvidden för transporter förändrar handelsflödets koncentration och knutpunkter. Slutsatsen blir att de viktiga handelstäderna skiftar när handel kan ske över en längre räckvidd, och att institutioner uppkommer i dessa orter som en funktion av detta. En hypotes över mekanismerna för denna process presenteras..

Vad är det som gör att vi uppfattar vissa samtal som svåra och hur ska vi på bästa sätt hantera dessa när de uppstår? Syftet med studien har varit att beskriva hur ett antal förskollärare upplever och säger sig hantera svåra samtal i förskolan. Utifrån syftet har vi ställt oss följande frågor: Vad menas med svåra samtal, enligt förskollärares upplevelser? Hur ser förskollärarnas förberedelser ut inför svåra samtal? Hur säger sig förskollärarna hantera de samtal som de uppfattar som svåra?Studien bygger på en kvalitativ metod i form av intervjuer som genomfördes med åtta förskollärare. Frågorna som ställdes var både strukturerade och ostrukturerade.

Uppsatsens problemområde är institutionellt utvecklingssamarbete. Med hjälp av den institutionella teorin problematiseras institutioners normativa och kulturella förankring och därmed den värdebaserade komplexitet som lätt uppkommer vid utvecklingssamarbete. Fokus ligger på förvaltningsbistånd. Den första delen av uppsatsen berör problemområdet på en konceptuell och generell nivå, vilka värden Sverige vill exportera i det institutionella förvaltningsbiståndet. Dessa värden analyseras sedan via ett antal verktyg från den institutionella teorin.

Syftet med denna studie var att utifrån ett makt och kommunikationsteoretiskt perspektiv ta reda på hur lärare definierar och upplever svåra samtal i skolan samt vilka samtalsstrategier de använder sig av. Med maktperspektiv avsågs i detta fall Foucaults (2003) teori om maktförhållanden och i studien har vi analyserat hur makt påverkar samtal i skolan. I bakgrunden har vi presenterat olika teorier och perspektiv som syftar till att förklara resultaten. Vi har använt oss av kvalitativ intervju, och intervjuat fyra lärare i grundskolans senare år och gymnasiet. För att redovisa resultatet av intervjuerna har vi använt oss av meningscentrering enligt Kvale (1997).

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den institutionella kontexten i Brasilien påverkar svenska företag som avser att etablera sig i landet. Utifrån detta kommer vi även belysa hur företagen bör hantera de barriärer som den nämnda kontexten kan utgöra. För detta har vi använt oss av en kvalitativ ansats och fallstudie som forskningsstrategi. Teorikapitlets kärna utgörs av ett avsnitt om institutioner där en grundläggande modell fungerar som ett verktyg för att studera hur olika institutioner påverkar ett företags engagemang i ett land. Vi har jobbat utifrån vår teoretiska syntesmodell där den externa och interna miljön med hjälp av en brygga av nätverk har hjälpt till med valet av etablering. I empirin redogörs sedan för den erfarenhet och kunskap våra fallföretag bidragit med gällande den brasilianska marknaden. Analyskapitlet binder därefter samman empiri och teori för att belysa hur företagen påverkats av den institutionella kontexten vid etablering och eventuella barriärer hanteras. Uppsatsens slutsats påvisar att den institutionella miljö Brasilien utgör är förvånansvärt stabil.

Förändringar sker i alla typer av organisationer och är ofta en svår uppgift att genomföra eftersom det är en komplicerad process som påverkar alla individer i en organisation och de behöver i sin tur skapa mening och förståelse av förändringen. Lagen om offentlig upphandling är den lag som reglerar hur kommuner hanterar upphandlingar och det är denna lag som ligger till grund för den studerade kommunkoncernens förändringsarbete med att byta affärssystem. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för institutionella mekanismer och anställdas meningsskapande processer under ett förändringsarbete i en kommunkoncern. Syftet är även att identifiera viktiga faktorer vid en förändring samt att utveckla en analysmodell för att förstå den process en kommun genomgår i ett förändringsarbete. Förståelsen för institutionella mekanismer och anställdas meningsskapande processer ökas genom institutionell teori och litteraturen om sensemaking samt av de berörda aktörernas upplevelse av förändringsarbetet.

Syfte: Att unders?ka hur projektifiering p?verkar kulturella initiativ och deras f?rm?ga att skapa varaktig samh?llsf?r?ndring. Studien belyser de utmaningar och m?jligheter som uppst?r n?r kulturella akt?rer navigerar i en projektbaserad sf?r. Teori: Studien utg?r fr?n Standings (2011) teori om prekaritet samt institutionell teori.

Sammanfattning I denna uppsats behandlas den historiska utvecklingen av den svenska lagstiftningen kring arbetarskydd inom en tidsperiod som sträcker sig från andra hälften av 1800-talet fram till 1960-talet. Med begrepp lånade från Rolf Torstendahl kan uppsatsen sägas röra sig från tiden för ?den organiserade kapitalismen? fram till tiden för ?den participatoriska kapitalismen?.Särskilt intresse ägnas åt att arbetarskyddslagstiftningen först år 1963 utvidgades till att också omfatta de anställda i den offentliga förvaltningen. Denna utvidgning av arbetarskyddslagen problematiseras utifrån det faktum att politiker inte bara är förtroendevalda till uppgift att företräda medborgarna, utan också är arbetsgivare åt dem som arbetar i det allmännas tjänst. Genom att betrakta lagstiftning som en institutionalisering av värderingar utgår uppsatsen från antagandet att aktörers handlingsutrymme begränsas av olika hinder som uppställs av ?det institutionella arvet?.Den empiriska undersökningen inriktas på riksdagens behandling åren 1943 till 1963 av frågan om huruvida arbetarskyddslagens tillämpningsområde skulle utvidgas till att omfatta den offentliga förvaltningen eller inte.

Offentliga investeringar i transportinfrastruktur genererar ofta ökade markvärden. Detta värdesamband kan nyttjas som finansieringskälla för infrastrukturinvesteringar genom att delar av det ökade markvärdet inhämtas till det offentliga genom så kallad värdeåterföring. Möjligheterna till värdeåterföring avgörs av faktorer såsom rådande markägoförhållanden, ansvarsfördelning för planering och genomförande av transportinfrastruktur respektive bebyggelseutveckling liksom utformning av lagstiftning, skatte- och avgiftsinstrument.I detta arbete undersöks möjligheterna till fastighets- och exploateringsrelaterad värdeåterföring i Sverige. Arbetet innehåller en genomgång av relevanta institutionella förhållanden liksom tillgängliga värdeåterföringsmetoder. En fallstudie kring finansieringen av en pendeltågsstation och trafikplats i Vegastaden, Haninge, exemplifierar hur värdeåterföring kan tillämpas under rådande institutionella förhållanden.

Handledare: Inga-Lill Johansson.

Offentliga investeringar i transportinfrastruktur genererar ofta ökade markvärden. Detta värdesamband kan nyttjas som finansieringskälla för infrastrukturinvesteringar genom att delar av det ökade markvärdet inhämtas till det offentliga genom så kallad värdeåterföring. Möjligheterna till värdeåterföring avgörs av faktorer såsom rådande markägoförhållanden, ansvarsfördelning för planering och genomförande av transportinfrastruktur respektive bebyggelseutveckling liksom utformning av lagstiftning, skatte- och avgiftsinstrument.I detta arbete undersöks möjligheterna till fastighets- och exploateringsrelaterad värdeåterföring i Sverige. Arbetet innehåller en genomgång av relevanta institutionella förhållanden liksom tillgängliga värdeåterföringsmetoder. En fallstudie kring finansieringen av en pendeltågsstation och trafikplats i Vegastaden, Haninge, exemplifierar hur värdeåterföring kan tillämpas under rådande institutionella förhållanden.

Titel:Softcommissions, en strategi som hindrar utvecklingen för institutionella aktietransaktioner? Författare:Patrik Albinsson Handledare:Jerker Holm Nyckelord:Institution, aktiemäklare, spelteori, nashjämvikt, bertrandjämvikt Syfte:Syftet med denna studie är att beskriva marknaden för institutionell aktiehandel i Sverige och i USA. Fokus är att kartlägga den utveckling som sker på den svenska marknaden med den amerikanska marknaden som jämförande basis. Prissättningen på marknaden är framförallt av intresse. Slutsats:Allt fler institutionella placerare i Sverige efterfrågar tjänster från teknologibaserade lågprismäklare, marknaden kan därmed betraktas vara under omdaning.