Att SEB fick göra en kontraktion av sin verksamhet och skifta fokus mot företagskunderna i Tyskland berodde delvis på förändringar i de institutionella villkoren. Följande studie beskriver och analyserar SEB:s förvärv och försäljning av sin tyska kontorsverksamhet. En bakgrund ges till SEB:s expansion i Tyskland samt processen fram till kontraktionen. Empirin har huvudsakligen införskaffats genom djupgående semistrukturerade intervjuer och ställs mot en modell för svenska bankers internationaliseringsprocess i vår analys. Vår studie visar på vikten av att anpassa sig efter och ta till sig skillnader i kultur och marknadsstruktur när man expanderar internationellt.A .

Uppsatsens grundläggande syftet är att förklara förutsättningar för tillväxt i en gränsregion. För att uppnå detta syfte har förutsättningar utifrån teori delats upp i tre olika dimensioner: institutionella, ekonomiska och sociokulturella. Den teoretiska utgångspunkten har varit vägledande för att empiriskt identifiera förutsättningar för tillväxt i en gränsregion mellan Sverige och Norge. Det är förklaringen av ett visst fenomen ? gränshinder ? i relation till gränsöverskridande verksamhet som eftersträvas.

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att använda motiverande samtal inom vården. Motiverande samtal användes till en början inom beroendevården men används idag för att motivera alla typer av livsstilsförändringar. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare som arbetade på ett sjukhus i Mellansverige.Samtliga deltagare hade gått en kurs i Motiverande samtal och använde det i sitt dagliga arbete. Resultatet redovisades utifrån studiens syfte och visade att deltagarna upplevde att motiverande samtal ger dem en trygghet att luta sig tillbaka på, då de får en tydlig ram på hur samtalet skall utformas. Deltagarna upplevde att det var svårt att ta till sig och använda motiverande samtal i början.

Uppsatsen syftar till att belysa det svåra samtalet mellan chef och medarbetare i arbetslivet. Att hålla i svåra samtal är en chefsuppgift som författarna anser bör uppmärksammas. Undersökningen som gjorts är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie där fem chefer och fem personalchefer deltagit och delgivigt sina tankar och funderingar kring hur de arbetar med svåra samtal. Resultatet visar att det finns olika samtalskategorier som anses vara svåra. Det samtal som respondenterna ansåg var svårast att hålla var det att framföra kritik till medarbetare, därefter kom missbrukarsamtal.

Studiens syfte har varit att studera hur några förskollärare förhåller sig och bemöter barnen i det pedagogiska samtalet samt hur förskolläraren kan göra för att skapa ett gott samtal. Studien har tagit utgångspunkt ifrån observationer, där även intervjuer har använts som ett komplement för att identifiera förskollärarnas edagogiska samtal med barn. Förskollärarna i studien har ett medvetet örhållningssätt gentemot barnen där de aktivt lyssnar och är engagerade i det arnen har att säga och där de strävar efter ett givande samtal med barnen. För att på ett bra pedagogiskt samtal med barnen behövs ett bra förhållningssätt hos örskolläraren där de har förmågan att balansera sitt sätt att bemöta barnen utifrån en dominans de har som vuxna och den tid som finns i verksamheten..

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala dynamiken har för ett framgångsrikt samtal mellan unga arbetslösa och arbetsförmedlare. Undersökningen bygger på kvalitativ metod och består av genomförda intervjuer och observationer på Arbetsförmedlingen, där sex arbetslösa ungdomar och två arbetsförmedlare responderade. I en institutionaliserad miljö som Arbetsförmedlingen finns en rad regler och riktlinjer att förhålla sig till. Vi var därför intresserade av att ta reda på hur institutionella regler kan harmonisera med individuella önskemål och intressen. Studien genomsyras till stor del av Moira von Wrights (2000) teori om relationellt och punktuellt förhållningssätt där resultatet påvisar att det förra är viktigt för unga arbetslösa då de efterfrågar personligt bemötande där de blir sedda som enskilda individer och får hjälp anpassad efter deras behov. Vi undersökte den övergripande upplevelsen av samtalet med fokus på förhållningssätt, sociala interaktioner och det professionella samtalet.

Denna studie har för avsikt att beskriva och analysera ombildningskonsulters yrkesutövande. Detta genom att undersöka vilka principer som styr deras arbete utifrån Eliot Freidsons (2001) tre institutionella logiker; fri marknadslogik, byråkratisk logik samt professionell logik. För att få en rättvis uppfattning ingår både kritiska och förespråkande källor i studien. Genom intervjuer, internetbaserade källor, artiklar samt publikationer har ombildningskonsultens arbete analyserats och via insamlad empirisk data har ombildningskonsultens arbete placerats i Eliot Freidsons teoretiska modell. Detta möjliggör en vidare förståelse av ombildningskonsulters yrkesutövande.

Uppsatsens grundläggande syftet är att förklara förutsättningar för tillväxt i en gränsregion. För att uppnå detta syfte har förutsättningar utifrån teori delats upp i tre olika dimensioner: institutionella, ekonomiska och sociokulturella. Den teoretiska utgångspunkten har varit vägledande för att empiriskt identifiera förutsättningar för tillväxt i en gränsregion mellan Sverige och Norge. Det är förklaringen av ett visst fenomen ? gränshinder ? i relation till gränsöverskridande verksamhet som eftersträvas. Förutsättningar för tillväxt i en gränsregion begränsas av brist på institutionella, ekonomiska och sociokulturella förutsättningar.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur tre lärare arbetar med samtal som metod i undervisningen och deras inställning till samtal i undervisningen.För att undersöka detta har vi använt oss av intervju och observation. Vi intervjuade först respektive lärare, för att sedan observera dem under två tillfällen.Resultatet visar att alla lärarna är postivt inställda till samtal i undervisningen. Flera av lärarna använder samtalet i undervisningen men ofta i form av kontrollfrågor, som syftar till att ta reda på vad eleverna kan eller vet. Det finns vissa brister i användandet av samtal som metod, där den viktiga dialogen inte lyfts fram.Resultatet av studien visar att lärarna ofta är medvetna om samtalets betydelse, men det används i olika hög grad i undervisningen av de undersökta lärarna..

Pensionsområdet upplevs av många som svårt och jobbigt att sätta sig in i. Framtida pension består av de olika delarna allmän pension, tjänstepension och privat pension och det ser olika ut för alla beroende bland annat på arbetsplats och intjänande. Studiens fokus är tjänstepension och den grupp som har möjlighet att välja en alternativ pensionslösning. Studien är undersökande till sin natur och syftar till att utforska och beskriva medarbetares och experters syn på mötet mellan en medarbetare och en försäkringsförmedlare. Mötet ämnar ses som en potentiell arena för kunskapsutveckling kring tjänstepension och tjänstepensionsbeslut.

Under de senaste åren har frågor kring bolagsstyrning blivit allt mer aktuella, vilket har förorsakats av olika redovisningsskandaler. Som en konsekvens av detta har det i många länder införts s.k. bolagskoder. Hittills har bara ett fåtal studier undersökt bolagskodernas tillämpning och den institutionella miljö i vilken de har införts. För att undersöka hur bolagskoderna tillämpas och hur den institutionella miljön inverkar på kodernas tillämpning har två länder valts, Sverige och Tjeckien.

Narkotikamissbruk är ett folkhälsoproblem i Sverige. Allt fler personer med denna problematik söker hjälp och stöd med hjälp frånsjukvården. Motiverande samtal(MI)ären samtalsmodell som sjuksköterskoranvändersomettverktygför att ge stöd till personer mednarkotikamissbruk, dettaför atthjälpa dem att finna motivation till attreducera sittmissbruk. Syftet med litteraturstudien var att belysa om motiverande samtal kan stödja personer med narkotikamissbruk. Litteraturstudien genomfördes med hjälp av 14 artiklar som bearbetadesoch sammanställdesför att få fram ett resultat.

Syftet med denna studie var att belysa vilka samtal chefer upplever som svåra att hålla med sina medarbetare och vad i dessa samtal som uppfattas som svårt. I studien undersöktes även på vilket sätt erfarenheter kan ha en påverkan på det svåra samtalet.Studien har undersökt forskningsområdet utifrån en kvalitativ approach och utifrån en fenomenologisk ansats har tio chefer intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide om hur de upplever svåra samtal i sin yrkesroll. Resultatet har analyserats utifrån socialpsykologins teori social kognition och Carl Hovlands kommunikationsmodell. Utifrån de fyra huvudteman som framkom i analysen visade resultatet på att chefer upplever att samtal som rör medarbetarnas hälsa och välmående är de samtal som upplevs som svåra då cheferna har en nära relation med sina medarbetare. Vidare visade resultatet att informanterna upplever att deras tidigare erfarenheter har stor påverkan för hur de upplever och genomför svåra samtal med medarbetare..

Syftet med denna studie är att undersöka om samtal kring skönlitteratur bidrar till förskolebarns lärande samt hur pedagoger i förskolan arbetar för att inkludera samtal i ett skönlitterärt temaarbete. I studien har uppstarten av ett skönlitterärt temaarbete med fokus på samtal har under ett flertal tillfällen observerats på en förskoleavdelning, där det endast går femåringar. I observationerna har det bland annat fokuserats på en pojke som under observationernas gång tydligt visar att ett lärande kan ske utifrån samtal kring skönlitteratur..

Syftet är att undersöka den kinesiska redovisningsutvecklingen med utgångspunkt i den institutionella teorin. Vi har gjort en litteraturstudie samt intervjuat revisorer i Kina som komplement till forskningen. Forskningen bygger på en deduktiv metod med en deskriptiv ansats. Vår studie bygger på de centrala arbetena inom institutionell teori av Scott, Puxty et al, DiMaggio & Powell samt Oliver. Vi har även använt Hofstedes studier av kulturdimensioner.