Mitt syfte med denna uppsats är att studera tre elevvårdskonferenser för att först se om deras innehåll överensstämmer med vad Cilla Lindblom Larsson skriver om utvecklings-samtal på grundskolan, att de handlar om pojkarnas skolbeteende och de råd och anvis-ningar pojkarna får där är moraliserande och tillrättavisande, och sedan undersöka hur samtalsstrukturen ser ut i dessa konferenser.I arbetets första del undersöker jag vad dessa elevvårdskonferenser handlar om och kommer fram till att det rimmar illa med vad styrdokumenten avser - samtalen är inte dialogiska eller demokratiska och man pratar inte om kunskapsutveckling utan om upp-förande.När jag jämför mina resultat med den bild Lindblom Larsson gett av utvecklingssamtal på grundskolan kommer jag fram till att innehållet i två av elevvårdskonferenserna (1 & 2) stämmer helt överens med vad hon påstått.I den tredje elevvårdskonferensen (3) ser det annorlunda ut. Där tillrättavisar man inte pojken för dåligt uppförande, men tio av femton omdömen ligger i vad jag kallar gråzo-nen. De är tvetydiga och kan uppfattas som uppförande lika väl som kunskap. Jag påpe-kar att det kan betyda att Cilla Lindblom Larsson även skulle ha funnit att elevvårdskon-ferens 3 bekräftar hennes resultat eftersom pojken i elevvårdskonferens 3 just kan ha upp-fattat gråzonsomdömena som anmärkningar på hans beteende snarare än på kunskaper. Som jag ser det är dock den tredje elevvårdskonferensen (3) ett ?bättre? samtal, eftersom det där, i jämförelse med de andra samtalen, förkommer dialog och en positivare sam-talston.I arbetets andra del studerar jag samtalens struktur och finner att alla tre elevvårdskon-ferenser liknar institutionella samtal.

Pensionsområdet upplevs av många som svårt och jobbigt att sätta sig in i. Framtida pension består av de olika delarna allmän pension, tjänstepension och privat pension och det ser olika ut för alla beroende bland annat på arbetsplats och intjänande. Studiens fokus är tjänstepension och den grupp som har möjlighet att välja en alternativ pensionslösning. Studien är undersökande till sin natur och syftar till att utforska och beskriva medarbetares och experters syn på mötet mellan en medarbetare och en försäkringsförmedlare. Mötet ämnar ses som en potentiell arena för kunskapsutveckling kring tjänstepension och tjänstepensionsbeslut.

Demokrati ses som den idealiska styrelseformen. Många länder i världen har börjat etablera demokrati eller i varje fall håller på att demokratiseras. Bosnien-Hercegovina, Serbien/Montenegro och Makedonien är några av dem. Men för att demokratin ska kunna etableras i dessa länder är bestående demokrati och långvarig fred och stabilitet grundläggande förutsättningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka demokratiförutsättningar i dessa tre länder.

Amie L. Thomasson kritiserar i Foundations for a social ontology1 John R. Searles teori om hur vår sociala verklighet är uppbyggd och konstruerad2. Thomasson argumenterar för att Searles teori är för snäv för att kunna fånga hela vidden av vår sociala tillvaro. För att visa att Searle inte har täckning för sitt anspråk att teorin är fullödig inriktar Thomasson sin kritik i huvudsak på två av Searles ståndpunkter: att alla institutionella fakta bottnar i fysiska fakta och att alla institutionella fakta är självrefererande.

Denna uppsats syftar till att finna förklaringsfaktorer till varför inflytandeforum för unga inte fungerar i vissa svenska kommuner men fungerar i andra. Metoden som har valts är en jämförande fallstudie. De kommuner som valts ut är Kalmar och Lunds kommun, där Kalmar kommun representerar den kommun där inflytandeforumet för unga har fått läggas ner och Lunds kommun representerar den kommun som har ett fungerande inflytandeforum för unga. Uppsatsen har sin teoretiska grund i demokrati- och maktteori. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer, där en politiker, en kontaktperson (tjänsteman) och en ungdom från varje kommun har intervjuats.Resultatet visar att det kring inflytandeforumens startande råder ganska lika förhållanden, de har ungefär samma syften och mål, initiativtagare har i båda fallen varit ungdomarna och engagemanget från politiker och ungdomar har varit liknande.

Till min uppsats valde jag att koncentrera mig på två verk, Post Office och Factotum, av författaren Charles Bukowski (1920-1994). Huvudpersonen i båda romanerna kallas Henry Chinaski och är en mycket komplicerad karaktär. För att kunna analysera dennes självdestruktivitet samt syn på kvinnor och arbete anlade jag ett mansforskningsperspektiv, något som jag också utförligt beskriver..

Under det svenska 1960- och 1970-talet engagerade sig det svenska folket i en rad olika ideologiorienterade organisationer, internationella frågor eller folkrörelser, något som även tog sitt uttryck i kulturen. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka ett urval politiska affischer, utifrån Michael Baxandalls teori "The period eye", hur 1960- och 1970-talets konst påverkades av samtidens samhällstrukturer och politiska engagemang. Min tyngdpunkt kommer att ligga i de politiska affischer som på något sätt hade en anknytning till en alternativ rörelse, såsom Miljörörelsen, Kvinnorörelsen och Vietnamrörelsen. Men även den den svenska konstscenen i stort kommer att tillföras till undersökningen som en komplettering till förståelsen av affischernas uttryck och funktion, som ofta fabricerades utanför institutionella sammanhang.Dessa frågeställningar vill jag besvara med hjälp av den historiska bakgrunden och min analys: Vilka orsaker ligger bakom användandet av konstnärliga affischer vid spridningen av politisk propaganda? Det vill säga: Vilka faktorer gjorde att affischen användes flitigt som medium av de alternativa rörelserna istället för annan bildkonst? Hur kan den politiska andan från decennierna urskiljas konkret i affischerna? Hur skiljer sig affischkonsten från den mer institutionella konsten under dessa två decennier?Utifrån mina frågeställningar kommer jag att analysera tre politiska affischer genom att sätta in dem i ett historiskt perspektiv, vilket är deras samtid, 1960- och 1970-tal.

Den ökade privatiseringen i samhället har lett till en lagförändring inom primärvården. Lagen om Valfrihetssystem har öppnat upp för nya vårdgivare på primärvårdsmarknaden. Den här fallstudien har undersökt vilka olika institutionella förutsättningar landstingsdrivna och privata vårdgivare har och hur det påverkar dem i utformningen av deras affärsmodeller. Studien har till syfte att undersöka vilka olika resurser de olika vårdgivarna lägger fokus på i och med dessa olika förutsättningar. Empirin har primärt samlats in genom intervjuer med utvalda vårdgivare på både den landstingsdrivna och privata sidan i primärvården i Norrbotten.

"Östagårdens behandlingshem: - En rest från förr" är ett c-projekt som är skriven som en artikelserie. Den ger en inblick i hur den institutionella missbruksvården fungerar utifrån ett exempel - Östagårdens behandlingshem..

Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera IASBs framgång och tillit som internationell standardsättare, då nya standarder utvecklas i samarbete med FASB.Undersökningen har genomförts utifrån en induktiv ansats. Metoden har gått ut på att analysera artiklar och comment letters, för att sedan knyta an denna empiri med vår teoretiska referensram. Det teoretiska perspektivet har i stor omfattning utgått ifrån att beskriva den institutionella teorin. Utifrån teorin undersöks vilka formella och informella regler, normer och värderingar som styr organisationen och den institutionella miljö där IASB verkar. I empirin framförs åsikter från comment letters, artiklar och dokument.

Syfte: Att identifiera de problem och/eller svårigheter som uppstått efter införandet av IAS 39 och dess krav på att finansiella instrument ska värderas till verkligt värde. Metod: Uppsatsen har genomförts med hjälpa av en induktiv metod. Primärdata har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Sekundärdata består av facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Teoretiska perspektiv: Teorin om det institutionella tänkandet har använts samt Streek & Schmitters modell.

Bakgrund: Hållbarhet blir mer och mer debatterat och aktuellt på den samhälleligaagendan. Fler företag inser vikten av att arbeta med frågan för att antingenvinna på det rent ekonomiskt eller ta sitt moraliska ansvar. Universeum ärett vetenskapscentrum som varit i drift i 13 år och som sedan start haft ettekologiskt synsätt. Organisationen arbetar idag med ekologiskahållbarhetsfrågor i stor utsträckning men har hitintills inte konkretiseratfrågan i verksamheten fullt ut. I höstas togs dock beslutet att utveckla enhållbarhetsstrategi.Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera varför Universeum utvecklar enhållbarhetsstrategi samt varför de väljer att göra det nu.

Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenheter av problem med aktivitetsutförande i skolan för barn med ADHD. För att uppnå syftet med studien tog författarna del av tidigare inspelade djupintervjuer med fem föräldrar till barn med ADHD i åldrarna 6-18 år. Vid hantering av data tillämpades kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats för att analysera föräldrarnas erfarenheter. Analys av data resulterade i följande kategorier: ? Problem i sociala interaktioner hindrade aktivitetsutförande?, ? Den fysiska miljön begränsar aktivitetsutförandet?, ?Institutionella brister hindrar aktivitetsutförande?.

Mikrokredit har fått en stor utbredning bland världens utvecklingsländer. Huvudsyftet med mikrokredit är att människor som lever i fattigdomen ska få ta ett lån, låntagarna ska sedan investera pengarna i en verksamhet som ska ge långsiktig inkomst. På detta sätt ska låntagarna kunna försörja sig själva och få en förbättrat levnadsstandard. Men resultatet för mikrokrediten har varit olika i olika länder. Effekten av mikrokredit har inte varit lika framgångsrik i Bangladesh som Nigeria, detta beror på institutionella skillnader som påverkat mikrokredits effekt.I uppsatsen jämförs sex olika institutionerna i Bangladesh och Nigeria.

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut.