Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Uppsatsen undersöker vilka strategier som använts för att överföra egennamn, institutionella termer och kulturspecifika termer till arabiska i översättningen av Migrationsverkets informationsmaterial. De val av översättningsstrategier som gjorts utvärderas utifrån ideal om myndighetstexters begriplighet. Medan texterna överlag tycks vara skrivna på ett tydligt och förklarande sätt så finns det en onödig inkonsekvens i hur termer överförs, vilket kan skapa förvirring hos läsaren. Uppsatsen diskuterar vilka val av översättningsstrategier som kan vara rimliga i olika situationer..

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Detta är en kandidatuppsats vid Företagsekonomiska institutionen på Stockholm Universitet. Uppsatsen behandlar hur olika institutioner som är stora ägare i svenska börsbolag förhåller sig till incitamentsprogram. Detta är ett intressant ämne att behandla då incitamentsprogram länge har varit ett hett debatterat ämne där stor vetenskaplig skepticism har riktats mot incitamentsprogram som mervärdeskapande verktyg för företagen. För att uppnå syftet att få ökad kunskap samt se hur institutionella ägare förhåller sig till incitamentsprogram har vi valt att genomföra en kvalitativ analys av text och dokument. Främst har materialet samlats in från de olika institutionella ägarnas egna PM om ägarstyrning.

Denna uppsats syftar till att redogöra för den institutionella utveckling som skett i Kina under mellan år 2002-2008 och ta reda på hur svenska företag inom telekombranschen påverkas av den nya institutionella kontexten. För att undersöka Kinas ekonomiska, politiska och sociala institutionella utveckling och se effekterna hos svenska företag gjordes en statistisk jämförelse av institutionella faktorer mellan åren 2002 och 2008 samt företagsintervjuer med tre svenska företag i Shanghai under februari 2009. Resultatet visar att det blivit avsevärt dyrare för utländska företag att verka i Kina som resultat av många institutionella förändringar som skett de senaste åren, bl.a. har många incitament för utländska bolag slopats och marknaden är nu mer rättvis mellan utländska och inhemska företag. Undersökningen visar även på en fortsatt långsam utveckling av politiska och sociala faktorer såsom korruption, patentskydd och byråkratisk kvalitet.

Problembakgrund: Företagens val av investmentbank är betydelsefull vid en börsintroduktion, för att kunna locka till sig investerare. Därför är det viktigt för investmentbankerna att bevara sitt anseende för att företagen ska välja dem. Forskning inom investmentbankers anseende har börjat stagnera samtidigt som forskning inom anseende generellt har ökat. Tidigare forskning som har undersökt investmentbankernas anseende har mätt dess anseende ur ekonomiska mått i form av eget kapital, totalt kapital samt även antal introduktioner, vilket således kan härledas till investmentbankens storlek. Denna undersökning menar att det finns fler variabler som kan vara av intresse vid mätning av investmentbankers anseende, så som ledning, styrelse, branschkunskap, ålder och tidigare prestationer borde kunna påverka dess anseende.Problemformulering: Vilka variabler finner institutionella investerarna som väsentliga när de bedömer investmentbankernas anseende vid en börsintroduktion på den svenska marknaden?Uppsatsens syfte: Vårt syfte är att beskriva vilka variabler som institutionella investerare anser som viktiga hos investmentbankernas anseende.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att beskriva elevers erfarenheter av institutionella elevsamtal. Med institutionella elevsamtal avses här de samtal läraren eller specialläraren genomför med sina elever för att kommunicera elevens skolvardag eller kunskapsutveckling. Frågeställningarna är fyra till antalet. Hur beskriver eleverna elevsamtalens syfte utifrån sina erfarenheter? Vilka erfarenheter av delaktighet har eleverna gjort i dessa samtal? På vilket sätt har eleverna gjort meningsfulla erfarenheter i samtalen? Vilken elevbild konstrueras ur elevernas erfarenheter av syfte, delaktighet och meningsfullhet med institutionella elevsamtal? Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har använts i studien och forskningsmetoden är semistrukturerade gruppintervjuer med elever på gymnasiets introduktionsprogram.

Studien syftar till att öka förståelsen kring institutionella mekanismer, styrsystem och work passion i symbios till varandra. Genom att förklara de institutionella mekanismerna bryter studien ner den kulturkognitiva pelaren i form av det kända fenomenet kring isomorfism. Vidare redogör studien för hur isomorfismen kopplas mot en organisation och huruvida man ställer sig till den styrform som förekommer. Studien redogör även för work passion som är ett fenomen som föreslår att individens tillfredsställelse är viktig för en organisations välmående och funktion (Vallerand 2012). Dock utelämnar work passion medel som styrmodeller och affärsidé.

En institutionell placerare har både en förvaltar- och en ägarroll. Som förvaltare försöker institutionen maximera avkastningen i förhållande till ett visst risktagande. Eftersom institutionen har rösträtt för de förvaltade aktierna ? och därmed det inflytande som följer med aktierna ? har institutionen också en ägarroll. Ägarrollen är betydligt mer otydlig än förvaltarrollen.

I denna uppsats diskuteras etableringshinder företag kan mötas av när de söker expandera till en övergångsmarknad. Dessa etableringshinder härrör allt som oftast från den speciella institutionella strukturen på den nya marknaden. För att få en djupare förståelse för hur etableringshinder i form av institutionella problem visar sig i verkligheten måste först en bakgrund till dessa redogöras för. Därför baseras det teoretiska stycket på främst institutionell teori. Uppsatsen söker även skapa en förståelse för hur företag hanterar dessa etableringshinder.

Att SEB fick göra en kontraktion av sin verksamhet och skifta fokus mot företagskunderna i Tyskland berodde delvis på förändringar i de institutionella villkoren. Följande studie beskriver och analyserar SEB:s förvärv och försäljning av sin tyska kontorsverksamhet. En bakgrund ges till SEB:s expansion i Tyskland samt processen fram till kontraktionen. Empirin har huvudsakligen införskaffats genom djupgående semistrukturerade intervjuer och ställs mot en modell för svenska bankers internationaliseringsprocess i vår analys. Vår studie visar på vikten av att anpassa sig efter och ta till sig skillnader i kultur och marknadsstruktur när man expanderar internationellt.A .