I takt med den alltmer omfattande globaliseringen har grÀnsöverskridande placeringar i utlÀndska tillgÄngar underlÀttats och blivit en alltmer ökande trend bland vÀrldens investerare. Vid en nÀrmare studie av svenska börsnoterade, privata samt institutionella fastighetsplacerares bolag kan noteras en relativt stark koncentration till den svenska marknaden. Examensarbetet som följer har syftat till att utreda vad det Àr som driver respektive repellerar investerare frÄn investering i utlÀndska marknader. FrÀmst har svenska investerares instÀllning till och aktivitet pÄ utlÀndska marknader med avseende pÄ direktÀgda fastigheter undersökts.En investerares val av portfölj bestÀms av marknadsrelaterade riskkomponenter sÄsom likviditetsperspektivet och skattelÀget, men Àven den personliga utgÄngspunkten, budgeten och det egna investeringsmotivet. Fastighetsinvesterare Àr ytterligare exponerade mot flera unika fastighetsanknutna riskfaktorer och attribut sÄsom den lÄngsamt uppdaterade marknadsinformation och det bestÀmda lÀget, som gör en fastighet kÀnslig för miljö ? och omgivningspÄverkan till följd av politisk instabilitet och omrÄdesspecifika omvÀlvningar.

Bakgrund: Den internationella handeln och kommunikationen har blivit alltmer vÀrldsomfattande och med detta har kraven ökat pÄ en harmonisering av redovisningsinformation. I Sverige rÄder sedan lÀnge ett starkt samband mellan redovisning och beskattning till skillnad mot vad som rÄder i mÄnga andra lÀnder. Det Àr viktigt att Sverige utformar sina Ärsredovisningar efter internationella standards för att kunna upprÀtthÄlla konkurrenskraften och lÀsvÀnligheten och dÀrmed Àven kunna attrahera utlÀndska intressenter. En förutsÀttning för detta Àr attförÀndra det rÄdandet sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige. Syfte: Att utifrÄn det nuvarande sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige beskriva de alternativ som finns till den rÄdande kopplingen.

Det Àr ingen enkel process att ge sig in i en okÀnd framtid. Inom den fysiska planeringen Àr det betydelsefullt att göra lÄngsiktiga studier och bedömningar som rör mark-, vatten- och naturresurser för att skapa en rimlig avvÀgning mellan olika ansprÄk pÄ nyttjande och bevarande. Fysisk planering Àr till stor del en kommunal frÄga, men samtidigt Àr det allt fler planeringsfrÄgor som behöver ses i ett regionalt, nationellt eller transnationell perspektiv. Det verkar vara hög tid för nationell framtid. De institutionella förutsÀttningarna som behövs för fysisk planering pÄ en nationell nivÄ saknas i Sverige och nÄgot sammanhÄllet nationellt dokument har inte heller utarbetats. Eftersom de nordiska lÀnderna utgÄr frÄn liknande grundförhÄllande bÄde vad gÀller gleshet och avstÄnd mellan stÀder, naturförutsÀttningar samt befolkningsutveckling vÀcktes mitt intresse att studera hur man framförallt i norden arbetar med nationella dokument.

Som en direkt reaktion pÄ företagsskandalerna kring millennieskiftet började arbetet med att materialisera olika idéer för hur den finansiella datan kan kvalitetssÀkras. Paul Sarbanes och Michael Oxleys arbete resulterade i Sarbanes-Oxley Act (SOX) och kom att bli det regelverk som antogs den 30 juli 2002. Lagen föresprÄkar starkt att företagen ska stÀrka den interna kontrollen över de finansiella data som ligger till grund för de finansiella rapporterna.Företag som Àr noterade pÄ den amerikanska börsen Àr idag skyldiga att följa lagen och detsamma gÀller deras dotterbolag i hela vÀrlden. Det har inneburit att lagen har fÄtt en global betydelse för finansmarknaden och pÄverkar Àven företag hÀr i Sverige. Det svÄraste för företagen har varit att ta till sig lagen.

HÀlsofrÀmjande arbete Àr ett perspektiv som vÀxt sig starkare under de senaste Ären. I störreorganisationer med interna företagshÀlsor Àr det HR och förstnÀmnda som utgörexpertresurser för att arbeta med hÀlsofrÀmjande insatser. Studien har sin utgÄngspunkt i att vifick möjligheten att studera hur tvÄ olika professioner samarbetar över sinaverksamhetsgrÀnser och uppfattar ett hÀlsofrÀmjande arbete i en organisation med 50 000medarbetare.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka samarbetet mellan HR och HÀlsan &Arbetslivet inom VÀstra Götalandsregionen samt vilka uppfattningar som finns kring etthÀlsofrÀmjande arbete.Den kunskapsöversikt som tidigare forskning ger inom omrÄdet berör HR:sförÀndrade roll i organisationer genom konceptet HR-transformation. Vidare lyfter avsnittetfram företagshÀlsovÄrdens pÄgÄende resa som under de senaste Ärtiondena har skaffat sig ettvidare helhetstÀnk och inkluderar fler yrkesgrupper Àn tidigare. Kapitlet avslutas med enframstÀllning av det hÀlsofrÀmjande arbetet, dess ursprung och utbredning samt vilka centralaaktörer som omfattas av perspektivet.

EnergianvÀndningen i Sverige mÄste minskas, eftersom den bidrar till stora utslÀpp av vÀxthusgaser som pÄverkar vÄrt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utslÀpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvÀndning kommer frÄn bostÀder och lokaler. Passivhus, som Àr en byggnad utan traditonellt vÀrmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvÀndningen i byggnader. Ett passivhus vÀrms upp av den energi som alstras frÄn mÀnniskor och de hushÄllsapparater som anvÀnds i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbÀttring, har de ÀndÄ inte fÄtt nÄgot större genomslag pÄ den svenska marknaden.

EnergianvÀndningen i Sverige mÄste minskas, eftersom den bidrar till stora utslÀpp av vÀxthusgaser som pÄverkar vÄrt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utslÀpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvÀndning kommer frÄn bostÀder och lokaler. Passivhus, som Àr en byggnad utan traditonellt vÀrmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvÀndningen i byggnader. Ett passivhus vÀrms upp av den energi som alstras frÄn mÀnniskor och de hushÄllsapparater som anvÀnds i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbÀttring, har de ÀndÄ inte fÄtt nÄgot större genomslag pÄ den svenska marknaden.

Intresset av att studera den institutionaliserade diskrimineringen, det symboliska vÄldet och de mekanismer som skapar inne- och utestÀngningsmekanismer pÄ grundskolan hÀrstammar frÄn erfarenheter under mina Är som student och lÀrare i Sverige. Forskning inom Àmnet visar pÄ att skolan Àr en sorteringsarena dÀr symboliskt vÄld upptar en stor plats. Skolan som den Àr idag Àr lÄngtifrÄn att vara en arena ?för alla? utan vissa personer lider av exkluderande praktiker medan andra njuter av inkluderande praktiker. Jag har anvÀnt mig av self-reportmetoden för att undersöka förekomsten av det symboliska vÄldet ur ett elevperspektiv, samt för att undersöka vad skolchefer gör för att hantera problemet och pÄ sÄ sÀtt Äterge alla samma möjligheter i ett medvetande av ?en skola för alla?.

Sverige har ett för vÀrlden unikt pensionssystem i det att systemet tar hÀnsyn till den ekonomiska och demografiska utvecklingen samt att det i systemets konstruktion finns ett pensionsreservsystem med fyra separata fonder, AP-fonder. Dessa fyra fonder som Àven gÄr under benÀmningen buffertfonder har en viktig funktion att fylla nÀr det gÀller den lÄngsiktiga finansieringen och i sin roll att fungera som buffert i tider av stora pÄfrestningar för pensionssystemet. Denna studie undersöker och analyserar 1-4 AP-fondernas uttalade strategi om att diversifiera sina totalportföljer i syfte att fÄ en mer robust portfölj som bÀttre kan tÄla finansiella pÄfrestningar. En del i AP-fondernas strategi för att uppnÄ diversifieringsfördelar Àr att lÄta sina fastighetsportföljer vÀxa och ta en större andel av totalportföljen. Studien undersöker vilka konsekvenserna har blivit för fastighetsportföljernas andel av totalportföljen till följd av den uttalade diversifieringsstrategin samt hur utfallet har varit för dessa fastighetsportföljer under 2003-2012.

PÄ senare Är har kraven pÄ företagens handlingar och vÀrderingar ökat runt om i vÀrlden. För att kunna tillgodose omgivningens krav vÀljer allt fler företag att ge ut frivilliga upplysningar om sin organisation. Dessa frivilliga upplysningar omnÀmns i en hÄllbarhetsredovisning som innehÄller företagets miljö, ekonomiska och etiska aspekter. Företagens frÀmsta skÀl till varför de börjar hÄllbarhetsredovisa Àr att de vill legitimera sig med sina intressenter och pÄ sÄ vis skapa goda relationer till sin omgivning. HÀr anser vi att det finns en problematik kring hur företag ser pÄ hÄllbarhetsredovisning, Àr det ett sÀtt att vÀrva investerare och marknadsföra bolaget eller Àr det en styrfunktion för att förbÀttra företaget och dess omgivning? I studien poÀngteras problematiken kring hur ett företag uttrycker sig i sin hÄllbarhetsredovisning jÀmfört med de praktiska handlingar som rapporteras av externa kÀllor.

Författare: Elin Sjöberg och Linda WibergHandledare: Anders IsakssonDatum: 2008-05-20Ämne: KandidatuppsatsE-post:  elin_sj@hotmail.comlindowiberg@hotmail.comSedan en tid tillbaka har fokus pĂ„ företags ansvar gentemot miljö och samhĂ€lle ökat, detta har bland annat resulterat i att allt fler företag vĂ€ljer att publicera hĂ„llbarhetsredovisningar. HĂ„llbarhetsredovisningarna visar den ekonomiska utvecklingen som Ă€r bunden till sociala, etiska och miljörelaterade förhĂ„llanden. Samtidigt har saker börjat hĂ€nda pĂ„ finansmarknaden dĂ„ bĂ„de institutionella investerare och vanliga kunder stĂ€ller krav pĂ„ att fondbolagen ska erbjuda produkter som har en etisk inriktning, sĂ„ kallade social responsible investment, SRI. Informationen för att göra SRI-anpassade beslut och för att bedöma om ett företag fĂ„r ingĂ„ i en etisk anpassad fond hĂ€mtas frĂ„n flera kĂ€llor, dĂ€r hĂ„llbarhetsredovisningar Ă€r en av dem. Forskning visar pĂ„ att det som redovisas i hĂ„llbarhetsredovisningar inte alltid Ă€r den information som en analytiker behöver för att pĂ„ ett effektivt sĂ€tt kunna göra sin vĂ€rdering av företaget.

Min uppsats Àr en textanalytisk studie som undersöker och vÀrderar de ansprÄk pÄ det estetiska som formulerats i skolans styrdokument under 1990-talets senare hÀlft och i dokument som formulerats av aktörer pÄ fÀltet Kultur i skolan vid millennieskiftet. Studiens huvudsyfte Àr att ta fram och pröva begrepp med vars hjÀlp man kan undersöka och kvalificera en lÀrarledd estetisk praktik i förskola, skola eller lÀrarutbildning. Jag anvÀnder mig av Bourdieus fÀltbegrepp. Det Àr min hypotes att man kan börja tala om Kultur i skolan som ett fÀlt under 90-talet. De tvÄ aktörer pÄ fÀltet som jag sÀrskilt fokuserar Àr Statens KulturrÄd och Skolverket/Myndigheten för Skolutveckling i deras gemensamma uppdrag Kultur för lust och lÀrande.

Bankerna visar en hög tilltro och en positiv instÀllning till hur risk mÀts i Basel II. Det Àr framför allt möjligheten att minska kapitaltÀckningsgraden som ger upphov till den positiva attityden. Den finansiella turbulensen hade förvÀntats medföra ett större ifrÄgasÀttande av Basel II och dess riskbedömningar, men sÄ Àr inte fallet. Det verkar dock finnas ett samband mellan bankernas tilltro till Basel II reglerna och i hur stor utstrÀckning bankerna drabbats av nedskrivningar till följd av bolÄnekrisen som blommade ut under Är 2007. Efter att ha konfronterat bankerna med frÄgan om varför inte Basel II eller motsvarande riskmÀtningsmetoder varnade de europeiska bankerna nÀr de köpte pÄ sig de amerikanska problemderivaten i samband med bolÄnekrisen som blommade ut under Är 2007, mÀrks en förÀndrad och mer kritisk attityd till Basel II:s riskuppskattningsmetoder hos en del respondenter.

SmÄföretagen har en betydande roll för ett lands ekonomi och Venture Capital fonderna spelar en viktig roll vid finansieringen av dessa företag dÄ de har svÄrt att erhÄlla finansiering pÄ vanligt vis. För att VC-fonderna i sin tur skall kunna bedriva sin verksamhet krÀvs det att de i sin tur erhÄller finansiering frÄn en investerare, som dÀrför kommer att spela en viktig roll i denna process. Studien Àr baserad pÄ en hermeneutisk kunskapssyn och vi valde att genom en kvalitativ metod utföra fem stycken intervjuer med investerare inom pensionsfonder och försÀkringsbolag, som visat sig vara de största investerarna i VC-fonder. Vi ville fÄ en förstÄelse och kartlÀgga processen i och med att en investerare vÀljer att investera i en VC-fond och Àven visa pÄ de olika problemen som investeraren möter pÄ vÀgen.Detta har vi genomfört genom huvudsakligen en deduktiv ansats, dÄ vi i vÄr teori tagit upp mycket av de problem som kan uppstÄ vid en investering, för att sedan genom intervjuer undersöka om dessa problem Àven uppstÄr för investerare till VC-fonder. Vi menar att vi Àven bidrar med ny forskning inom omrÄdet och i och med detta anser vi att vi har inslag av ett induktivt angreppssÀtt.Första steget bestÄr i att investeraren bedriver en ?screening process? vilket innebÀr att investeraren gör en aktiv utvÀrdering av VC-fonderna och dess bakomliggande team.

De senaste Ă„ren har ett flertal bolagsskandaler uppdagats runt om i vĂ€rlden och kritiken mot nĂ€ringslivet har stundtals varit hĂ„rd. Föranlett av dylika hĂ€ndelser tillsattes Förtroendekommissionen, ledd av Erik Åsbrink. Dess syfte var att bidra till bĂ€ttre styrning av svenska bolag och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna Ă„terupprĂ€tta nĂ€ringslivets och aktiemarknadens förtroende för de noterade bolagen. Detta ansĂ„gs vara en förutsĂ€ttning för att kunna stĂ€rka nĂ€ringslivets effektivitet och konkurrenskraft. Kommissionens arbete utmynnade slutligen i Svensk kod för bolagsstyrning.