Denna uppsats har behandlat hur en förordning, i det hÀr fallet Förordningen om intern styrning och kontroll (FISK) kan förankras i en organisation genom kommunikation mellan ledning och personal. Som fallstudie valdes en myndighet som hade kommit lÄngt med implementeringen av FISK jÀmfört med andra berörda myndigheter. För att fÄ en tydligare bild av hur kommunikationen skett inom myndigheten har studien tillÀmpat ett institutionellt perspektiv som gjort det möjligt att visa hur kommunikationen skett genom regulativa, normativa och kognitiva pelare som myndighetens institutioner Àr uppbyggda av. Studiens teoretiska referensram har dÀrför byggts upp först för att behandla det institutionella perspektivet och fortsÀtter dÀrefter med att behandla teorier om kommunikation. För att kunna visa hur kommunikationen sker genom de tre pelarna har intervjuer genomförts med riskhanteringssamordnare och avdelningssamordnare dÀr frÄgor som kan hÀrledas till de tre pelarna har stÀllts.

VÄr forskningsfrÄga var att utreda huruvida inkubatorn pÄ Ideon Innovation ger incitament för tillvÀxt för nystartade innovationsföretag. Vi börjar att faststÀlla om det Àr tillvÀxtföretag som hÄller till pÄ Ideon Innovation, sedan undersöks i vilken mÄn denna tillvÀxt beror pÄ hjÀlpen frÄn forskningsparken. För att uppfylla uppsatsens syfte har en kvantitativ metod samt en abduktiv strategi valts. PrimÀrdata har sitt ursprung i en enkÀt- undersökning av företagen som befinner sig/har befunnit sig pÄ Ideon Innovation. SekundÀrdata bestÄr frÀmst av övriga institutionella avhandlingar om tillvÀxt samt forskningsparker.

Fo?r att implementera en adaptiv niva?reglering av ljudsignaler i en industriell miljo? kra?vs ha?nsyn till ma?nga faktorer info?r en reell implementering. Rapporten avser identifiera dessa faktorer, bedo?ma deras betydelse, samt presentera en grundla?ggande o?versiktlig implementeringsmetod. Fo?rutsa?ttningarna a?r ett verklighetsbaserat scenario, i form av ett nyinstallerat larmsystem i ett kontrollrum pa? ett pappersbruk, da?r ett av huvudma?len a?r att fo?rtydliga ljudande larmsignaler fo?r personalen.Da? fysisk tillga?ng till implementeringsmiljo?n var begra?nsad, samplades ljudmiljo?n sa? att analys av pa?verkande bruska?llors betydelse fo?r niva?regleringen kunde utfo?ras.

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förĂ€ndringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit Ă„rhundraden i VĂ€steuropa skulle nu genomföras pĂ„ nĂ„gra Ă„r. De flesta av de f.d. sovjetstaterna lyckades inte med demokratiseringen och kĂ€nnetecknas idag av bl.a. en sviktande ekonomi.

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förĂ€ndringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit Ă„rhundraden i VĂ€steuropa skulle nu genomföras pĂ„ nĂ„gra Ă„r. De flesta av de f.d. sovjetstaterna lyckades inte med demokratiseringen och kĂ€nnetecknas idag av bl.a. en sviktande ekonomi.

Syftet med denna studie har varit att besvara frÄgan hur ett medarbetarsamtal upplevs av den anstÀllde. Att stÀlla frÄgan ?Àr det vÀrt det? innebÀr att se om den anstÀllde upplever att medarbetarsamtalet Àr en givande kommunikationsform eller om den anstÀllde kÀnner det som ett otillfredsstÀllande samtal.Uppgifterna och svaren Àr inhÀmtade genom individuella intervjuer genomförda med deltagare i ett arbetslag inom den privata vÄrdsektorn.Studien har en kvalitativ ansats och baseras pÄ semistrukturerade intervjuer.Studien har visat att medarbetarsamtalet inte upplevs som tillfredstÀllande nÀr det gÀller kommunikationen med och till överordnad. Det har framkommit att anstÀllda föredrar kommunikation inom hela arbetsgruppen via öppnare samtal mellan samtliga anstÀllda. Vad studien ocksÄ visar Àr att de anstÀllda upplever sin chef och kontakten med chefen pÄ olika sÀtt beroende pÄ situation och kontext.Vi har utgÄtt ifrÄn teorier kring institutionaliserade samtal, emotionellt arbete och tvÄng samt sociala band för att behandla och analysera informanternas upplevelse av medarbetarsamtalet.Den anstÀlldes emotionella arbete pÄverkas av rollen den anstÀllda upplever som passande för yrket samt att relationen till chefen pÄverkas av status och stÀllning. .

Under de senaste 20 Ă„ren har det svenska sjukvĂ„rdssystemet förĂ€ndrats i en riktning som alltmer liknar det privata nĂ€ringslivet med möjlighet för olika aktörer att sluta avtal med de offentliga huvudmĂ€nnen och en mer konkurrensutsatt marknad. Även kompetenskraven bland sjuksköterskorna har förĂ€ndrats som ett resultat av högskolereformer och leder till att sjukvĂ„rden gĂ„r mot en Ă€n mer kunskapsintensiv produktion Ă€n tidigare. De ökade institutionella kraven i kombination med ökad utveckling av medicinsk teknisk utrustning och informationsteknik pĂ„verkar det strategiska kompetensförsörjningsarbetet i organisationerna.Studiens syfte Ă€r att mot ovan nĂ€mnd bakgrund undersöka vilka strategier för kompetens-försörjning fyra chefer inom sjukvĂ„rden i Stockholms LĂ€ns Landsting anvĂ€nder och i vilken omfattning de anser att förĂ€ndringar skett. Studien Ă€r en kvalitativ studie med femenologiska influenser baserad pĂ„ respondenternas upplevelser av den förĂ€ndrade sjukvĂ„rden.Resultatet visar att kortare planeringshorisonter, strĂ€van efter flexibel kompetens och lĂ€rande organisationer Ă€r strategier som cheferna i studien anvĂ€nder för att hantera kraven som stĂ€lls frĂ„n omgivningen och för att uppnĂ„ effektivitet i arbetet och dĂ€rmed verksamhetsmĂ„len.Trots det begrĂ€nsade antalet respondenter i studien kan resultatet bidra med information om vilka faktiska strategier chefer anvĂ€nder sig av idag pĂ„ fyra olika sjukhus och bidra till ökad förstĂ„else kring fenomenet..

Tidigare forskning pekar pÄ försÀmrad kommunikationsförmÄga som ett av de mest uppmÀrksammade symtomen vid demenssjukdom. För att förmedla ett budskap till sin omgivning anvÀnder dementa som alla andra mÀnniskor bÄde verbala och icke-verbala signaler. Med tiden försÀmras deras verbala uttrycksÀtt och de börjar istÀllet att i allt högre grad anvÀnda sig av de icke-verbala signalerna, som till exempel ansiktsuttryck, kroppssprÄk, gester, parasprÄk och liknande. Eftersom dementas olika kommunikativa uttryckssÀtt ibland kan vara vÀldigt svÄra att tolka av andra i deras nÀrhet, Àr det av stor betydelse att ta reda pÄ de förutsÀttningar som pÄverkar detta. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn vÄrdpersonalens berÀttelser belysa vilka faktorer som pÄverkar deras tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssÀtt under omvÄrdnadsmötet.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur den rÄdande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstads innerstad samt att förklara hur denna har uppstÄtt. Som synes Àr syftet tvÄdelat dÀr den ena delen Àr beskrivande och har som mÄl att beskriva den rÄdande etniska boendesegregationen i Halmstad. Den andra delen av syftet Àr av förklarande natur dÄ jag kommer att försöka förklara varför den rÄdande boendestrukturen ser ut som den gör i Halmstad.För att kunna strukturera materialet pÄ ett lÀmpligt sÀtt, och för att kunna uppnÄ den efterstrÀvade överskÄdligheten kommer jag frÀmst att genomföra statistiska bearbetningar och analyser av det insamlade materialet. Resultaten Denna uppsats behandlar den etniska boendesegregationen i Halmstad. Det övergripande syftet Àr att beskriva hur den rÄdande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstad samt att förklara hur denna har uppstÄtt.

SammanfattningI denna studie har FRAM-samarbetet stÄtt i fokus. FRAM Àr ett interkommunalt skolutvecklingssamarbete som har pÄgÄtt i nÄgra kommuner i en av storstadsregionerna . Syftet har varit att genom intervjuundersökningar belysa hur FRAM bidragit till kvalitetsförbÀttring och skolutveckling i de utvÀrderade skolorna. UtgÄngspunkten för denna studie har varit att undersöka i vilken grad tvÄ aktörer i ledningsnivÄ, nÀmligen förvaltningschefer och rektorer, har uppfattat FRAM?s bidrag och pÄ vilket sÀtt de anser att den lett till kvalitetsförbÀttring.Studien Àr en kvalitativ forskningsstudie dÀr förvaltningschefer och rektorer har blivit intervjuade med utgÄngspunkt frÄn ett ramfaktorteoretiskt perspektiv.

Samtalsmöten Àr en viktig del i mÀnniskors kontakter med myndigheter. De sÀtt som dessa samtalsmöten sker pÄ kan pÄverka den enskildes medverkan, kunskaper och utfall frÄn dessa möten, pÄ olika sÀtt.Studiens syfte Àr att analysera och beskriva hur asymmetrier mellan handlÀggare och klient konstrueras i samtalsmöten om bistÄnd för Àldre och ekonomiskt bistÄnd samt handlÀggarens hantering av dessa.Genom att anvÀnda diskursiv analysmetod analyseras tio audio-inspelade samtalsmöten och den samtalsinteraktion som sker i dessa nÀr det gÀller handlÀggarnas bistÄndsbedömning av sÄ vÀl bistÄnd för Àldre som ekonomiskt bistÄnd.Resultatet visar att det Àr av vikt att handlÀggarna Àr medvetna om de inneboende asymmetrierna i dessa samtalsmöten som kommer av deras institutionella karaktÀr. Detta, dÄ handlÀggaren genom sin hantering av dessa har en stor möjlighet att pÄverka huruvida asymmetrierna förstÀrks i samtalsmötet och hur det i sin tur pÄverkar klienten och deras relation. Resultatet tyder ocksÄ pÄ att handlÀggarens hantering av de olika asymmetrierna som framtrÀdde kan Àventyra rÀttssÀkerheten för klienten.Resultatet lyfter fram betydelsen av att det Àr handlÀggarens medvetenhet eller omedvetenhet om dessa asymmetrier som Àr avgörande för hur de hanteras och vad det fÄr för effekter för klienten. Studien kan anvÀndas för vidare förstÄelse i praktiska sammanhang om vilka kommunikativa asymmetrier som finns mellan handlÀggare och klient och hur handlÀggarens hantering av dessa pÄverkar interaktionen och relationen dem emellan, samt det utfall som det kan ha för klienten..

Bakgrund: Vi bor alla i en kommun och tar dagligen del av den kommunala servicen. Vi fÄr vÄra sopor hÀmtade, vi har fungerande vatten och avlopp, vÀgarna underhÄlls, barnen har tillgÄng till dagis- och skolverksamhet och vÄra Àldre har tillgÄng till Àldreomsorg. MÄlet med den kommunala verksamheten Àr att producera service/nytta inom omrÄden som anses vara gemensamma angelÀgenheter för oss kommuninnevÄnare. För att Ästadkomma detta finns gemensamma resurser i form av skattemedel, avgifter och statsbidrag. Men hur styrs dÄ denna omfattande verksamhet som berör oss alla i sÄ stor utstrÀckning?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utforska begreppet politisk styrning inom kommunalverksamhet för att pÄ sÄ vis öka den allmÀnna kunskapen kring politisk styrning och hur den verkar i den kommunala kontexten.Genomförande: Studien har baserats pÄ personliga intervjuer med högt uppsatta politiker och tjÀnstemÀn inom Norrköpings kommun.Resultat: Den politiska styrningen kan förstÄs som dels en formell politisk styrning dels en informell politisk styrning.

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

NÀr ett företag rÄkar i ekonomisk kris stÀlls ofta revisorn inför nya eller Àndrade förutsÀttningar. Revisionen kommer att bli mera omfattande, och revisorns stÀllningstagande vid olika bedömningar kommer att pÄverkas. PÄverkan kan bero pÄ olika faktorer. Bland annat kan en revisors personliga riskbenÀgenhet avgöra huruvida denne ska vÄga gÄ över grÀnsen frÄn sitt revisionsuppdrag till rÄdgivning. Enligt ABL 13 kap ska kontrollbalansrÀkning upprÀttas nÀr det egna kapitalet Àr förbrukat till hÀlften (ABL 13:12), men Àven om företaget saknar utmÀtningsbara tillgÄngar (UB 4 kap).

Syftet med vÄr uppsats Àr att förklara vad det Àr som driver de allmÀnnyttiga ideella idrottsföreningarna in i grÄzonen mellan den korrekta och helt felaktiga redovisningen.Vi valde att göra vÄr uppsats med hjÀlp av Ätta fallstudier. Vi har utvecklat en egen teori som avser att förklara vilka faktorer som driver allmÀnnyttiga ideella idrottsföreningar in i GrÄzonen. Teori har vi utvecklat utifrÄn Positive Accounting Theory, den institutionella teorin och agentteorin. FrÄn teorin har vi sedan utarbetat sex hypoteser som vi avser att pröva med en empirisk undersökning.Vi gjorde ett icke-sannolikhetsurval för att fÄ med allmÀnnyttiga ideella idrottsföreningar i urvalet som vi ansÄg relevanta för undersökningen. Det innefattade att föreningarna skulle skilja sig gentemot varandra i storlek, medlemsstruktur och grundförutsÀttningar.