De tvĂ„ torskbestĂ„nden i Östersjön har minskat markant sedan mitten av 1980-talet. Uppsatsens syfte var att försöka klargöra om förvaltningen av östersjötorsken kan anses vara ett institutionellt och ekologiskt hĂ„llbart arrangemang, och om EU:s Ă„terhĂ€mtningsplan och grönbok för torskfisket i Östersjön kan anses bidra till att förbĂ€ttra förvaltningen av torsken. Förvaltningen av östersjötorsken analyserades utifrĂ„n Elinor Ostroms Ă„tta designprinciper för institutionellt hĂ„llbara arrangemang, som innebĂ€r att om designprinciperna uppfylls, sĂ„ kan arrangemanget anses vara hĂ„llbart. Ett teoretiskt syfte med uppsatsen var ocksĂ„ att studera om dessa principer kan appliceras pĂ„ geografiskt stora och komplexa gemensamma resurser, likt torskfisket i Östersjön. En slutsats som kunde dras var att principerna tycks fungera dĂ„ligt att applicera pĂ„ torskfisket.

Syfte: denna uppsats Àmnar studera relationen mellan turismverksamhet och kulturskydd i en kulturhistorisk destination som Gamla stan. Studiens fokus ligger i att undersöka hur samarbete och samverkan mellan myndigheter och turismaktörer ser ut, och vilka begrÀnsningar det finns för turismen gÀllande aspekter som planering och anpassning.Teoriram: ett teoretiskt ramverk som visar pÄ vad som kan uppstÄ nÀr aktörer frÄn olika intressesidor samarbetar eller samverkan med varandra. DÀrtill diskuteras vad som krÀvs för att ett samarbete eller en samverkan skall fungera och vidare vad detta i sin tur kan bidra med för turismens hÄllbarhet och för skyddandet av kulturmiljön. Vidare diskuteras huruvida turismen bör anpassas och planeras nÀr den Àr etablerad i ett kulturskyddat omrÄde. HÀr diskuteras Àven vilken uppgift myndigheter och institutionella aktörer har i detta arbete.Metod: en kvalitativ metodik har anvÀnds dÀr sammanlagt 11 intervjupersoner deltog.

Vi lever alla i olika typer av organiserade sammanhang men vad innebÀr det i praktiken? Antologin bygger pÄ studier av fyra olika verksamhetsomrÄden. Vi har studerat ideella arbetare i ett ungdomsförbunds verksamhet, anstÀllda och deras upplevelser av jÀmstÀlldhetsarbete pÄ en arbetsplats, personal som möter frigivna kvinnor i eftervÄrdsarbete och slutligen modersmÄlsundervisningen i en skola genom flersprÄkiga elever och modersmÄlslÀrare.Den vetenskapliga metoden för studien har varit grundad teori som för oss har inneburit att vi arbetat med etnografiskt fÀltarbete genom observationer och kvalitativa intervjuer. UtgÄngspunkten för arbetet har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv dÀr individer anses vara delaktiga i skapandet av sÄvÀl sin identitet som sin omgivning.VÄr fokus har varit hur aktörer verkar inom verksamheter med uttrycka mÄl och visioner och deras relation till de institutionella sammanhangen.Genom vÄra studier har vi sett att det finns ett glapp mellan verksamheternas visioner och mÄl och hur dessa verkstÀlls pÄ lokal nivÄ. Vi har sett hur bristande resurser i form av kontakter, samarbete, materiella resurser, kunskap och informationsförmedling verkar utgöra ett hinder för arbetet.

Syfte<br><br>Inom ramen för Mercosur Ă€r förevarande arbete uppdelat i tvĂ„ undersökningsomrĂ„den - avseende en territoriell studie och en sektorstudie - vilka ger integrationen en strukturell respektive strategisk innebörd.<br><br>Den territoriella studien ger utrymme för Mercosur's utbredning och medlemslĂ€nder liksom integrationen's uppbyggnad. HĂ€refter Ă€r den handel och de investeringsflöden som genererat's föremĂ„l för behandling liksom en grĂ€nsöverskridande företagsverksamhet som tagit form. I förgrunden finn's en teoretisk ansat's med en intention om kontinuerlig applicering av handel's- och integrationsrelaterade teser.<br><br>Sektorstudien omfattar Ă„tta argentinska nĂ€ringsgrenar och en konfliktsituation i kontext av Mercosur. En introduktion sker i ljuset av initierade reformprogram och utveckling i Argentina. Även i denna del föregĂ„'s empirin av en teoretisk ansat's - med de metodologiska förtecken som tidigare statuerat's - vari epitet som kompeten's, konkurren's och nĂ€tverk bildar hörnstenar för affĂ€rslivet's acklimatisering.<br><br>Den övergripande ambitionen Ă€r att sjĂ€lvstĂ€ndigt bygga upp teoretiska referensramar, var's ingĂ„ende moment basera's pĂ„ annan forskning, och undersöka des's hĂ„llbarhet för en analy's.

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

Tidigare forskning pekar pÄ försÀmrad kommunikationsförmÄga som ett av de mest uppmÀrksammade symtomen vid demenssjukdom. För att förmedla ett budskap till sin omgivning anvÀnder dementa som alla andra mÀnniskor bÄde verbala och icke-verbala signaler. Med tiden försÀmras deras verbala uttrycksÀtt och de börjar istÀllet att i allt högre grad anvÀnda sig av de icke-verbala signalerna, som till exempel ansiktsuttryck, kroppssprÄk, gester, parasprÄk och liknande. Eftersom dementas olika kommunikativa uttryckssÀtt ibland kan vara vÀldigt svÄra att tolka av andra i deras nÀrhet, Àr det av stor betydelse att ta reda pÄ de förutsÀttningar som pÄverkar detta. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn vÄrdpersonalens berÀttelser belysa vilka faktorer som pÄverkar deras tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssÀtt under omvÄrdnadsmötet.

This thesis aims to explain the emergence of the Common Foreign and Security Policy of the European Union, and its institutional shaping, by using elements of Neofunctionalism and Liberal Intergovernmentalism.Using Neofunctionalism, the Common Foreign and Security Policy can be explained both as a side-effect of Europe's economic integration, and as a way to maintain the former and the European Union's position as an economic superpower. The institutional shaping is a result of lack of convergence between important national interests. Therefore it rests on a firm intergovernmental base, with rigorously limited use of supranational decision-making.For Liberal Intergovernmentalism, geopolitics and ideology, and to a certain level log-rolling, have played important roles. The reunification of Germany convinced France to form an alliance between the two countries. France, determined to achieve an economic and monetary union, thus offered Germany a political union, including a Common Foreign and Security Policy on intergovernmental terms.

Fenomenet utslÀppsrÀtter introducerades i Sverige Är 2005, detta medförde ett nytt redovisningstekniskt problem för företagen att ta stÀllning till. IASB:s tolkningskommitté IFRIC gjorde ett uttalande IFRIC 3 ?Emission Rights? som föreskrev att utslÀppsrÀtterna skulle klassificeras som en immateriell tillgÄng. Detta uttalande drogs tillbaka dÄ en Àndring i IAS 38 var nödvÀndig för att undvika en ?missmatch? mellan intÀkt och kostnad.

De svenska fastighetsfondernas nÀrvaro har inte varit lÄng jÀmfört med fastighetsfonder i NederlÀnderna, Tyskland och Storbritannien. Av dessa lÀnder har Sverige Àven den minst utvecklade marknaden för fastighetsfonder. Fastigheter som tillgÄng Àr förknippat med lÄg risk och Àr dÀrför en attraktiv placeringsform för kapitalplacerare som Àmnar riskdiversifiera sin portfölj. Ett fastighetsÀgande kan bedrivas indirekt eller direkt. Ett indirekt fastighetsÀgande via fastighetsaktier korrelerar dock med börsen och ett direkt fastighetsÀgande Àr en illikvid och resurskrÀvande investering.

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

I dagens samhÀlle tas miljöfrÄgor allt oftare upp i den allmÀnna och politiska debatten och ett aktivt miljöarbete Àr nÄgot som i allt högre grad krÀvs av företag frÄn bland annat myndigheter och miljöorganisationer. StÄlindustrin Àr inget undantag och fÄr dÀrför ofta kritik för att de ÄtgÀrder som vidtas inte Àr tillrÀckliga.Inom stÄlindustrin genomför företag ofta investeringar för att minska sin miljöpÄverkan trots att avkastning pÄ det investerade kapitalet uteblir. Den institutionella organisationsteorin förklarar dessa handlingar som direkta konsekvenser av likriktning. Det fenomen som studeras i studien Àr spridningen av miljömedvetenhet eftersom denna anses ligga till grund för investeringarna i miljöÄtgÀrder inom den svenska stÄlindustrin. Formatet för studien Àr en fallstudie dÀr den empiriska datainsamlingen skett genom tryckt material och intervjuer.Det kan konstateras att det studerade företagets miljöarbete pÄverkas i stor utstrÀckning av andra aktörer inom det organisatoriska fÀlt som företaget tillhör.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att beskriva och analysera finansieringsformen P2P-utlÄning, dess bildande och utveckling samt utvÀrdera hur den har fungerat för smÄ- och nyföretagare.Problemformulering: Studien undersöker hur finansieringsformen person-till-person-utlÄning via Internet uppstod. Vidare redogörs för utvecklingen pÄ P2P-plattformen Lending Club sedan lÄneförmedlingens start 2007 fram till 2011. Slutligen undersöks vad som kÀnnetecknar lÄntagarna pÄ Lending Club som ansöker om lÄn till smÄ och nya företag samt hur de presterat gÀllande deras ÄterbetalningsförmÄga.Teoretiskt ramverk: Studiens teoretiska ramverk utgörs av framförallt vetenskapliga artiklar vilka behandlar det finansiella gapet, informations-asymmetrier och kreditbedömning. Vidare Äterges en bakgrunds-teckning över studier gjorda kring social utlÄning och P2P-utlÄning.Slutsatser: Studien kommer fram till att P2P-utlÄning via Internet har sitt ursprung i social utlÄning och möjliggjorts genom bland annat teknologisk utveckling av kreditvÀrderings-verktyg. Lending Clubs utveckling har gÄtt frÄn mer av ett socialt nÀtverk till att idag likna mer en finansiell intermediÀr med kreditvÀrdiga lÄntagare och institutionella investerare.