Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka klimatp?verkan fr?n Gothia Cups m?ltider under ?ren 2016 ? 2025 genom att analysera hur recepten f?r?ndrats ?ver tid och hur livsmedelsval p?verkat eventuella f?r?ndringar i utsl?ppsekvivalenter. Metod: Dokumentanalys av arbetsbeskrivningar har genomf?rts utifr?n RISE klimatdatabas i kostdataprogrammet Matilda d?r data i form av koldioxidekvivalenter analyserats. Resultatet har sammanst?llts och analyserats statistiskt med Friedmans och Wilcoxons test i statistikdataprogrammet SPSS Statistics med en Bonferroni-korrigering. Resultat: Studien visar en minskning av utsl?pp i koldioxidekvivalenter med 62,5% mellan ?ren 2016 och 2025 vilket motsvarar 870 ton koldioxidekvivalenter. F?r?ndringen har skett fr?mst genom minskning av andelen r?tter med n?tk?tt, till f?rm?n f?r kyckling, fisk och vegetariska r?tter. Statistiskt signifikanta skillnader identifierades mellan tre ?r. Slutsats: Mellan ?ren 2016 och 2025 har anv?ndningen av r?varor med h?g klimatp?verkan minskat.

Syfte: Att unders?ka hur projektifiering p?verkar kulturella initiativ och deras f?rm?ga att skapa varaktig samh?llsf?r?ndring. Studien belyser de utmaningar och m?jligheter som uppst?r n?r kulturella akt?rer navigerar i en projektbaserad sf?r. Teori: Studien utg?r fr?n Standings (2011) teori om prekaritet samt institutionell teori.

Sammanfattning I denna uppsats behandlas den historiska utvecklingen av den svenska lagstiftningen kring arbetarskydd inom en tidsperiod som sträcker sig från andra hälften av 1800-talet fram till 1960-talet. Med begrepp lånade från Rolf Torstendahl kan uppsatsen sägas röra sig från tiden för ?den organiserade kapitalismen? fram till tiden för ?den participatoriska kapitalismen?.Särskilt intresse ägnas åt att arbetarskyddslagstiftningen först år 1963 utvidgades till att också omfatta de anställda i den offentliga förvaltningen. Denna utvidgning av arbetarskyddslagen problematiseras utifrån det faktum att politiker inte bara är förtroendevalda till uppgift att företräda medborgarna, utan också är arbetsgivare åt dem som arbetar i det allmännas tjänst. Genom att betrakta lagstiftning som en institutionalisering av värderingar utgår uppsatsen från antagandet att aktörers handlingsutrymme begränsas av olika hinder som uppställs av ?det institutionella arvet?.Den empiriska undersökningen inriktas på riksdagens behandling åren 1943 till 1963 av frågan om huruvida arbetarskyddslagens tillämpningsområde skulle utvidgas till att omfatta den offentliga förvaltningen eller inte.

Offentliga investeringar i transportinfrastruktur genererar ofta ökade markvärden. Detta värdesamband kan nyttjas som finansieringskälla för infrastrukturinvesteringar genom att delar av det ökade markvärdet inhämtas till det offentliga genom så kallad värdeåterföring. Möjligheterna till värdeåterföring avgörs av faktorer såsom rådande markägoförhållanden, ansvarsfördelning för planering och genomförande av transportinfrastruktur respektive bebyggelseutveckling liksom utformning av lagstiftning, skatte- och avgiftsinstrument.I detta arbete undersöks möjligheterna till fastighets- och exploateringsrelaterad värdeåterföring i Sverige. Arbetet innehåller en genomgång av relevanta institutionella förhållanden liksom tillgängliga värdeåterföringsmetoder. En fallstudie kring finansieringen av en pendeltågsstation och trafikplats i Vegastaden, Haninge, exemplifierar hur värdeåterföring kan tillämpas under rådande institutionella förhållanden.

Handledare: Inga-Lill Johansson.

Offentliga investeringar i transportinfrastruktur genererar ofta ökade markvärden. Detta värdesamband kan nyttjas som finansieringskälla för infrastrukturinvesteringar genom att delar av det ökade markvärdet inhämtas till det offentliga genom så kallad värdeåterföring. Möjligheterna till värdeåterföring avgörs av faktorer såsom rådande markägoförhållanden, ansvarsfördelning för planering och genomförande av transportinfrastruktur respektive bebyggelseutveckling liksom utformning av lagstiftning, skatte- och avgiftsinstrument.I detta arbete undersöks möjligheterna till fastighets- och exploateringsrelaterad värdeåterföring i Sverige. Arbetet innehåller en genomgång av relevanta institutionella förhållanden liksom tillgängliga värdeåterföringsmetoder. En fallstudie kring finansieringen av en pendeltågsstation och trafikplats i Vegastaden, Haninge, exemplifierar hur värdeåterföring kan tillämpas under rådande institutionella förhållanden.

Titel:Softcommissions, en strategi som hindrar utvecklingen för institutionella aktietransaktioner? Författare:Patrik Albinsson Handledare:Jerker Holm Nyckelord:Institution, aktiemäklare, spelteori, nashjämvikt, bertrandjämvikt Syfte:Syftet med denna studie är att beskriva marknaden för institutionell aktiehandel i Sverige och i USA. Fokus är att kartlägga den utveckling som sker på den svenska marknaden med den amerikanska marknaden som jämförande basis. Prissättningen på marknaden är framförallt av intresse. Slutsats:Allt fler institutionella placerare i Sverige efterfrågar tjänster från teknologibaserade lågprismäklare, marknaden kan därmed betraktas vara under omdaning.

Under de senaste ?ren har digitaliseringen framfart f?r?ndrat hur m?nniskor lever och arbetar, vilket har lett till stora f?r?ndringar inom m?nga yrken ?ver v?rlden. Redovisningsyrket, som traditionellt innefattar rutinm?ssiga uppgifter som bland annat bokf?ring, registrering, uppr?ttande av ?rsredovisningar och finansiella rapporter, har inte varit ett undantag. Denna studie syftar till att utforska hur digitaliseringen har p?verkat redovisningskonsulters yrkesroll i Sverige.

???????Främsta anledningen till att kontant rörlig ersättning existerar är för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieägarnas främsta mål, vilket är en ökad avkastning  (Kaplan & Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersättning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mål vilket kan leda till ett högt risktagande och är därmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari år 2010 gav därför Finansinspektionen ut nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anställda som har inflytande över ett företags risknivå ska minst 60 procent av deras rörliga ersättning betalas ut efter tre år eller mer. Finansinspektionen ger även ut nya regler, CRD III, som är mer preciserad om den rörliga ersättningens form och träder i kraft 1 januari 2011.

Att ?ka f?rst?elsen f?r hur olika logiker samverkar och ibland motverkar varandra i samband med upplevelsen och framst?llningen av Standardiserade v?rdf?rlopp (SVF) inom cancerv?rden. Vidare unders?ks hur dessa logiker relaterar till evidensbaserad praktik samt om det finns f?r?ndringar ?ver tid..

Den kommunala verksamheten står ständigt inför ökande effektiviseringskrav och under de senaste åren har inköpsprocessen allt mer hamnat i fokus eftersom kommuner sett möjligheter till kostnadsbesparingar i processen. Arbetet med inköp är styrt av en mängd lagar och regler vilket ställer krav på att inköpen sker på rätt sätt. Syftet med denna studie är att med hjälp av institutionella mekanismer öka förståelsen för kommuners arbete med inköpsprocesser. För att nå en ökad förståelse har processen i en kommun beskrivits och sedan har kritiska delar identifierats. Studien har antagit ett aktörssynsätt där en fallstudie har genomförts och materialetn samlades in genom en kvalitativ enkät, kvalitativa intervjuer samt observationer.

Titel: Fondförvaltare som ägare - en undersökning om fondförvaltares syn på sin ägarroll ochsitt ägaransvar.Bakgrund: Historiskt sett har de institutionella ägarna fört en passiv ägarroll i de företag somde har investerat i. Konsekvensen har blivit att allmänhetens krav på aktivt ägande ökat i taktmed att deras aktieinnehav i enskilda företag vuxit. Bland de institutionella ägarnarepresenterar fondbolagen en intressant grupp på kapitalmarknaden då de förvaltar en storandel av privatpersoners kapital. Idag utgör fondbolagen elva procent av det totala ägandet ibolag noterade på svensk marknadsplats. För att klargöra sin investeringsfilosofi harfondbolagen upprättat en ägarpolicy.

?African Solutions to African Problems? är en av Afrikanska Unionens nya ledord. Denna vilja om att ta mer ansvar för den afrikanska kontinenten och kunna agera som en säkerhetsaktör har resulterat i en ny säkerhetsdoktrin. För att kunna agera som aktör på den internationella arenan krävs att vissa förutsättningar existerar enligt en modell framtagen av Gunnar Sjöstedt. Dessa strukturella och institutionella förutsättningar kommer i denna studie att undersökas för att analysera huruvida AU kan agera som säkerhetsaktör.

M?nniskans dominans ?ver naturen har kommit att leda till stora klimatkriser som utg?r konsekvenser f?r hela v?rlden. Klimatkriser och klimathot som p?verkar havet, ?r av stor betydelse f?r alla som bor p? planeten eftersom havet t?cker 70% av jordens yta. Samtidigt som forskare f?rs?ker deklarera hur antropocena klimatf?r?ndringar ?ver v?rlden m?ste stoppas, visar den danske antropologen Cecilie Rubow (2022) genom etnografisk forskning hur m?nniskor har en uttrycklig ?nskan, ett slags beg?r att ?terkomma till havet p? olika s?tt.

Konspirationsteorier ?r ett v?xande problem f?r demokratins vidmakth?llande och det finns behov f?r en ?kad f?rst?else f?r under vilka omst?ndigheter konspiratoriskt t?nkande ?r starkt. Tidigare forskning visar att hotuppfattning resulterar i subjektiva k?nslor av os?kerhet, kontrollf?rlust och oro, som kan ligga till grund f?r konspiratoriskt t?nkande. Det finns en brist p? empiriska studier av sambandet mellan hotuppfattning och konspiratoriskt t?nkande. Det finns ocks? grund att tro att sambandet kan se olika ut beroende p? vilken typ av hotfull situation det r?r sig om.