Vid ett företags internationaliseringsprocess stÀlls det mot olika hinder, vilka kan vara svÄra att passera. I den hÀr studien undersöks ett svenskt smÄföretag för att besvara frÄgan om hur dessa kan nyttja sitt kontaktnÀtverk för att övervinna de barriÀrer de stÀlls mot vid en geografisk expansion utomlands. Studien avser ocksÄ beskriva hur de relevanta relationerna ser ut och vad de medför. Som teoretisk referensram anvÀnds ARA-modellen och modellen för political embededness. En fallstudie av företaget görs, vilken visar att företaget har ett etablerat kontaktnÀtverk sÄvÀl politiskt och affÀrsmÀssigt.

[Abstract: This study examines the observed difference between Swedish and foreign owners when it comes to nominating committee participation. The background to the study is that foreign owners seem to participate in Swedish nominating committees to a lesser extent than their Swedish counterparts. The focus is on institutional owners and the companies studied are all listed companies who follow the Swedish code of corporate governance. Particular attention is paid to perceived differences in behavior that can be explained using the common corporate governance related theories of Exit, Voice and Loyalty as well as Agency Theory. These explanations are chiefly related to differences in attitudes regarding insider information, different knowledge levels regarding the purpose and workings of nominating committees of the Swedish kind as well as differences due to home market biases.].

The aim of my bachelor?s thesis is to investigate, through a literature review, changes in the distribution of filamentous algae as well as the general species composition of macroalgae and diatoms in Swedish eelgrass meadows. I have also studied the possibility of tracking these algae and diatoms in eelgrass meadows using eDNA methodology. The focus has been on linking these changes to climate change factors such as eutrophication, temperature increase, and anthropogenic emissions, and how these affect the health of eelgrass meadows and their ecosystem services, such as a carbon sink and biodiversity support. The results show that filamentous algae have increased markedly in coverage in Swedish coastal areas between 1980 and 2021, especially in sheltered bays, indicating that altered environmental conditions favor these fast-growing species. Genetic tracking using eDNA demonstrated that there are functional primers for many species, particularly among brown algae and red algae, whereas green algae require more specific primers due to greater genetic variation.

Syfte: Att identifiera de problem och/eller svÄrigheter som uppstÄtt efter införandet av IAS 39 och dess krav pÄ att finansiella instrument ska vÀrderas till verkligt vÀrde. Metod: Uppsatsen har genomförts med hjÀlpa av en induktiv metod. PrimÀrdata har samlats in genom kvalitativa intervjuer. SekundÀrdata bestÄr av facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Teoretiska perspektiv: Teorin om det institutionella tÀnkandet har anvÀnts samt Streek & Schmitters modell.

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen pÄ RosengÄrd i Malmö. Individ och familjeomsorgen Àr en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet Àr frÄn början utvecklat för den privata sektorn, men har pÄ senare tid börjat anvÀndas i den offentliga sektorn. Vi har anvÀnt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin.Syftet med uppsatsen Àr att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och pÄ detta sÀtt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ fallstudie.

De sto?rsta affa?rsjuridiska advokatbyra?erna i Sverige har genomga?tt stora fo?ra?ndringar de senaste decennierna och advokatens yrkesroll a?r i fo?ra?ndring. Byra?erna har blivit mer professionella i strukturen, men dess a?gandeform har la?nge fo?rblivit ofo?ra?ndrad. A?gandeformen besta?r av ett dela?garskap vilket inneba?r att advokatbyra?n a?gs av ett antal advokater som a?ven a?r ansta?llda pa? samma byra?.

Uppsatsen behandlar mÀnniskors syn pÄ samtidskonsten och dÄ med fokus pÄ konstverket, konstnÀren och konstvÀrlden. Analysen utgÄr frÄn den respons som författaren har fÄtt under ett tvÄ veckor lÄngt bloggande, dÀr textinlÀgg tillsammans med seriestrippar har legat till grund för studiens deltagares kommentarer. Bloggens inlÀgg och seriestrippar redovisas som bilaga.Syftet med studien Àr att undersöka uppfattningar, tankar och Äsikter kring samtidskonsten. Meningen Àr att skapa ett diskussionsforum dÀr olika personers syn pÄ samtidskonsten kan bli synlig.Den metod jag valt Àr av experimentell karaktÀr, dÀr diskussionen kring Àmnet sker i en blogg. Bloggens inlÀgg tillsammans med seriestripparna har haft som syfte att skapa diskussion kring Àmnet.

Syfte Syftet med studien Àr att beskriva och förklara hur redovisningspraxis utformas frÄn en föreslagen redovisningsstandard. Problem Hur utformas redovisningspraxis kring den föreslagna leasingstandarden ED/2013/6 inom Scaniakoncernen? Metodologi Denna studie Àr baserad pÄ kvalitativ metod. En etnografisk studie har genomförts, vilket inkluderar intervjuer och observationer. Teoretisk referensram I denna studie anvÀnds förÀndringsteorier, vilket innebÀr Burns institutionella teori tillsammans med teorier om maktbaser och motiv för att kunna studera förÀndringen som en process. Slutsats Redovisningspraxis utformades av Scanias redovisningsspecialist med influenser av deras rapporteringsansvarige och investeringsansvarige. Detta kunde genomföras i och med redovisningsspecialistens tidigare profession och hans nuvarande position inom Scania. Motiven som drev redovisningsspecialistens pÄverkan pÄ redovisningspraxis var frÀmst de politiska motiven av vad revisorerna skulle godkÀnna. .

Uppsatsen syftar till att klargöra om öppenheten vid redovisning av incitamentsprogram har ökat under Ären 2001 till 2005, samt Àven diskutera vilka faktorer som har pÄverkat den eventuella förÀndringen av praxis i Ärsredovisningar. FrÄn en första empirisk studie av den offentliga debatten har frÄgor hÀrletts som senare anvÀnts vid den andra empiriska studien av Ärsredovisningar i tjugo utvalda företag. Den teoretiska referensram som anvÀnts vid analysen av empirin grundar sig i den institutionella teorin och vidareutvecklingar av denna. VÄra studier av den offentliga debatten visar att det finns en efterfrÄgan frÄn den offentliga debatten om en ökad öppenhet. Resultaten frÄn innehÄllsanalysen fastslÄr att dessa krav fÄtt genomslag och företagen lÀmnar mer information om sina incitamentsprogram 2005 jÀmfört med 2001..

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen pÄ RosengÄrd i Malmö. Individ och familjeomsorgen Àr en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet Àr frÄn början utvecklat för den privata sektorn, men har pÄ senare tid börjat anvÀndas i den offentliga sektorn. Vi har anvÀnt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin. Syftet med uppsatsen Àr att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och pÄ detta sÀtt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ fallstudie.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att bidra med kunskap om hur svenska kommuner styr och organiserar den offentliga m?ltiden med s?rskilt fokus p? skolm?ltidsverksamheter f?r att uppfylla Livsmedelsverkets nationella riktlinjer f?r m?ltider i skolan. Teori: Institutionell teori och f?ljande begrepp anv?nds normer och regler, isomorfism, legitimitet, institutionellt tryckt samt institutionella logiker (multiple institutional logics). Metod: Studien bygger p? en kvalitativ dokumentstudie d?r m?ltidsdokument fr?n 37 kommuner samt tre kartl?ggningar fr?n Livsmedelsverket analyserades.

Sedan nÀtets begynnelse har regleringen och styrningen av Internet prÀglats av en vÀstcentrisk och teknomeritokratisk diskurs som i mÄngt och mycket har exkluderat en stor del av vÀrlden frÄn att aktivt delta i informationssamhÀllets utformning. I denna ordning har den amerikanska staten haft en priviligierad stÀllning genom dess indirekta kontroll över de s.k. strategiska resurserna, dvs. IP-adresser och ?roten? i domÀnnamnsystemet, via kontraktet mellan "Department of Commerce" och organisationen "Internet Corporation for Assigned Names and Numbers" (ICANN).

Uppsatsen behandlar Ă€mnet information och undersöker hur texten formas och skapas av aktörerna. Fokus ligger pĂ„ hur informationen skiljer sig mellan bloggar och institutionell media, vilket innebĂ€r sĂ„vĂ€l tryckta tidningar som webbtidningar. Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt JĂŒrgen Habermas teori om det privata och det offentliga sĂ€tter ramen för uppsatsen dĂ€r morgontidningen DN, kvĂ€llstidningen Expressen och olika blogginlĂ€gg analyseras. Vi ska utifrĂ„n en hĂ€ndelse se hur informationen formas av den som berĂ€ttar historien. Analysen görs till en början pĂ„ mikronivĂ„ genom en textanalys, för att sedan övergĂ„ till en strukturanalys dĂ€r maktstrukturerna i samhĂ€llet synliggörs.

Uppsatsen syfte Àr att jÀmföra hur redovisningen av humankapital i Ärsredovisningar skiljer sig mellan de största börsbolagen pÄ Stockholmsbörsen och kunskapsintensiva företag. Syftet med uppsatsen Àr dels att jÀmföra skillnaderna i hur redovisningen av humankapital i Ärsredovisningen Àr idag, samt Àven hur det varit historiskt de senaste Ären. För att representera de tvÄ företagsgrupperna har tio företag frÄn varje respektive grupp valts ut med Ärsredovisningar frÄn Ären 1996-2004. Totalt har 60 Ärsredovisningar frÄn granskats och bedömts frÄn en checklista utformad utifrÄn den offentliga debatten. Resultaten har analyserats genom den institutionella teorin och prövats statistiska genom hypotestester.

Bostadsmarknaden a?r en av de sto?rsta tillga?ngsmarknaderna i ett land varpa? fo?ra?ndringar i bostadspriserna fa?r la?ngt ga?ngna konsekvenser fo?r det enskilda husha?llet, det finansiella systemet och samha?llsekonomin i stort. Flertalet tidigare studier har analyserat den svenska bostadsmarknaden utifra?n ett storstadsperspektiv alternativt ja?mfo?rt Sveriges bostadsmarknad mot andra la?nder. Vi har identifierat att studiet kring vad som besta?mmer prisniva?n pa? regionala bostadsmarknader i Sverige a?r ta?mligen oexploaterat varfo?r avsikten med den ha?r studien a?r att analysera besta?mningsfaktorer till de svenska bostadspriserna pa? la?nsniva?.