Denna uppsats handlar om grupper av medlemmar i lantbrukskooperativa företag och deras protester gentemot föreningens styrelse och ledning. Syftet är att förstå varför proteströrelser uppstår i lantbruksföretag, de drivande medlemmarnas prioriteringar och syften och genom det söka vägar för styrelsen att hantera eller ta vara på dessa proteströrelser. Uppsatsens teoretiska referensram är institutionell ekonomi, med dess agent- och transaktionskostnadsteorier liksom Albert Hirschmans klassiska voice & exitteori. Organsiationsteori och teori om subkulturer ger perspektiv på proteströrelser sett som ett socialpsykologiskt fenomen. Inom ramen för uppsatsen har en kvalitativ studie genomförts bland Arla Foods ambas svenska medlemmar. Fem grupper av medlemmar, som under de senaste fem åren genomfört tämligen omfattande proteströrelser gentemot föreningen, har genomgått gruppintervjuer i så kallade fokusgrupper. De transkriberade intervjuerna utgör uppsatsens analysunderlag. Förenande var en allmän grundmurad misstro mot föreningens interna information, ett starkt krav på fördjupad och omfattande kommunikation mellan såväl företagsledning som medlemmar, men också medlemmar olika regioner emellan.

Begreppet hållbar utveckling kan ses som en kombination av ekonomisk tillväxt och ett smart utnyttjande av naturens resurser och nämns allt oftare i mediala sammahang. Företagens ansvar inom detta område har intensifierats på senare tid och fokus på företagens faktiska ansvar har ökat, vilket har bidragit till en högre grad av transparens gällande företagens verksamhet. Mineraler och metaller är viktiga råvaror i dagens moderna samhälle, men gruvindustrin anses vara en högintensiv bransch med avseende på miljöpåverkan. Forskning visar att det finns vissa utmaningar vad gäller företags CSR- kommunikation, bland annat vad företagen ska kommunicera, hur företagen ska kommunicera och vem som är målgrupp för kommunikationen. Mot denna bakgrund valde vi att undersöka vad, hur och till vem gruvföretag kommunicerar sin miljömässiga information samt vilken miljömässig information företagen kommunicerar i sina hållbarhetsredovisningar och i vilken utsträckning denna information är jämförbar med företagens miljörapporter. Ett delsyfte med studien är att skapa förståelse för varför kommunikationen av hållbarhetsarbete skiljer sig åt inom den svenska gruvindustrin.

Inom det företagsekonomiska ämnesområdet har Johanson och Vahlnes Uppsalamodell sedan 1970-talet varit en dominerande teori vad gäller företags internationaliseringsprocesser. Enligt denna teori bör företag gradvis expandera internationellt och inhämta kunskap om utländska marknader innan en expansion genomförs. I kontrast till denna har på senare år Born Global, en teori som ifrågasätter Uppsalamodellen, vunnit mark. Detta då det har blivit allt vanligare att företag redan initialt expanderar till avlägsna marknader utan att inneha den kunskap som Uppsalamodellen förespråkar. Då Uppsalamodellen fokuserar på vinstdrivande tillverkande företag är syftet med denna uppsats att analysera Uppsalamodellens relevans i förhållande till de icke vinstdrivande tjänsteorienterade hjälporganisationerna Läkare Utan Gränser och Läkarmissionen, vilka kan anses vara exempel på Born Globalföretag.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att ?ka kunskapen om samverkan mellan kommuner och medborgare vid hanteringen av smygande kriser. Genom att unders?ka kommunala krishanterares f?rest?llningar och erfarenheter str?var studien efter att synligg?ra aspekter som fr?mjar och hindrar samverkansprocessen samt omfattningen av medborgarnas deltagande i den kommunal krishanteringen. Teori: Samverkans teori utg?r studiens teoretiska ramverk och anv?nds f?r att skapa f?rst?else f?r hur samverkan b?r definieras.

Kunskapsbedömningar i träningsskola ska utgå från en läroplan utformad specifikt för elever i träningsskola. Den ska utgå från elevens förutsättningar. Syftet med denna studie är att låta lärare i träningsskola beskriva hur de utför kunskapsbedömningar. I studien beskriver lärare sitt arbete med kunskapsbedömningar i träningsskola. Studien beskriver också vad lärare använder för verktyg och vilken betydelse de anser att kunskapsbedömningar i träningskola har.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex lärare som arbetar i träningsskola.

Vårt syfte är att undersöka hur företag kan bedriva strategiskt personalarbete och på vilket sätt olika insatser av strategisk personalutveckling kan påverka eller bidra till en god internrekrytering. Med hjälp av vald teori är vår ambition att studien resulterar i en analys av sannolika konsekvenser av fallföretagets valda strategi för personalutveckling. Vi har valt att genomföra en fallstudie med ett industriföretag vars huvudkontor är beläget i Malmö. Anledningen till att vi valt att just ett fallföretag är för att på så sätt underlätta för en analys där fokus och djup främjas. Vidare är vår ansats av abduktiv karaktär vilket innebär att vi arbetat med teori och empiri parallellt.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka om det empiriskt går att påvisa lönsamhet i det nya pensionssystemet dvs. premiepensionen. Med andra ord vill vi undersöka lönsamheten med ett aktivt pensionssparande enligt ekonomisk vedertagen teori. Undersökningsdata omfattar samtliga 854 pensionsfonder som funnits från starten 2000-11-02 till 2004-12-30. Vi har utifrån historisk data tagit fram den lägsta variansfonden för att använda den som riskfri fond i Sharpekvoten.

Isaac Newton lär en gång ha yttrat följande när han förlorade 20 000 pund på aktier; ?jag kan beräkna himlakroppars rörelser men inte folks galenskaper?. Ett uttalande som säger en hel del om svårigheten med att investera i aktier, men som också gör detta till ett intressant område att studera. Denna studie började dock mer som en tanke på i vilken utsträckning institutionella placerare arbetar enligt de metoder som finansieringsteorin erbjuder. Vår känsla var, efter att ha studerat finansiering, att många av de antaganden som ligger bakom traditionella finansieringsteorier och modeller gäller under alltför allmängiltiga förhållanden, vilket kan göra det svårt att applicera dem i praktiska sammanhang.

Syfte Genom att undersöka hur rekryterare bedömer personlig kompetens vid rekrytering av personalvetare syftar uppsatsen till att bidra med ökad kunskap och förståelse för hur personlig kompetens bedöms och vilka tänkbara konsekvenser dylika bedömningar kan leda till.Teori/Tidigare forskning Den teoretiska utgångspunkten tas i teori kring kompetens och rekrytering i allmänhet och forskning kring bedömning i synnerhet. Fokus läggs på utmaningar och konsekvenser av bedömning av personlig kompetens.Metod Ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpades och empirin insamlades i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med rekryterare. Genom färgkodning kategoriserades resultatet och analyserades och diskuterades utifrån teori och forskning.Resultat Studien visar att såväl personlig som formell kompetens värdesätts i rekryteringsprocessen. När de formella kompetenserna visat sig uppfyllda flyttas fokus mot kandidaternas personliga kompetens. Vid bedömningen används i huvudsak traditionella urvalsinstrument såsom granskning av CV och betyg, anställningsintervju, olika typer av tester samt referenstagning.

Abstract Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur ungdomar uppfattar socialtjänstens bemötande. Men även se vilka möjligheter respektive hinder det finns för ett bra möte. I teoridelen har vi använt oss utav Goffmans stigmateori, Beckers stämplingsteori, Mills teori om den sociologiska visionen och Foucaults teori om det disciplinära samhället. Vår empiriska undersökning består av åtta kvalitativa intervjuer, med ungdomar. Undersökningen har fokus på olika teman; bemötande, möte, hinder och möjligheter som återspeglar åtta ungdomars erfarenheter av den svenska socialtjänsten.

Syftet med denna studie var att undersöka om arbetstillfredsställelse påverkas av hygien- respektive motivationsfaktorer samt att ta reda på hur introvert-extrovert personlighet påverkar dessa samband. Studien utgår från Herzbergs arbetsmotivations teori och Furnhams studier av personlighet och arbetstillfredsställelse. En enkätstudie genomfördes på en grupp (N=48) arbetstagare, huvudsakligen kollektivanställda. Resultatet visade att både en hög närvaro av motivationsfaktorer och en hög närvaro av hygienfaktorer gav upphov till hög arbetstillfredsställelse. Detta resultat ger stöd åt Herzbergs teori.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur lärarna i grundskolan 6-9 upplever utvecklingssamtal med föräldrar med utländsk bakgrund. Hur går det att genomföra samtalet? Vilka hinder och möjligheter finns? Hur överbryggar man hindren? Teori: Empirismen är teori som ligger bakom denna studie. Det var en explorativ undersökning, med kvalitativ inriktningen.Metod: Sju lärare deltog i den kvalitativa studien. Undersökningsinstrumentet var semi-strukturerade intervjuer som spelades in på band och transkriberades.

För att ett företag ska kunna överleva på lång sikt och drivas effektivt har de alltmer blivit beroende av medarbetare. Bland annat av deras kompetens, ansvar och motivation som driver dem till att uppnå verksamhetens mål. För att företag ska kunna motivera sina anställda så används styrmedlet belöningssystem. Syftet med denna uppsats är att göra en fördjupad analys av vilken uppfattning butikssäljare inom klädbranschen har kring motivation, samt beskriva företagsledningens syn på belöningssystemets utformning och tillämpning.Inför datainsamlingen till uppsatsen använde författarna sig utav en kvalitativ och en kvantitativ ansats i form av intervjuer samt enkäter. Som underlag för analysen ansåg författarna dessa teorier vara relevanta för studiens syfte; Herzbergs teori, Kognitiva teorier (förväntningsteorin och attributionsteorin) samt Teori Z.Slutsatsen för denna studie lyder att varken den inre eller den yttre är en starkare motivationsfaktor än den andra..

Denna uppsats innehåller en komparativ studie kring karaktäriseringen av den fiktiva figuren Madeleine Usher i Edgar Allan Poes 1800-tals novell "The Fall of the House of Usher" och Bethany Griffins re-telling av novellen i sin skräckroman The Fall, publicerad 2014. Syftet är att synliggöra hur Madeleine porträtteras och karaktäriseras ur ett genuskritiskt perspektiv med hjälp av bland annat Yvonne Hirdmans teori om genussystem och genuskontrakt, samt Maria Nikolajevas narratologiska teori om konvenansen kring litterärt kön. Utifrån denna analys ämnar jag tolka effekterna av Madeleine Ushers skilda subjektspositionering i verken, samt vilken kritik Griffins re-telling därigenom framför..