Uppsatsens syfte är att studera huruvida revisorer i de fyra länderna Sverige, Norge, Danmark och Island samt revisorer anställda inom BIG 4 ärrörliga. Vi har använt oss av kvalitativ metod, vilken har en analytisk utgångspunkt. En dokumentstudie samt semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av Institutionell teori tillsammans med intressentteori. Uppsatsens respondenter är åtta till antalet.

BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan är något som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans läroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi läst är det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstå demokrati och dess värderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var därför viktigt för oss att undersöka hur förskollärare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollärare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att använda kvalitativ metod, med fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde två fokusgruppssamtal med sju förskollärare och en barnskötare totalt.

The main purpose of this thesis is to analyze why or why not Swedish municipalities implement the gender equality policy ? ?right to work fulltime?. In order to understand this institutional change, the analysis is based on a theoretical framework consisting of two fields: political representation and feminist institutionalism. The study is divided into two empirical inquiries. The first part is based on a quantitative survey that describes the casual relationship between two independent variables; women´s political representation and party ideology, and the dependent variable; political decision about ?right to work fulltime?.

Flygverksamhet är till sin karaktär krävande, komplex och förenad med stora risker. I och med detta följer ett stort ansvarstagande. Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse för ansvars- och säkerhetskulturen i Flygvapnet. Delfrågor som författaren ställer för att besvara problemformuleringen är: Hur ser ansvars- och säkerhetskulturen ut i Flygvapnet? Hur manifesteras den skriftligt i regler och policys? Hur upprätthålls och reproduceras den av medlemmarna? Det teoretiska ansatsen i uppsatsen utgörs av Institutionell teori och ett sociokulturellt perspektiv.

This study intends to explain the problem with the implementation of new Swedish accounting rules called K2. The rules are simplifications of the general accounting rules and the purpose is to make it easier for small companies to account. Despite this, few small companies have adopted the rules. This study seeks to explain the weak response to the K2-rules using institutional theory.The research objects of this study are Burger King, McDonald?s and two audits and accountants.

Kvalitetsstyrning av skolan, vad innebär det? Ja, det är inte så alldeles enkelt att svara på. Kvalitet är ett begrepp med många och skiftande betydelser och vilken aspekt som fokuseras avgörs nog, tror jag, av den ideologiska kontexten.Syftet med denna uppsats har varit att studera hur skolans olika ansvars- och intressenivåer förhåller sig till kvalitetsbegreppet. Har staten och kommunerna samma syn på kvalitet i skolan? Kommun och individ? Kommun och kommun?Skolan är en del av välfärdsinstitutionen och som sådan indragen i en ideologisk strid om hur samhällsutvecklingen bäst främjas.

Syftet med detta arbete är att studera elevers upplevda inflytande kopplat till rådsverksamheten på en skola där alla elever deltar i något råd. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra elever på skolan. Resultatet från intervjuerna har vi analyserat och tolkat utifrån styrdokument, tidigare forskning och John Deweys teori om demokrati i skolan. Resultatet visar att respondenterna upplever att de har stort inflytande via rådsverksamheten men lyfter även att alla elever på skolan inte har inflytande. Eleverna ger en bild av att rådsverksamheten möjliggör för eleverna att ta stor plats och att det snarare är elevstyrt än lärarstyrt.

Bakgrund: Allt fler medborgare väljer att engagera sig i partipolitiskt obundna sammanslutningar istället för i partier. Motala kommun införde 1999 fem beredningar bestående av folkvalda politiker som bland annat ska arbeta för ökade och förnyade medborgarkontakter. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ur ett organisationsteoretiskt perspektiv beskriva och analysera Motala kommuns arbete med att förändra den politiska organisationen, med fokus på arbetet att förbättra medborgarinflytandet. Vidare vill vi presentera idéer kring hur arbetet skulle kunna vidareutvecklas. Avgränsningar: Vi kommer inte att i någon större utsträckning ta med tjänstemannaperspektivet i diskussionerna eftersom vi enbart intervjuat politiker.

Arbetet behandlar kärnämnet svenska som andraspråk, dess styrdokument och tilldelade resurser vilka styr lärarnas möjligheter att bedriva adekvat undervisning. Genom litteraturstudier och en empirisk studie bland lärare i ämnet ges en bredare insyn i ämnet svenska som andraspråk, hur det fungerar i teorin och hur väl teori överenskommer med den praktiska verkligheten..

Svensk kod för bolagsstyrning trädde i kraft 1 juli 2005, Sverige var då ett av de sista länderna i Europa med att skaffa sig en kod. Anledningen till att koden introducerades var för att höja kunskapen om och öka förtroendet för svensk bolagsstyrning, samt att stärka näringslivets effektivitet och konkurrenskraft, detta både inom och utanför Sveriges gränser. Att koden kom just då hade att göra med de stora redovisningsskandaler internationellt sett med Enron och Worldcom som exempel men också med anledning av de felaktiga bonussystem som i Sverige innefattar Skandia, där Skandias förre VD Lars-Eric Petersson i dagarna dömts till 2 års fängelse.De bolag som omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning är alla bolag på A-listan samt de på O-listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Totalt handlar det om 84 st bolag.Denna uppsats syftar till att beskriva hur de berörda företagen på A- och O-listan har mottagit koden med avseende på motstånd till förändring, samt förklara vad motståndet beror på. För att besvara syftet skickades en enkät ut till samtliga bolag.

Amie L. Thomasson kritiserar i Foundations for a social ontology1 John R. Searles teori om hur vår sociala verklighet är uppbyggd och konstruerad2. Thomasson argumenterar för att Searles teori är för snäv för att kunna fånga hela vidden av vår sociala tillvaro. För att visa att Searle inte har täckning för sitt anspråk att teorin är fullödig inriktar Thomasson sin kritik i huvudsak på två av Searles ståndpunkter: att alla institutionella fakta bottnar i fysiska fakta och att alla institutionella fakta är självrefererande.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilka olika föreställningar som finns om revisionsplikten för små aktiebolag, hos små aktiebolag samt revisionsbyråer utifrån de svar våra respondenter ger. Utifrån dessa bildar vi oss en uppfattning om vad ett avskaffande av revisionsplikten skulle kunna få för konsekvenser. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning. Denna genomförs främst genom semistrukturerade intervjuer med revisorer och småföretagare. Ansatsen i undersökningen är induktiv.

Syftet med vår studie är att undersöka frivilligt barnlösa i en svensk kontext. Med grundad teori som metod har vi satt fokus på individernas egna upplevelser kring livsvalet. Tidigare forskning har främst fokuserat på heterosexuella kvinnor samt frågor som handlar om val kontra omständigheter kring beslutet att inte skaffa barn. Den har även kommit att handla om köns- samt rådande samhällsnormer. Forskning inom området är till största del internationell och det finns endast ett fåtal svenska studier om valet av att inte skaffa barn.Vi valde att intervjua nio stycken respondenter för vår studie, där samtliga uppgav sig vara frivilligt barnlösa.

Bakgrund: Utvecklingen i samhället uppmanar individer och organisationer att ta ett miljömässigt och socialt ansvar för att främja en hållbar utveckling. Högskolor och universitet har i tidigare forskning framställts som organisationer med stor potential att påverka aktörer i samhället till ett mer hållbart levnadssätt. Detta kräver emellertid viss förändring av högskolans verksamhet och styrning. Förändringar som i tidigare studier inte visat sig vara helt enkla då aspekter som bristande intresse och engagemang bland medarbetare kan göra arbetet svårt.Ett styrmedel som kan förenkla hållbarhetsarbetet är det balanserade styrkortet som är en väletablerad modell inom ekonomistyrning. Styrkortet har i tidigare studier visat sig vara användbart för att mäta och utvärdera strategier vid högskoleinstitutioner.

Syftet med denna studie är att ge en insikt i de generella välfärdspolitiska attityder socionomstudenter i Sverige och Storbritannien har kring organisering av och ansvarsfördelning i välfärden. Syftet är vidare att ta reda på om det finns några likheter eller skillnader i välfärdspolitiska attitydmönster hos socionomstudenter i Sverige respektive Storbritannien som kan kopplas till de socialpolitiska institutioner som karaktäriserar olika välfärdsregimer. Studien har en kvantitativ forskningsansats och metoden för datainsamling har varit av surveydesign där digitala enkäter har distribuerats till socionomstudenter vid en högskola i respektive land. Undersökningen omfattade sammanlagt 141 studenter, varav 77 respondenter studerade i Sverige och 64 studerade i Storbritannien.Av undersökningens resultat utvisas att det finns ett samband mellan socionomstudenternas landstillhörighet och deras attityder gentemot omfördelningar i socialpolitiken, ansvarsfördelning, universalitet respektive selektivitet samt beskattning och offentliga utgifter. Vidare kan de välfärdspolitiska attitydmönstren i viss mån återkopplas till ländernas välfärdsinstitutionella kontext men inte i sådan utsträckning att en tydlig koppling kan göras till de strukturella skillnader som beskrivs i Esping-Andersens teori om välfärdsregimer..