This essay aims to map the ideas behind the Swedish cultural reform called Kultursamverkansmodellen, and how the ideas are forming a discourse. Furthermore it examines the social praxis on the three levels that constitutes the model. The three levels are the state, the region and culture creators/civil society. This is a qualitative study based on primary and secondary sources collected on the three levels. The theoretical frame of reference is based on institutional theory, on Michel Foucault?s lecture on The Discourse of Language, and on New Public Management.

Denna studie syftade till att öka förståelsen för hur mottagandet av äldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. Frågeställningarna rörde hur företrädare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. Företrädare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjänstemän har deltagit i en fokusgruppsintervju i ämnet. Med hjälp av Aaron Antonovskys individteori känsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt.

Syftet med denna fenomenologiska uppsats var att ta reda på om det fanns skillnader beträffande vad de kvinnliga och manliga studenterna vi har talat med upplevde som stressande. Dessa skillnader skulle ha analyserats med hjälp av Berger och Luckmanns teorier om socialisering, samt West och Zimmermans, Butlers och Hirdmans tankar kring genus. Avsikten var också att jämföra resultatet med tidigare forskning. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod och insamlandet av data skedde vid semistrukturerade intervjuer med fyra manliga studenter och fyra kvinnliga studenter.Studien visade inga tydliga skillnader mellan vad de studerade kvinnorna och männen upplevde som stressande. Dock fanns vissa tendenser till att kvinnorna oroade sig mer över problem, framtiden och vad som skulle ske.

Uppsatsen behandlar ämnet information och undersöker hur texten formas och skapas av aktörerna. Fokus ligger på hur informationen skiljer sig mellan bloggar och institutionell media, vilket innebär såväl tryckta tidningar som webbtidningar. Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Jürgen Habermas teori om det privata och det offentliga sätter ramen för uppsatsen där morgontidningen DN, kvällstidningen Expressen och olika blogginlägg analyseras. Vi ska utifrån en händelse se hur informationen formas av den som berättar historien. Analysen görs till en början på mikronivå genom en textanalys, för att sedan övergå till en strukturanalys där maktstrukturerna i samhället synliggörs.

Uppsatsen syfte är att jämföra hur redovisningen av humankapital i årsredovisningar skiljer sig mellan de största börsbolagen på Stockholmsbörsen och kunskapsintensiva företag. Syftet med uppsatsen är dels att jämföra skillnaderna i hur redovisningen av humankapital i årsredovisningen är idag, samt även hur det varit historiskt de senaste åren. För att representera de två företagsgrupperna har tio företag från varje respektive grupp valts ut med årsredovisningar från åren 1996-2004. Totalt har 60 årsredovisningar från granskats och bedömts från en checklista utformad utifrån den offentliga debatten. Resultaten har analyserats genom den institutionella teorin och prövats statistiska genom hypotestester.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården samverkar kring individer med samsjuklighet genom att studera en mellanstor svensk kommun. Tidigare forskning visar att samsjuklighet medför ett omfattande vårdbehov samt ett nära och tätt arbete från både socialtjänst och landsting. Om myndigheterna ej får till en bra samverkan tenderar dessa individer att falla mellan stolarna. Studien är baserad på en kvalitativ metod, en riktad innehållsanalys. Ett antal begrepp från nyinstitutionell organisationsteori ligger till grund för den teoretiska ansats författarna har valt.

The purpose of this thesis is to investigate how structural changes are depicted as well as formally brought about in the documents of rule and regulation of Uppsala University and Uppsala University Library the years 1999?2013. Beside the documents of rule and regulation, also documents that is commenting on (or in other ways relates to) these are investigated. The study is based both in organizational theory and modern rhetorical theory. The results show that the University to a certain extent gained an increased possibility to micromanage the library?s working routines during the time span covered and the study traces the consequences this had on the library organization and reactions it evoked among the leaders and representatives of the library staffThis raised a debate between representatives from the University library and its mother organization, the University, regarding at which level in the whole organization decisions regarding the library?s forms of funding and everyday praxis.

This thesis is about the bookmobile service in Sweden of today. The purpose is to examine how the staff motivate the existence of the bookmobile. Other purposes are to study the goals of the service, to describe ?daily life? of the bookmobile, examine the changes of the service during the years and discuss possible changes in the future. The study is based on interviews with thirteen staff members from six Swedish communities, of both rural and urban character.

The Sub-Saharan countries have for a long time struggled with poverty and conflicts which might have proven hostile for investors. The analysis aims to see if there is a significant correlation between foreign direct investments (FDI) and economic growth and which cultural and institutional factors seem to be significant in this correlation. Considered are also other variables and their influence that might explain what motivates and gives incentives for foreign direct investments (FDI) and are used in the construction of a regression analysis. This to see whether there is an effect on the economic growth in relations to FDI. The results show that FDI is of significance to the economic growth in the region and the study shows that corruption seems to be the most significant institutional factor in the correlation with effect on economic growth and the ability to attract FDI..

This essay aims to examine how theories within childhood sociology have evolved. The main questions are: Who are the central scientists within the field, what are their objects of study and who are the intended recipients of their work? How can the origin of the theories be described? Which elements are central in the theories and have they changed over time? How can the theories be evaluated based on criteria of valid theories?The study was based on a qualitative literature review. Six scientists' publications were examined, ranging from the time of the theories establishment to present time. In the analysis hermeneutics and theories of scientific development were used to seek explanations.The main results show that the central elements in the theories describe childhood as a social phenomenon and a structural category.

Möjligheten till val av redovisningsvaluta i Sverige och Danmark har funnitssedan år 2001 respektive år 1999. En undersökning som gjordes år 1997 iSverige visade behov för företagen att redovisa i annan relevant valuta. Hurmånga som idag gått över till annan valuta och varför finns det ingenundersökning på och vårt syfte med uppsatsen är att förklara företagens val avredovisningsvaluta.Vi har gjort en dokumentundersökning som omfattar företag på StockholmsochKöpenhamnbörsen med säte i respektive land. Institutionell teori liggertill grund för de hypoteser som bildas. Den informella påtryckningen är frånintressenter vilka påverkar företagen på olika vis och olika mycket.

Sverige är ett mångkulturellt land som tar emot ett större antal flyktingar varje år från olika delar av världen. En stor del av den forskning som berör hur unga invandrare integreras in i ett nytt samhälle behandlar eventuell problematik, dvs. det handlar i hög utsträckning om de svårigheter dessa nyanlända svenskar kan stöta på i och med integrationsprocessen. I denna studie läggs dock fokus på de positiva aspekterna av integration genom att undersöka hur en grupp, primärt riktad mot invandrartjejer, påverkar utvecklingen av gruppmedlemmarnas identitet. Gruppen som berörs i denna studie fungerade som en mötesplats för första generationens invandrartjejer där de kunde umgås, lära sig språket och göra olika aktiviteter ihop.

Banverket Produktion har alltid varit en manligt homogen och ?etniskt svensk? arbetsplats men då organisationen genomgår ett generationsskifte har det funnits ett stort behov av nyanställningar. Därtill startades projektet 20-10-10 med viljan att rekrytera tidigare underrepresenterade grupper, kvinnor och personer med en annan etnisk bakgrund än svensk. Studien har genomförts i samarbete med Banverket Produktion då där fanns ett behov att undersöka normaliteten och inkluderande och exkluderande värden. Detta utgör syftet med studien och det ska även undersökas om och hur kön och etnicitet konstrueras i en arbetsgrupp i organisationen.

Den studerande organisationen är ett försäkringsbolag i Sverige som har erbjudit sina medarbetare att delta i ett projekt de kallar Karriärplanering för alla. Detta för att ge medarbetarna möjlighet till personlig utveckling, vilket förväntas öka medarbetarnas engagemang och därmed utveckla organisationen samt öka dess lönsamhet. Syftet med denna studie är att undersöka upplevda effekter och möjligheter av organisationens karriärplanering; hur medarbetarna i organisationen upplever den karriärplanering de genomgått, hur de ser på sina möjligheter att göra karriär inom organisationen samt hur de påverkas av den rådande organisationskulturen. Studien har gjorts genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriska data insamlades genom intervjuer för att söka kunskap om medarbetarens mer djupgående upplevelser.

Enligt Lagen om skydd mot olyckor är en av länsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsområdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvärdig utveckling och likvärdiga förhållande i hela landet med avseende på de lokala förhållandena.Detta examensarbete är konstruerat för att förbättra länsstyrelsen i västra Götalands region förmåga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhämtning av relevant information över tätorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska användas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillämpa betygsättningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmåga att genomföra räddningsinsatser över samtliga tätorter i länet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och säkerhet.