Sök:

Sökresultat:

1125 Uppsatser om Institutionell pćverkan - Sida 11 av 75

Aminosyratillskott ? en m?jlig behandling mot muskelf?rtvining? En systematisk ?versikt p? personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur intag av aminosyratillskott p?verkar kroppssammans?ttning hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i tv? databaser, Scopus och Pubmed under perioden januari ? mars 2024. Inklusionskriterierna till denna ?versiktsartikel var att deltagarna skulle vara diagnostiserade med KOL, studierna skulle vara baserade p? humanstudier med studiedesignen RCT och slutligen skulle studierna unders?ka skillnaden mellan interventionsgrupp som fick aminosyratillskott med kontrollgrupp som inte fick aminosyratillskott g?llande p?verkan p? kroppsammans?ttning. Studierna exkluderades om de skrevs p? annat spr?k ?n svenska och engelska eller om de baserades p? djurstudier.

Splitterskyddad granatkastare (Grkpbv 90120) - ett system för strid i bebyggelse?

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om Grkpbv 90120 Àr ett system för framtiden och Àr sÄflexibel att den kan fortsatt utgöra ett understödssystem Àven för strid i bebyggelse.De förÀndringar som försvarsmakten genomgÄr, berör bland annat förÀndrade uppgifter ochinförande av nÀtverksbaserat försvar. En tendens i detta Àr att betydelsen av strid i bebyggelseökar, framförallt med tanke pÄ fredsfrÀmjande insatsers karaktÀr och den ökadeurbaniseringstrenden i vÀrlden. Problemet bestÄr i att Grkpbv 90120 utvecklades för att ingÄ i enförbandstyp för frÀmst strid i annan terrÀng Àn bebyggelse. Genom inventering av terrÀngen ochdess betingelser vid strid, sÄ har krav pÄ förmÄga hos ett förbandsanknutet understödssystemkunnat genereras. Kraven har sedan jÀmförts med de förmÄgor Grkpbv 90120 besitter.

Broarbeten : finns det behov av dem i insatsförsvaret och hur ska broarbeten kunna skyddas?

C-uppsats som behandlar vilken framtida förmÄga till broarbeten som FM har behov av och vilka alternativa metoderför hur broarbeten kan skyddas i en framtida insatsmiljö.Syftet med uppsatsen Àr att studera vilka behov av flytbroförmÄga som kommer att finnas inom insatsförsvaret ochvilka krav den framtida insatsmiljön stÀller. Vidare föreslÄs en lösning för skydd av flytbroarbeten.Den av FM beskrivna studiemetodiken anvÀnds i tillÀmpad form. Först inhÀmtas bakgrundsinformation. DÀr beskrivsvilket behov av broarbeten som kan identifieras. Vidare beskrivs vilka krav som en framtida insatsmiljö kan stÀlla ochvilken teknikutveckling som kan förutspÄs.

IFRS 2 -en studie av problemen i praktiken

Vi har genom intervjuer med företag och revisorer kommit fram till den hÀr slutsatsen:I praktiken har inte företagen upplevt nÄgra större pro-blem. Företagens problem bestÄr dels av det merarbete som kommer av URA 46, dels de höjda konsultkostna-derna som följer av vÀrderingsproblematiken. VÄra in-tervjuer har visat att IFRS 2 inte utgör nÄgot hot mot personaloptioners vara eller icke vara. Företagen anser att det Àr andra faktorer som ligger bakom personalop-tioners existens..

KarriÀrtjÀnsters verkan pÄ lÀraryrket - En studie som Àmnar att undersöka karriÀrreformens verkan pÄ lÀrare och förstelÀrare

The Government announced a new school reform which aims to support teacher appraisal and professionalism within the Swedish education system. The once well renowned profession is hurting by the decreasing quality of the Swedish education system and the declining number of applicants to the university teacher program. The school reform introduced a new career path for especially skilled teachers to an occupation earlier characterized by a homogenous work force. The Government encourages principals to promote thriving teachers to first teachers, whom will receive an increase in the salary covered by state aid. By supporting these effective teachers, the Government wishes to increase the image perceived and status of the profession and improve the competitiveness of teaching's salary.

Varför Àr skolan svÄr att förÀndra? : en institutionell studie av rektorers förÀndringsarbete

The study has shown that retailers in the mid-price segment differentiate their brand through developing a strong company identity around the brand. The personality involves store atmosphere, merchandise and advertising. Larger companies have chosen to lay the responsibility on management level, which facilitates on store level. By controlling the strategies on a central level the company can make sure that the stores are steered in the direction that the company wants them to be steered in, and also that they follow the positioning-concept. The company can also devote its efforts to working with its core value, which is service.

Den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen - Regleringskonflikter mellan aktiebolagsr?tten och aktie?garavtal

Uppsatsen unders?ker hur den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen p?verkar konflikter mellan aktiebolagslagen och aktie?garavtal, s?rskilt i privata bolag d?r alla aktie?gare ?r bundna av samma avtal. Separationsprincipen inneb?r att avtal mellan aktie?gare inte kan f? bolagsr?ttslig verkan utan st?d i lagen, vilket s?kerst?ller bolagsorganens autonomi. Men i praktiken anv?nds aktie?garavtal f?r att reglera relationer mellan ?gare och hantera fr?gor som aktiebolagslagen inte t?cker.

Motstridiga styrmodeller och dess effekter -En fallstudie av Volvo Cars

Bakgrund och problemformulering: Det finns en komplexitet vid anvÀndandet av olika styrmodeller och dÀrför Àr det av vikt att kritiskt granska vilka styrmedel som implementeras i organisationen. Det Àr Àven viktigt att se till att styrmodellerna samverkar och vÀlja den rÀtta kombinationen av dem. Problematiken handlar om att organisationer anvÀnder sig av styrmodeller som inte Àr kompatibla med varandra. Styrmodeller som bygger pÄ olika styrlogiker riskerar att motverka varandra vilket kan leda till obalanser och negativa effekter.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att, via enkÀtstudie, beskriva om mellanchefer upplever balans mellan ekonomistyrningsmodellerna; mÄl- och resultatstyrning samt detaljstyrning och förklara om skillnaden i Àgandet kan vara en förklaringsfaktor till eventuella obalanser. Vi vill Àven veta hur det tar sig i uttryck.

Presstöd under press : institutionell förÀndring inom svenska tidningsmarknadens stödsystem 1963-2011

Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.

Att bygga legitimitet -En studie av den svenska entreprenadbranschens intÀktsredovisning

Bakgrund och problem: IntÀktsredovisning Àr ett av det viktigaste och svÄraste omrÄdenainom redovisning. Speciellt vid entreprenaduppdrag dÀr avtal strÀcker sig över lÄnga perioder.Det kan vara svÄrt att utlÀsa ett företags prestationer om inte dessa uppdrag redovisassuccessivt med utförandet. Ett projekt mellan IASB och FASB Àmnar till att skapa engemensam standard om intÀktsredovisning men de har fÄtt kritik och stött pÄ motstÄnd.Syfte: Studien syftar till att ge en inblick i hur intÀktsredovisning av entreprenaduppdrag gÄrtill i praktiken samt belysa hur nÄgra svenska byggföretag ser pÄ detta. Vidare syftar studientill att undersöka hur en förÀndring av intÀktsredovisningen kommer att tas emot aventreprenadbranschen och hur redovisningen pÄverkas av olika institutionella faktorer.Metod: Sammanlagt nio respondenter har intervjuats. En redovisningschef och enekonomichef pÄ tvÄ mindre företag har intervjuats, Tuve Bygg respektive Tommy Byggare.Controllers pÄ tre av de största företagen i branschen har intervjuats, NCC, Peab och JM.

Oreglerad=Fri? En studie om LĂ€karkliniken

The discrepancy in the rights for healthcare between undocumented migrants and the citizen in Sweden is a prerequisite for the existence of LĂ€karkliniken. Because of the chosen patient group the clinic stands outside the regulations from the National Board of Health and Welfare. The aim of this study was, from an institutional perspective, to investigate how such a unique player is designed and where the influences to the design origin from. The task was conducted thorough a qualitative case study with base in depth interviews. High levels of isomorphism were observed between LĂ€karkliniken and the general healthcare, however differences were seen as well.

Lika barn leka bÀst? : AffÀrskulturella upplevelser frÄn Bosnien & Hercegovina

Denna uppsats har i syfte att undersöka och framföra svenska affÀrsmÀns upplevelser av den bosniska affÀrskulturen. Det vi ville ta reda pÄ var hur svenskar upplevde affÀrskulturen i landet men Àven undersöka hur svenskar som Àr födda i Bosnien och Hercegovina (B&H) upplevde affÀrskulturen. VÄr första huvudfrÄga Àr;Hur upplever svenska affÀrsmÀn den bosniska affÀrskulturen? VÄr andra huvudfrÄga Àr; Hur upplever svenska affÀrsmÀn som Àr födda i B&H den bosniska affÀrskulturen? Vidare har vi valt att undersöka om eventuella affÀrskulturella skillnader pÄverkar företagets transaktionskostnader. För att pÄ bÀsta sÀtt besvara dessa frÄgor har vi valt en abduktiv ansats och vidare haft en flerfallstudie som forskningsstrategi.

Lika barn leka bÀst ? hur vidareutbildningar skapar likformiga chefer

Det finns en skillnad mellan ledarskap och chefskap, det senare kan ofta ses ur ett mer byrÄkratiskt perspektiv och Àr alltid en utsedd roll. Ledarskap dÀremot kan vara en informell roll dÀr fokus kan ligga pÄ att motivera och leda medarbetare. Dock Àr bÄda i starkt behov av varandra för att nÄ framgÄng. Den organisatoriska vÀrlden har under de senaste Ären haft en stark press pÄ sina chefer och ledare dÀr höga krav pÄ kompetens och kvalitet har bidragit till att yrkesrollerna hamnat under en stor press. Som ett resultat har en större efterfrÄgan av vidareutbildningar för chefer och ledare skapats.

Ekonomistyrning i HyresgÀstföreningen : -en kvalitativ fallstudie

I takt med ökad globalisering och den teknologiska utvecklingen blir klimatet för organisationer allt mer instabilt och förÀnderligt. Det Àr dÀrför viktigt att kunna styra organisationen genom att fatta snabba beslut. PÄ grund av detta krÀvs en ekonomistyrning som inkluderar mÄnga viktiga delar för beslutsfattarna.Det har gjorts mÄnga studier om ekonomistyrning för vinstdrivande företag, men studier som behandlar den ideella sektorn Àr mer sÀllsynta. DÀrför har vi valt att studera ekonomistyrningen i en ideell organisation, HyresgÀstföreningen. De slutsatser som dragits i studien kan jÀmföras med liknande organisationer, dock kan slutsatserna inte ses som allmÀngiltiga.Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för ekonomistyrning i ideella organisationer genom att undersöka vilka styrmedel HyresgÀstföreningen anvÀnder sig av.

UEFA Financial Fair Play - "break-even"-kraven : en konkurrensrÀttslig analys

2009 beslutade det europeiska fotbollsförbundet UEFA att införa regelverket Financial Fair Play Regulations, för att förbÀttra fotbollens ekonomiska hÀlsa. Detta som en följd av en allt mer ansvarslös och irrationell pengahantering bland europeiska fotbollsklubbar, med stora underskott och försenade betalningar som konsekvens. Ett avsnitt i regelverket berör de sÄ kallade ?break-even?-kraven, som sÀtter begrÀnsningar för hur stora underskott klubbar fÄr visa upp. I vÄr uppsats har syftet varit att utreda huruvida ?break-even?-kraven Àr att anse som förenliga med EU-rÀttsliga konkurrensregler, specifikt art. 101.1 FEUF.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->