Denna uppsats studerar kultserien Buffy the Vampire Slayer (1997?2003) utifrån ett schizoanalytiskt perspektiv genom att applicera tre huvudsakliga begrepp inom Gilles Deleuzes och Félix Guattaris teorier på sju avsnitt, en från varje säsong; dessa begrepp är Anti-Oidipus, begärsmaskinen och krigsmaskinen. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida vännerna i serien först och främst är en anti-oidipal familj. Den utgår från tre analysfrågor: Är de som en grupp en begärsmaskin? Är gruppen ?schizofren?? Utgör de tillsammans en krigsmaskin? Studien visar på karaktärernas samspel och sammanhållning som en grupp på ett sätt som visar att begreppet familj inte endast kan definieras av blodsrelationer utan av sammankopplingar vilka snarast är att beskriva som maskiner.

Syfte: Beskriva och analysera vilka belöningar som har betydelse vid rekrytering och fortsatt anställning för ekonomistudenter, samt analysera om dessa belöningar stödjer företagets strategiska mål. Metod: Vi valde att använda oss av dels sekundärdata och dels av att inhämta egen primärinformation genom en enkät. För att teoretiskt fördjupa oss i ämnet belöningssystem genomförde vi litteratursökning, delvis på Lunds universitetsbibliotek och delvis på stadsbiblioteken i Helsingborg och Malmö. Vi studerade också tidigare skrivna avhandlingar och uppsatser samt artiklar för att få tips på litteratur som skulle vara relevant för vår undersökning. Urvalet för enkäten har bestått av en population på 100 studenter vid Ekonomihögskolan i Lund.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut på den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utsträckning kön representeras på ett jämställt sätt inom utställningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhåller sig till externt jämställdhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvägagångssätt. Officiella dokument från varje organisation undersöks för att förstå hur de formellt förhåller sig till jämställdhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram från de två senaste årens utställningsarkiv.

Denna studie kartlägger vad personer i Sverige konsumerar till mellanmål, vilka preferenser och vanor de har samt undersökt hur olika demografiska attribut påverkar mellanmålskonsumtion, preferenser och beteenden. Huvudfrågorna är: Vad äter svenska mellanmålskonsumenter till mellanmål och hur påverkas vanorna av demografiska attribut? När konsumerar de sina mellanmål? Vilka preferenser kring mellanmål har de? Vilka vanor har de? Hur ser trenderna ut som rör mellanmål? Studien som genomfördes mellan den 16 och 30 juni 2004 bygger på en enkätundersökning över Internet i vilken 343 svenska mellanmålskonsumenter i åldrarna 16-45 tillfrågats. 193 personer svarade på enkäten varav hälften var kvinnor. I undersökningen framkom att det i likhet med tidigare studier är relativt få som äter de 2-3 rekommenderade mellanmålen om dagen.

Med utgångspunkt i de idétraditioner som format den svenska skolan och i ljuset av dagens skolpolitiska debatt om ?plugg och flumskola?, studeras i denna studie förslaget om betyg/omdöme i ordning och uppförande. Genom djupintervjuer med lärare på grundskolan och en kvalitativ analys av riksdagsmotioner avses att utreda huruvida förslaget om ordningsbetyg kan ses som uttryck för en mer traditionell/kategorisk elevsyn och om det finns en tydlig polarisering mellan en traditionell/kategorisk kontra en progressiv/relationell elevsyn inom den svenska skolan. Slutsatserna är att polariseringen inte är särskilt påfallande bland lärarna och att dessa hellre leder över diskussionen till frågor om inkludering och exkludering och vad skolan kan göra för att verka för ett bättre föräldraengagemang. I riksdagsmotionerna framträder förslaget om ordningsbetyg främst som ett medel för att korrigera ett felaktigt beteende hos eleven men också för att upplysa föräldrarna.

Med utgångspunkt i de idétraditioner som format den svenska skolan och i ljuset av dagens skolpolitiska debatt om "plugg och flumskola", studeras i denna studie förslaget om betyg/omdöme i ordning och uppförande. Genom djupintervjuer med lärare på grundskolan och en kvalitativ analys av riksdagsmotioner avses att utreda huruvida förslaget om ordningsbetyg kan ses som uttryck för en mer traditionell/kategorisk elevsyn och om det finns en tydlig polarisering mellan en traditionell/kategorisk kontra en progressiv/relationell elevsyn inom den svenska skolan. Slutsatserna är att polariseringen inte är särskilt påfallande bland lärarna och att dessa hellre leder över diskussionen till frågor om inkludering och exkludering och vad skolan kan göra för att verka för ett bättre föräldraengagemang. I riksdagsmotionerna framträder förslaget om ordningsbetyg främst som ett medel för att korrigera ett felaktigt beteende hos eleven men också för att upplysa föräldrarna. Förslaget är en reaktion mot den socialdemokratiska progressiva skolpolitiken och i motionerna som förespråkar ordningsbetyg finns även andra förslag som vittnar om en traditionell/kategorisk utbildningsideologi..

Med denna uppsats vill vi synliggöra hur lärare i dans på gymnasiet definierar, tillämpar och undervisar koder och konventioner utifrån ämnes- och kursplaner i Dansteknik (Skolverket, 2011b). Med en fenomenografisk forskningsansats har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med danslärare verksamma på olika gymnasium runt om i Sverige. Resultatet visar att lärarna är överens om att koder och konventioner handlar om uppträdandet i en danssal, om förväntningar på elevens eget ansvar för sin dansträning, respekt för de meddansande, dansgenres estetik och kroppens relation till rummet och riktningar. Gemensamt är också att lärarna utifrån sina egna dansbakgrunder och uppfattningar väljer ut de koder och konventioner de vill upprätthålla och reproducera i sin dansundervisning. Huruvida de förmedlar dessa explicit eller implicit varierar och tas upp i diskussionen, där vi även ser djupare på hur dåtidens traditioner relaterar till nutidens klassrum, dansundervisning i relation till tyst kunskap, koder och konventioner i förhållande till ordning och uppförande samt betygssättning..

Bakgrund: Utvecklingen i samhället uppmanar individer och organisationer att ta ett miljömässigt och socialt ansvar för att främja en hållbar utveckling. Högskolor och universitet har i tidigare forskning framställts som organisationer med stor potential att påverka aktörer i samhället till ett mer hållbart levnadssätt. Detta kräver emellertid viss förändring av högskolans verksamhet och styrning. Förändringar som i tidigare studier inte visat sig vara helt enkla då aspekter som bristande intresse och engagemang bland medarbetare kan göra arbetet svårt.Ett styrmedel som kan förenkla hållbarhetsarbetet är det balanserade styrkortet som är en väletablerad modell inom ekonomistyrning. Styrkortet har i tidigare studier visat sig vara användbart för att mäta och utvärdera strategier vid högskoleinstitutioner.

BakgrundUnder de senare åren har ett flertal länder drabbats av bolagsskandaler som bidragit till en snabb utveckling inom corporate governance. För att förhindra liknande skandaler har mer eller mindre frivilliga regler för bolagsstyrning införts, så kallade koder. Bolagsskandaler har även inträffat i Sverige och 1 juli år 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning. Koden skall bidra till förbättrad styrning av bolag, stärka konkurrenskraften och främja förtroendet på kapitalmarknaden.SyfteUppsatsens syfte är att beskriva och analysera om roll- och ansvarsfördelningen har förändrats mellan bolagsorganen efter införandet av svensk kod för bolagsstyrning.GenomförandeDenna studie bygger på kvalitativ metod och tio intervjuer har genomförts. Intervjuer har skett med representanter från ägare, styrelse, bolagsledning, revisor samt respondenter med god kunskap inom bolagsstyrning.ResultatStudien visar att svensk kod för bolagsstyrning inte har haft någon större effekt på roll- och ansvarsfördelningen.

I dagens samhälle kretsar shopping inte bara kring själva produkterna som säljs, utan även om hur butiksmiljön är uppbyggd. Den visuella miljön och hur produkter presenteras har stor påverkan på kunders beteende och inköp. Ljus, ljud och färger påverkar våra sinnen både positivt och negativt, vilket butiker utnyttjar på olika sätt. Syftet med detta uppsatsarbete är att beskriva vad unga kunder (18-25 år) anser ska ingå i ett attraktivt och starkt butikskoncept. Syftet är också att undersöka hur unga kunder upplever likheter respektive skillnader gällande butikskoncept för butikskedjor och produktutvecklande varumärkesleverantörer.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut på den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utsträckning kön representeras på ett jämställt sätt inom utställningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhåller sig till externt jämställdhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvägagångssätt. Officiella dokument från varje organisation undersöks för att förstå hur de formellt förhåller sig till jämställdhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram från de två senaste årens utställningsarkiv.

Hållbarhetsredovisning är ett frivilligt åtagande för företag och är en vidareutveckling av miljöredovisningen. Redovisningen ges i flera dimensioner för att skapa en starkare grund och trovärdighet samt för att ge en helhetsbild. Denna redovisning utgör miljörelaterade, etiska och sociala förhållanden samt den ekonomiska utveckling som är knuten till dessa. Parallellt med att miljö- och hållbarhetsredovisningspraxis utvecklades under 1990-talet och början av 2000-talet har allt fler modeller, rekommendationer och riktlinjer lanserats av olika organisationer och individer. Till skillnad från den finansiella redovisningen finns det ingen uttömmande lagstiftning för hur ekonomiska, miljömässiga samt sociala och etiska aspekter ska redovisas.

Vietnams krig från 1945 till 1975 är en historia om hur kommunisterna och Nordvietnam med stödav Kina och Sovjetunionen besegrar kolonialmakten Frankrike och stormakten USA och etablerarkommunistisk regim. Under krigen var det två händelser som allvarligt skadade Nordvietnamsmotståndare; Dien Bien Phu 1954 och Tet-offensiven 1968.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka asymmetriska metoder som revolutionär krigföringinnehåller och hur dessa metoder, mer eller mindre omedvetet, har använts av Nordvietnam 1954och 1968. Som teoretisk utgångspunkt används Beaufres teori om indirekt strategi, dels för attfinna förklaringar till det asymmetriska karaktären och dels för att pröva Beaufres teori somförklaringsmodell. Arbetsmetoden har varit kvalitativ innehållsanalys och uppsatsen är ihuvudsak disponerad enligt kronologisk respektive tematisk ordning.Undersökningen visar att Frankrike och USA/Sydvietnam kontra de vietnamesiska kommunisternahade en diametralt motsatt syn på tid, operativt djup och mänskliga offer och därför praktiseradekontrahenterna vitt skilda operationskonster vilket utgjorde grunden för ett asymmetrisktförhållande..

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut på den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utsträckning kön representeras på ett jämställt sätt inom utställningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhåller sig till externt jämställdhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvägagångssätt. Officiella dokument från varje organisation undersöks för att förstå hur de formellt förhåller sig till jämställdhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram från de två senaste årens utställningsarkiv.

I den här slutreflektionen kommer ni att kunna läsa om vårt kandidatarbete i sin helhet. Ni får ta del av det koncept vi arbetade fram och strävade efter att realisera. Ni kommer att få följa med i arbetsprocessen där vi låter er få inblick i hur vi gick från idé till färdig produkt inom de tre avdelningarna programmering, grafik och ljud. Avslutningsvis kommer vi att reflektera över kandidatarbetstiden, både som grupp och på individnivå. Några av de frågeställningar vi tar upp handlar om hur vi har lyckats genomföra projektet trots bristande planering och utan någon hierarkisk ordning samt hur det har varit att arbeta i en grupp där majoriteten av medlemmarna har haft en ny roll för första gången i ett projekt.