Dagens samhälle ställer höga krav på flexibilitet och därför är personalinhyrning en företeelse som blir allt mer vanlig. Företag ska kunna hantera upp- och nedgångar i arbetskraftsbehov på ett smidigt sätt, vilket personalinhyrning bidrar till. Företeelsen är ännu inte riktigt accepterad av samhället och därför var syftet med denna uppsats att undersöka hur den externa synen, på företag som hyr in personal, ser ut. Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av personliga intervjuer med åtta intressenter till inhyrningsföretag. Den slutsats vi har kunnat dra är att synen på inhyrningsföretag överlag är positiv bland intressenterna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur media används i det retoriska spelet, då inblandade aktörer försöker påverka legitimiteten av ett internationellt företagsförvärv. För att studera detta avser vi göra en medieanalys av legitimerings- och illegitimeringsförsök gällande affären mellan Skandia och Old Mutual. Vi kommer att analysera framställningen av affären i svensk media under perioden maj 2005 till mars 2006 med hjälp av Suddaby och Greenwoods (2005) retoriska strategier, Elsbachs (1994) studie av verbala ställningstaganden och Kostova och Zaheers (1999) teori om legitimitetsproblem för det multinationella företaget. Argumentationen för att påverka legitimiteten handlade bland annat om budnivån, förflyttning av kapital ut från Sverige, affärens industriella logik och Skandiastyrelsens oenighet. Våra resultat tyder på att illegitimeringsförsöken främst bestod av en normbaserad eller historisk retorik tillsammans med en institutionell vokabulär.

Syfte:                                 Syftet med denna uppsats är att belysa K2- och K3-regelverket och deras skillnader utifrån bankers perspektiv. Vi vill även utifrån bankers syn analysera vad K2- respektive K3-regelverken har för påverkan på redovisningars helhetsbild kopplat till grundläggande principer.Teori:                                 I den teoretiska referensramen presenteras underlag som är till för att skapa förståelse kring vårt valda ämne. I referensramen presenteras K2- och K3-regelveken och deras skillnader, grundläggande principer rörande redovisning, intressentteorin och institutionell teori.Metod:                               Den metod som använts är kvalitativ metod med induktiv ansats. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med 4 banker.Resultat och slutsats:Studien visar att företags val av regelverk inte är en faktor som har betydelse vid bankers utlåning till företag. Bankernas bedömning vid utlåning är styrt utav uppfyllelse av deras informationsbehov.

Studiens syfte är att undersöka varför hemvärnet har överlevt, baserat på hypotesen att en stark organisation- kultur spelat en betydande roll för dess fortlevnad. I uppsatsen används diskursanalytisk metod och teori, med inslag av andra relevanta teorier, såsom institutionell teori. Uppsatsen består av en analys av tidningen Hemvärnets ledare och framsidor, SIFO: s undersökningar om hemvärnets folkliga förankring samt överbefälhavare Håkan Syréns böcker om Försvarsmakten idag. Fokus ligger på hemvärnets identitet och funktion. Vårt resultat visar att hemvärnets identitet i huvudsak har bestått.

Flygbolag är mäktiga globala aktörer med en omfattande miljöpåverkan, så vilka initiativ redovisar de för att bidra till en hållbar utveckling? För att svara på detta genomförde vi en innehållsanalys där vi undersökte skillnader och likheter i europeiska och amerikanska flygbolags hållbarhetsredovisningar. För att skapa en förståelse för hur samhällsansvar spelar roll i en historiskt förankrad miljö testade vi förklaringsvärdet av social struktur, nationell kultur samt isomorfism.Den största skillnaden vi fann är att USA är mer detaljerade och redovisar fler initiativ, medan Europa för ett bredare resonemang om hållbarhet. Skillnaderna förklaras utifrån social struktur och nationell kultur, likheter förklaras med isomorfism. Skillnaderna i hållbarhetsredovisningarna kan förklaras med att det sociala kontraktet, som flygbolagen måste följa, är olika mellan regionerna.

?Have the young members? of Save the Children Sweden got increased possibilities to influence the organization since the founding of the youth-organization?? The purpose with the thesis is to investigate if the founding of a youth-organization by Save the Children Sweden has led to increased possibility for the young members to influence the organization. I have two research assignments; change since the founding of a youth-organization? politically since the foundation of a youth-organization and how?Did the norms and values in the organizationand Did the organization change I have analyzed protocols from the general assembly between 1997 and 2008 and how the rules in the organization have changed over time. I have also interviewed four board members to get a more diversified view of how the board meetings proceed.

Syftet med uppsatsen, att fastslå konsumentkreditlagens ändamål, analysera detta ändamål samt undersöka de rättsekonomiska effekterna lagen får har uppnåtts genom en rättsekonomisk analys samt genom studier av förarbeten, lag och doktrin. Formellt sett har lagstiftningen syftat till att stärka konsumentskyddet samt att lagharmonisera mot EG-rätten. Ur ett rättsekonomiskt perspektiv hade lagen som ändamål att bromsa överskuldsättningen, definiera, skydda samt upprätthålla rådigheter/rättigheter, stoppa finanskrisen och få fart på samhällsekonomin. Konsumentskyddet innefattade skydd av följande rådigheter: avtalsrätten, marknadsrätten, obligationsrätten. Även näringsidkarna skyddades genom marknadsrättsliga och näringsrättsliga regleringar.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har.

Uppsatsen handlar om svensk kod för bolagsstyrning och om den innehåller något nytt för företagen som är registrerade på Stockholmsbörsens A-lista. Är några av de viktigaste delarna i Koden redan implementerade och i så fall bland alla börsnoterade företag på A-listan? Vi har i Delstudie I tagit fram de delar vi anser vara de viktigaste nyheterna i Koden och därefter i Delstudie II undersökt utifall företagen redan tillämpar dessa. Detta gjordes genom att vi sammanställde en intervjuguide och genomförde semistrukturerade telefonintervjuer. Efter intervjuerna kontaktade vi en expert för att få djupare förståelse för intervjuresultaten.

På senare år har kraven på företagens handlingar och värderingar ökat runt om i världen. För att kunna tillgodose omgivningens krav väljer allt fler företag att ge ut frivilliga upplysningar om sin organisation. Dessa frivilliga upplysningar omnämns i en hållbarhetsredovisning som innehåller företagets miljö, ekonomiska och etiska aspekter. Företagens främsta skäl till varför de börjar hållbarhetsredovisa är att de vill legitimera sig med sina intressenter och på så vis skapa goda relationer till sin omgivning. Här anser vi att det finns en problematik kring hur företag ser på hållbarhetsredovisning, är det ett sätt att värva investerare och marknadsföra bolaget eller är det en styrfunktion för att förbättra företaget och dess omgivning? I studien poängteras problematiken kring hur ett företag uttrycker sig i sin hållbarhetsredovisning jämfört med de praktiska handlingar som rapporteras av externa källor.

The purpose of this study is to search and analyze different logics that operators use in the work of helping juvenile delinquents to break their criminal behavior. New institutional theory is used in this study to analyze the results. The study was conducted through qualitative interviews of six professionals in two municipalities which work with juvenile delinquency. There are two questions that we want to address in this study. The first one is what methods the social workers are using in two middle large municipalities to help youth to brake there criminal behavior.

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil på den operativa nivån som är mest lämpliga vid myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitära insatser och varför. Uppsatsen syftar även till att studera om situationen påverkar vilken ledarstil som är mest lämplig. På basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap är mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper är beror både på situationen och på ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap ligger främst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en känsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för de generella tankarna kring ISO 26 000, analysera KappAhls CSR policy genom att koppla policyn till ISO 26 000 samt redogöra för hur KappAhl konkret arbetar med CSR.Teori: Teorier som används i uppsatsen är institutionell teori, intressentteori men även Carrolls CSR Pyramidmodell. Tanken är att med hjälp av dessa teorier kunna analysera innehållet av standarderna, KappAhls CSR-policy och hur de konkret arbetar med dessa standarder och riktlinjer.Empiri: Empirin består av tre delar där den första och andra delen utgörs av innehållsanalys av standarden ISO 26 000 och KappAhls CSR policy med fokus på uppförandekoden för deras leverantörer. Den sista delen beskriver hur KappAhl allmänt jobbar med CSR i vardagen.Slutsats: Uppsatsen avslutas med en diskussion om KappAhls tillämpning av ISO 26 000 och deras egna CSR policy. Dessa standarder och riktlinjer finns för att bidra med ett etiskt ansvar men också får att det ligger i deras intresse att följa dessa. Genom att följa standarderna förstärks varumärket och överlevnadsförmågan ökar..

AbstractOil rich states all over the world share a common feature. They are less likely than other states, depending on other resources, to be ruled democratically. In this essay Saudi Arabia has been studied with the purpose of trying to find which mechanisms that lie behind why oil rich states do not have institutions or institutional change that promotes democracy.Saudi Arabia has the world's largest known reservoir of oil. The oil brings huge revenue each year to the Saudi Arabian government. Why have Saudi Arabia not developed democratically when their economic growth suggests that to be a natural step? Under the framework of historical institutionalism and path dependency theory, I have used process tracing trying to track the mechanisms behind Saudi Arabia's authoritarian rule down.

Rasistisk "nyhetsmedia" på Internet har växt i samband med den alltmer framträdande rasistiska politiken i Europa och de diskurser som skribenterna på webbplatserna producerar berör oundvikligen många människors vardag. Dessa webbplatser utpekas i Sverige ofta av massmedia som "de där rasisterna" i en bekväm distansering, och mindre arbete görs för att förstå webbplatsernas faktiska roll i reproduceringen av strukturell och institutionell diskriminering i samhället. Denna studie undersökte under en 3 månaders period den rasistiska webbplatsn Avpixlats uppladdade "nyheter" samt kommentarer som medlemmar skrev på dessa. Empirin analyserades utifrån teori om andrafiering och intersektionella perspektiv inom en kritiskt diskursanalytisk ram. Studiens resultat visade på hur rasistisk "nyhetsmedia" på Internet reproducerar andrafiering och diskriminerande föreställningar i linje med diskursiva strategier som tidigare forskning påvisat hos annan media.