Den fysiska riksplaneringen infördes på 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvändningskonflikter mellan olika intressen ? exploaterande såväl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvård. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och därefter oförändrat in i miljöbalken 1998 där riktlinjerna i form av ett riksintressesystem återfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvändningskonflikter på 1970- och 1980-talet, med denna tids värderingar, fortfarande idag tillåts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvändning. Detta har inte skett helt okritiskt: ända sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osäkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.

Use Case-tekniken används för kravutvinning under RE-processen. Under RE-processen utvinns och dokumenteras krav på det nya systemet. I detta arbete undersöks vilka oklarheter systemutvecklare som använder Use Case-tekniken upplever med beskrivningen av denna teknik.Hur Use Case-tekniken utvecklats och vilken kritik som riktats mot tekniken beskrivs även detta i arbetet.Undersökningen utgår ifrån hur de systemutvecklare som använder tekniken upplever att denna är beskriven och utfördes med enkäter och intervjuer.Svaret på undersökningen är att de systemutvecklare som använder Use Case-tekniken upplever att denna som helhet är tydligt beskriven. På detaljnivå upplever dock de svarande att teknikens beskrivning:* saknar stöd för på vilken nivå Use Cases skall utformas,* saknar bra exempel,* inte har tillräckligt fokus på syftet med Use Cases,* saknar stöd för hur Use Cases skall utformas,* inte beskriver skillnaden mellan generalisering och <<extend>>* inte beskriver skillnaden mellan <<include>> och <<extend>> tillräckligt väl..

Personer med demenssjukdom och krävande beteende utgör en grupp av vårdtagare som är omvårdnadskrävande och som kräver kunskap hos personalen. Ett vanligt sätt att möta krävande beteende är att använda olika former av begränsningsåtgärder. Studiens syfte var att beskriva personalens användning av begränsningsåtgärder inom vården av äldre med demensproblematik med krävande beteende. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats som en enkätstudie. Enkäten har tidigare använts för att mäta krävande beteende bland äldre personer samt användning av begränsningsåtgärder inom institutionell äldrevård.

This graduate essay treats how the cultural heritage of Gothenburg is mediated in different respect.The various sources that have been studied are literary such as guidebooks and books that tell thehistory of Gothenburg. Internet pages and citywalks have also been studied, as well as theinformation the visitor can extract in the area.The introduction presents the subject of the essay, as well as its significance. In the second chapter isthe mediation of the history behind cultural heritage as well as its present interpretation described.Therefore, in chapter three, is a short version of the history of Gothenburg described. The main partof the essay, the main examination, is treated in chapter four where literary sources, citywalks andsigns in the area are examined. Chapter four ends with a suggestion of how the cultural heritage inVästra Nordstaden could in a better way be mediated to residents and visitors in Gothenburg.The results and concluding discussion in chapter five reflects on what was represented in chapterfour.

Denna uppsats behandlar metoden med avidentifierade ansökningshandlingar som ett alternativ till traditionell rekrytering med målet att minska diskriminering vid rekrytering. I uppsatsen behandlas för och nackdelar med metoden utifrån upplevelser av dess användande bland förespråkare av metoden, rekryterare och kandidater. Frågor som ställs är: Vilken form av diskriminering försöker motverkas med hjälp av metoden samt är denna metod ett funktionsdugligt redskap i denna strävan? Kritik har riktats mot metoden som delvis handlar om att metoden snarare fokuserar på symptomen i stället för på orsakerna och därför gör den till en kortsiktig lösning. De som är kritiska mot metoden menar även att det nästintill är omöjligt att avidentifiera en ansökning utan att tappa information som har med kompetens att göra.

Goodwill har sedan länge varit ett kontroversiellt ämne. Genom införandet av det nya internationella regelverket IFRS kom hanteringen av goodwill att förändras. Istället för att göra årliga nedskrivningar ska nu goodwillposten hos börsnoterade företag på minst årlig basis genomgå en nedskrivningsprövning, för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Detta har emellertid mottagit viss kritik, då det anses vara subjektiva bedömningar som ligger till grund. En följd av detta skulle således kunna vara att företag medvetet undviker nedskrivningar. Kritik riktas även mot de höga goodwillposter som svenska företag redovisar.

Människan är till sin natur en social varelse och många sammanhang förutsätter en viss social kompetens. Att ha social fobi innebär en stark rädsla för att bli utsatt för andra människors kritik och iakttagelser. Denna fobi leder till problem med många aktiviteter i vardagen, som t.ex. att läsa högt inför andra människor, gå på fest eller äta tillsammans med andra. Syftet med studien var att, med stöd av en arbetsterapeutisk arbetsprocess, undersöka hur några arbetsterapeuter arbetar med personer som har social fobi.

Det statliga järnvägsnätet som byggdes i Sverige under 1800-talets senare del har haft stor betydelse för landets tillväxt. Banornas sträckning och byggsätt gav upphov till livliga debatter i riksdagen som slutligen resulterade i det stambanenät som än idag ligger till grund för Sveriges transportinfrastruktur. Vilken spårvidd som skulle användas var en viktig fråga i debatterna, och att Sveriges statsbanor skulle ha en och samma spårvidd var långt ifrån självklart.Denna studie undersöker och analyserar varför de norrländska stambanorna slutligen kom att byggas med samma spårvidd som övriga landets stambanor, och därigenom bli en integrerad del av det statliga järnvägsnätet. Ursprungligen var de norrländska banorna tänkta att byggas med smalare spårvidd, något som skulle innebära att detta nätverk skulle ha isolerats från södra Sveriges. Detta beslut ändras emellertid innan byggandet påbörjats.Genom att kvalitativt studera riksdagsprotokollen från debatterna om järnvägen som byggdes mellan Storvik till Torpshammar och vidare till den norska riksgränsen för att ansluta till en norsk bana kommande från Trondheim, undersöks de argument som framfördes i debatten ur dels en sociopolitisk och dels en ekonomisk synvinkel.

Uppsatsen handlar om huruvida sociologin fortfarande är relevant när ekonomivetenskapen breddar sitt studiefält till att inte längre vara självklart ekonomisk utan också ställa frågor som traditionellt legat på sociologins bord. Genom en teoretisk analys av statistiska resultat angående användandet av inköpslista i samband med matvaruinköp undersöker uppsatsen huruvida ekonomins klassiska handlingsteori, rational choice, och dess antaganden om homo economicus är tillräckligt för att förklara de resultat som uppkommer. Jürgen Habermas teori om kommunikativt handlande, och Webers handlingsteori används som exempel på utpräglat sociologiska handlingsteorier vars förklaringsförmåga av de uppkomna resultaten jämförs med rational choice theory. Arbetet visar hur ekonomivetenskapen i sin strävan att bredda sitt studiefält behöver ifrågasätta vissa klassiska antaganden, något som under senare årtionden har inträffat, och att sociologin kan ge förklaringar där klassisk ekonomisk teori faller kort..

Bakgrund: Finansiell information har länge dominerat företags redovisnings- och styrsystem. Under senare år har emellertid kritik riktats mot de finansiella nyckeltalens särställning. Som ett medel att lösa den traditionella ekonomistyrningens brister och som ett sätt att lyfta fram immateriella tillgångarnas värden har Balanced Scorecard (BSC) presenterats. Syfte: Beskriva hur företag använder Balanced Scorecard, identifiera och konkretisera svårigheter som uppstår vid denna användning samt presentera konkreta råd och anvisningar för hur ett Balanced Scorecard bör användas för styrning och utvärdering. Genomförande: Slutsatserna i detta arbete är ett resultat av empiriska undersökningar av en rad företags praktiska användande av Balanced Scorecard samt av studier av relevant litteratur.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur Sveriges kommuner förhåller sig till hållbarhetsmått. Vi ska studera vilka hållbarhetsmått som rapporteras samt vad som påverkar användningen av dessa hållbarhetsmått.Metod: Vi har använt oss av en enkätundersökning som skickats ut per mail för att samla in vårt empiriska underlag. Vi har sedan analyserat underlaget med hjälp av programmet IBM SPSS Statistics 22 för att sedan redovisa våra resultat i form av tabeller och löpande text.Resultat & slutsats: Resultatet av vår studie visar att kommuner rapporterar hållbarhetsmått i genomsnitt i viss till måttlig utsträckning. Den visar även att kommuner med drivande kommunledning tenderar att rapportera och använda hållbarhetsmått i större utsträckning än andra kommuner. Den pekar också på att antal miljöprojekt som kommunen bedriver samt om kommunen låter sig inspireras av andra kommuner även påverkar utsträckningen av rapporteringen och användningen av hållbarhetsmåtten.Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att göra en mer ingående analys av Sveriges kommuners hållbarhetsredovisning då vi på grund av tidsbegränsning inte kunnat göra någon mer ingående analys.

Robert Mertons anomiteori har historiskt fått skarp kritik på grund av sitt svaga empiriska stöd och sina teoretiska antaganden. Vissa har dock menat att det svaga empiriska stödet beror på felaktiga operationaliseringar av Mertons teori. Den här studien syftar således till att studera operationaliseringar i tidigare forskning av Robert Mertons ursprungliga anomiteori som den presenterades år 1938 i Social Structure and Anomie. Först genomförs en noggrann genomgång och analys av artikeln Social Structure and Anomie och den teori som där presenteras. Genom en systematisk litteraturöversikt har sedan 13 artiklar som operationaliserat Mertons teori valts ut och sedan analyserats utifrån de centrala delarna av Robert Mertons paradigm.

The values of the Swedish school system is said to be rooted in the ethics of Christianity and western humanism. Critics say that this expression can be seen as a sign of an obscured eurocentrism when world-wide accepted values is said to be cared for by Christianity and the west. The purpose of this paper is to examine how the politicians argue on this issue, why the values of the Swedish school system should be said to be cared for by the ethics of Christianity and the western humanism. I also want to examine if these arguments in fact corresponds with the worldview of eurocentrism. The examination consists of a discourse analysis review of, for example, journals of the Swedish parliament, which is later compared with the theories of eurocentrism.I believe the argumentation can be categorized in three main categories: first a conservative ideological perspective where they are driven by the notion that the Swedish culture could be defined by establishing and defending its foundations; a philosophical/religious perspective where they want to justify the indisputable values they believe should be maintained in the schools; a eurocentric/psychological perspective where they tend to express the Swedish identity by defining what is typically characteristic of ?us? and typically characteristic of ?the others?.

När unga behandlas inom ramen för institutionell tvångsvård finns det några aspekter som är avgörande för behandlingsresultatet; att personalen arbetar samstämmigt och i enlighet med relevanta metoder samt att de upprättar en främjande relation till den unge. Det krävs en kombination av dessa aspekter för att på bästa sätt ge den unge förutsättningar att främja sin utveckling. Föreliggande studie syftar därmed till att undersöka hur personal på tre särskilda ungdomshem, drivna av Statens Institutionsstyrelse, ser på metodtillämpning, relationella aspekter och samstämmighet. Studien bygger på en kvantitativ del som innefattar en enkätundersökning där behandlingspersonalen besvarar hur de ser på dessa aspekter, samt en kvalitativ del där institutionschefer, avdelningsföreståndare och annan personal delger sin syn på hur metodanvändning, samstämmighet och relationella aspekter förhindrar eller möjliggör adekvat behandling. Av materialet framkommer att metodanvändningen uppfattas, av personalen, vara ett hinder för de olika verksamheterna.

Sverige brukar ofta betraktas som ett av världens minst korrupta länder. På senare år har det dock uppdagats flera korruptionsskandaler i Sverige på lokal nivå som fått stor medial uppmärksamhet. Särskilt stort massmedialt utrymme har Sveriges näststörsta stad Göteborg fått som skämtsamt kallats för Muteborg. Efter de många korruptionsskandalerna som uppdagats i Göteborg gavs granskningskommissionen i uppgift att utreda vilka orsaker som orsakat de korrupta förhållandena. Granskningskommissionens slutsatser möttes av kritik från korruptionsforskare som dock menade att granskningskommissionens rapport pekade på en viktig aspekt.