The strategy when you change the visual part of the brand identity is often referred to as Corporate rebranding and is seen as a good way to show that a company has undergone a change. Despite high risks and high costs, this strategy has become more common and there are companies today who make the choice to change an already well-known graphic profile. This phenomenon is what underlies this essay?s problem statement: Why does a company with an already well-known graphic profile choose to change it and how does the process behind the change occur? In what way have the company?s customers recognized the change and how has the company?s image changed in this context? The purpose of this essay is therefore to explore the process that occurs when a company in the sport and fashion industry changes its visual identity and to explore how the company?s customers have perceived the change.To fulfil the purpose of the essay a case study was carried out on a company?s Corporate rebranding process. The company that was chosen was the Swedish sports retail chain Stadium Sweden AB who decided to change its graphic profile even though their logo was one of the two most recognized in their field.

Problem: Vi anser att socialt samspel och en dialog krÀvs för att ett formulering organisatoriskt lÀrande ska ske. Idag blir organisationer allt mer distanserade och kommunikationen sker mer och mer elektroniskt. Tekniken för detta finns men hur arbetar medarbetarna i organisationerna med tekniken för att sÀkerstÀlla lÀrandet? Syfte: Med denna uppsats vill vi bidra till andra mÀnniskors lÀrande sÄ vÀl som till vÄrt eget lÀrande. Vi vill skapa förstÄelse för elektroniska kommunikationsmedel i lÀrande organisationer.

Bakgrund: M?jligheten att behandla allvarliga bakteriella infektionen ?r hotad p? grund av den v?xande antibiotikaresistensen. N?got som idag anses har blivit ett globalt folkh?lsoproblem. Sjuksk?terskan har en nyckelroll vid v?rdandet av patienter med multiresistenta bakterier.

Behovet av reglering av relationerna mellan ledningen/bolagsorganen och Àgarna i aktiebolag har fÄtt en allt större betydelse till följd av den ökande internationaliseringen. Synen pÄ de etiska reglerna har förvrÀngts. Skandalerna har duggat tÀtt i hela vÀrlden och förtroendet för företagsledningarna har minskat kraftigt. Naturligtvis utgör svenska företag inte nÄgot undantag. För att motverka dessa strömningar har lagar och regelverk om ökad intern kontroll stiftats.

Att utforma en framga?ngsrik och vinstgivande restaurangmeny kra?ver sa?va?l kunskap som erfarenhet inom restaurangbranschen. Spra?kbruket utgo?r en viktig del i skapandet av en meny. Denna studie underso?ker hur 60 restauranger anva?nder sig av formord och inneha?llsord med hja?lp av data fra?n ett egenha?ndligt sammansta?llt s.k.

The aim of this study is to examine how social workers and pree-school teachers resonate about their experiences of cooperation with each other, in relation to maltreated children and the duty to report. Several studies show that there is a difference between how many children that is suspected of maltreatment and how many that are reported to social service. In Sweden, pre-school staff are obliged to notify the suspicion of child abuse according to 14: 1 SoL, but previous research indicates that the obligation to declare is not used to the extent that it should. One reason for the low notification rate is  the interaction between preschool and the social services shortcomings.Therefore, we believe it is relevant to examine how the cooperation really looks like between the organizations, when the child is being abused or at risk of suffering. The results of the study are based on qualitative semi-structured interviews with four preschool teachers and four administrators.

Syftet med denna studie var att belysa kompetenser hos handledare samt att beskriva hur handledare kan stödja sjuksköterskestudenten för att nÄ mÄlen i verksamhetsförlagd utbildning. Studien utfördes som en litteraturstudie. Litteraturen söktes i databasen Cinahl samt via sökmotorn Pubmed. Resultatet visar att de kompetenser som en handledare för sjuksköterskestudenter bör ha innefattar kunskaper inom medicinsk vetenskap, teoretiska, kliniska och etiska fÀrdigheter, ha en helhetssyn i omvÄrdnadsarbetet samt ha god sjÀlvkÀnnedom dels i sjuksköterskeyrket samt i handledarrollen. Det ansÄgs ocksÄ viktigt att handledaren hade pedagogisk kompetens och kunskap om hur studenters prestationer skulle utvÀrderas och bedömas.

NÀr vi kom i kontakt med Landstinget Halland uttryckte de behovet av att kunna attrahera och behÄlla personal. DÄ personer med nyckelkompetens har stor pÄverkan pÄ organisationens framgÄng har vi valt att genomföra en studie med syfte att undersöka vilka förhÄllanden personer med nyckelkompetens inom Landstinget Halland upplever som centrala för sin specifika arbetssituation. Med hjÀlp av olika teorier och modeller analyserar vi och tar reda pÄ hur sÄdana förhÄllanden kan pÄverka arbetsgivarens förmÄga att behÄlla dessa personer. Vi har valt att undersöka pÄ vilket sÀtt de förhÄllanden som framkommer Àr centrala för individens arbetstillfredsstÀllelse och motivation samt för deras vilja att stanna kvar pÄ eller lÀmna sitt arbete. UtifrÄn uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar har vi genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med nyckelindivider och personalledning pÄ en av verksamheterna inom Landstinget Halland. VÄrt resultat visar att förhÄllanden som har att göra med arbetstillfredsstÀllelse och motivation pÄverkar och pÄverkas av upplevt organisatoriskt stöd vilket i sin tur pÄverkar arbetsgivarens förmÄga att behÄlla individer med nyckelkompetens. Hela analysen utmynnar slutligen i vÄr egen AFBN-modell (arbetsgivarens förmÄga att behÄlla nyckelkompetens) som visar dessa samband..

Mediebranschens verklighet har fo?ra?ndrats genom internets inta?g. Den stora fra?gan pa? allas la?ppar a?r hur framtidens nyheter kommer att konsumeras och finansieras. Syftet med den ha?r studien a?r att kartla?gga processen kring hur en lokaltidning i fo?ra?ndring anva?nder olika publikationskanaler, det vill sa?ga hur mediekonvergens etableras.

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhÀllet för mÄnga invandrare. Sfi ska ge förutsÀttningar att lÀra sig svenska tillrÀckligt för att klara sig i samhÀllet. Just Sfi Àr en viktig sluss till det svenska samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap pÄ Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville Àven undersöka om dessa upplevelser kan bero pÄ diskriminering.

Standardiserade miljöledningssystem (MLS) har utvecklats i den privata sektorn och har nu Àven börjat anvÀndas i den offentliga. Syftet Àr att undersöka vilka konsekvenser ett standardiserat MLS medför för miljöarbetet inom kommunal förvaltning, analysera om det finnsnÄgot i den kommunala förvaltningens institutionella logik som sÀtter grÀnser för anvÀndandet av det samt ge ett omdöme över tillÀmpligheten av MLS inom kommunal förvaltning. Detta har ndersökts genom kvalitativa intervjuer. Resultatet blev att förvaltningarnas miljöarbete anses fungerar bÀttre efter att man har infört MLS. De största fördelarna MLS:et har medfört Àr tydligare struktur, högre medvetenhet, bÀttre redovisning och utÄtriktade fördelar som enklare kommunikationer mot intressenter.

I dag har svenska onoterade företag möjlighet att vÀlja vilket regelverk de vill tillÀmpa i sin Ärsredovisning. De kan vÀlja att redovisa enligt bokföringsnÀmnden (BFN) eller redovisningsrÄdets rekommendationer (RR). Hur företagen vÀljer att redovisa och vilket regelverk de vÀljer att tillÀmpa kommer att ge konsekvenser. Syftet med uppsatsen Àr att förklara vilka faktorer som pÄverkar onoterade aktiebolags val av regelverk, i vÄrt fall nÀr de valt RR före BFN. Valet av att tillÀmpa RR kommer att leda till mer tillÀggsupplysningar och att högre kompetens efterfrÄgas. Hur kommer det dÄ sig att onoterade aktiebolag vÀljer att anvÀnda sig av RR före BFN? Vi har utifrÄn tre befintliga teorier utformat hypoteser som vi har testat för att hitta förklaringar till företagens redovisningsval av RR.

 Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ och beskriva pÄ vilket sÀtt och hur medvetet undervisande lÀrare arbetar med interaktionen lÀrare/? elev och interaktionen elever emellan vid val av klassrumsaktiviteter, samt hur dessa val ter sig i praktiken. Metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ intervju med fyra Sfi-lÀrare som arbetar med olika kurser pÄ en och samma skola samt klassrumsobservationer av lÀrarnas undervisning i deras egna grupper. Resultatet av studien visar att lÀrarna har en intention att arbeta utifrÄn interaktionens roll i andrasprÄkinlÀrningen och andrasprÄkundervisningen och anvÀnder sig av arbetssÀtt som frÀmjar interaktionen mellan lÀrare och elever men Àven elever emellan. Flera av de aktiviteter som lÀrarna anvÀnder i sin undervisning, sÀrskilt de som utförs i smÄgrupper, bidrar till en kreativ sprÄkanvÀndning och en naturlig kommunikation trots att de sker i en institutionell samtalsmiljö.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av hur ett antal skolkuratorer arbetar med eventuellt förekommande mobbningsproblematik vid sina respektive skolor. I samband med detta hoppas vi fÄ en inblick i hur arbetet mot mobbning ser ut rent organisatoriskt, det vill sÀga pÄ vilken nivÄ beslut tas och vilka skyldigheter som ligger pÄ kuratorn. VÄr frÄgestÀllning Àr; Finns det nÄgon handlingsplan mot mobbning i skolan, och i sÄ fall, hur ser den ut? Vad Àr skolkuratorns roll i arbetsprocessen kring mobbning? Hur upplever skolkuratorerna att skolans organiserade arbete gÀllande mobbning fungerar i realiteten?Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat Ätta skolkuratorer inom och utanför Göteborg. Undersökningen utgÄr frÄn ett fenomenologiskt perspektiv.

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.