This paper aims to provide a description of how knowledge can occur in Apoteket AB, anorganization that is operating on the Swedish pharmacy market. The purpose of this paper isalso to describe how the organizational learning occurs in the organization, and how theoutcome of this learning can be stored in the organizational memory. This subject is ofinterest since Apoteket AB experience changes in their external environment in that they nolonger have monopoly to sell pharmaceuticals on the Swedish pharmacy market. Earlierresearch claims that organizations need to develop new knowledge in order to take action, andthis development needs to be supported by the management within the organization.The collection of primary data was done by two qualitative interviews with employees withinthe organization of Apoteket AB.Our conclusions are that knowledge can occur in many forms, such as tacit and explicitknowledge. The vast majority of the knowledge within the organization is the information thatcan be found in the electronic database Aponet within Apoteket AB, and that is useful for theemployees in their daily work, and therefore is known as explicit knowledge.

Barnfridsbrottet inf?rdes i juli 2021. Trots viss oro fr?n flera remissinstanser, best?ende bland annat i att barn n?rmast skulle tvingas vittna mot en f?r?lder och att barnets ber?ttelse riskerar att bed?mas mindre trov?rdig med h?nsyn till barnets ?lder och mognad, inf?rdes best?mmelsen och den b?de mottogs och utnyttjades v?l fr?n start. I arbetet unders?ks hur barns vittnesm?l beaktas, hanteras och v?rderas fr?n f?runders?kning till domstolsprocess i m?l r?rande barnfridsbrott.

Detta arbete handlar om timplanen och dess inverkan pa? elevers la?rande och vilken roll elevinflytande pa?verkar la?rarens sa?tt att fo?rha?lla sig till uppsatta ma?l utifra?n timplanens utformning. Va?r studie a?r en mindre underso?kning och vi vill inte pa?skina att va?r studie pa? na?got sa?tt a?r va?gledande men vi ser ga?rna mera forskning i a?mnet. Studien har hja?lpt oss som framtida musikpedagoger att sja?lv fa? en inblick i na?gra musikla?rares vardag och fa? olika syn pa? la?randet i stort.Vi fann i va?r underso?kning att det ra?der missfo?rsta?nd eller okunskap na?r det ga?ller timplanens roll i en la?rares vardag, respondenterna hade sva?rt att definiera vad begreppet timplan inneba?r.

Fo?r att kunna ha?nga med i byggbranschen utveckling ga?ller det att vara konkurrenskraf- tig. Ma?nga byggherrar stra?var efter korta byggtider som ibland kan vara va?ldigt sva?ra att uppna?. Fo?r att kunna uppna? korta byggtider ga?ller det att hitta smarta lo?sningar och ett bra produktionssa?tt som i sluta?ndan ger ett bra resultat.

Detta examensarbete pÄ c-nivÄ, Àr en intervjustudie om chefers kompetensutveckling gjord pÄ ett universitet. Det bygger pÄ fyra intervjuer med chefer som har en prefektroll och en kompetensutvecklare som representerar universitetet. Syftet Àr att belysa organisationens mÄl och arbete med kompetensutvecklingen för chefer och se om mÄlen överensstÀmmer med respondenternas upplevelser av kompetensutvecklingsinsatsen. Ger chefsutbildningen de förutsÀttningar som respondenterna behöver och hur upplever respondenterna kompetensutvecklingsinsatsen utifrÄn organisationens mÄl och syfte.UtifrÄn resultaten har paralleller dragits till tidigare forskning kring prefektens roll, kompetens och lÀrande, samt Ellströms teori kring anpassningsinriktat- och utvecklingsinriktat lÀrande för att se hur resultatet skulle kunna anvÀndas för att utveckla och möjliggöra en utveckling som leder till ett ökat lÀrande.Resultaten visar att organisationen har en chefsutbildning som möter chefernas behov och vidare framkom i resultaten att utbildningen var ett bra forum att diskutera erfarenheter och frÄgestÀllningar i, med personer pÄ samma typ av position i organisationen.Det som framkom var ocksÄ att respondenterna ansÄg, utifrÄn sin upplevelse, att organisationen kunde utveckla en del moment i utbildningen. Bland annat hur prefekten kan leda/utveckla sin institution organisatoriskt pÄ ett tydligare sÀtt.

I snart 170 Är har Uppsala studentkÄr vÀrnat om studentdemokrati och studenternas studiesituation. En stor del av dagens kÄrverksamhet mot studenterna bedrivs av arvoderade studiebevakare. Dessa byts ut varje hösttermin. Studiens syfte var att kartlÀgga och analysera kunskapsöverföringen mellan före detta och nya studiebevakare, samt att se vilka kunskapskrav som stÀlls pÄ studiebevakare och varför. Detta genomfördes genom kvalitativa intervjuer av studiebevakare, nuvarande och före detta. Resultaten visar stora skillnader frÄn studiebevakare till studiebevakare.

Vårt projektarbete bestod av att ta fram en lättarbetad och automatiserad kabinvagn. Vi har samarbetat med Braathens Malmö Aviation. Problemet med dagens kabinvagnar Ă€r att kabinpersonalen riskerar att få arbetsskador som kostar flygbolagen en del pengar. DĂ€rför har vi dĂ„ tänkt att underlätta för personalen, genom att automatisera kabinvagnarna. Kabinvagnen kommer att ha sektioner som delas upp i rörliga och fasta delar.

SyfteSyftet med denna studie Ă€r att förklara hur auktoriserade revisorer upplever att de senaste förĂ€ndringarna inom revisionsbranschen pĂ„verkat samhĂ€llsnyttan av revision.Metod En kvantitativ undersökning genomfördes via en elektronisk enkĂ€t som skickades ut till svenska auktoriserade revisorer, varpĂ„ en statistisk analys av 130 svar var möjlig.Resultat Resultatet visade att medlemmarna av den svenska revisorsprofessionen Ă€r enade. Revisorer identifierar sig bĂ„de professionellt och organisatoriskt. Svenska revisorer upplever att rĂ„dgivning Ă€r positivt för samhĂ€llsnyttan, de upplever Ă€ven att ISA har en positiv inverkan pĂ„ samhĂ€llsnyttan. Äldre revisorer Ă€r dock negativa till internationella regelverk. En stark revisorsidentitet visade sig vara avgörande för uppfattningen om förĂ€ndring ökar eller minskar samhĂ€llsnyttan.Praktiskt bidrag och sociala aspekter Studien har visat att professionell identitet och organisatorisk identitet kan mĂ€tas som ett samlat begrepp, kallat revisorsidentitet.

This paper aims to analyze the legal functions and characteristics of bills of lading in their basic form to examine the legal framework for the adoption of electronic bills of lading under Swedish law. With a comparative analysis against English law, particular attention is given to the 'document of title' function. This has been claimed to pose challenges in the transition to electronic bills of lading. While Swedish law presents potential parallels, critical aspects like negotiability and indirect possession require resolution. It analyzes international regulations such as the Rotterdam Rules and Model Law, addressing challenges and potential solutions for digitalization.

Genom att la?sa tidigare forskning om Generation Y, inneha?llsmarknadsfo?ring och om sociala medier under uppsatsprocessen fo?ra?ndrades problemsta?llningen succesivt, i enlighet med en abduktiv forskningsansats. Studiens fokus utvecklades fra?n att underso?ka alternativa marknadsfo?ringsmetoder vid marknadsfo?ring mot Generation Y till att omfatta pa? vilken social medieplattform Generation Y a?r mest mottaglig fo?r inneha?llsbaserad marknadsfo?ring.Syftet med denna studie a?r att hja?lpa fo?retag vars ma?lgrupp a?r Generation Y att rikta sin inneha?llsmarknadsfo?ring i ra?tt kanaler och pa? detta sa?tt spara tid och pengar. Fo?r att uppfylla syftet och besvara studiens problem samlades empirisk data in genom en webbaserad, kvantitativ enka?tunderso?kning som genomfo?rdes av totalt 301 respondenter, alla tillho?rande Generation Y.

Uppsatsens syfte Ă€r att skapa en bĂ€ttre förstĂ„else kring samarbetet och rörligheten mellan var och en av de fyra stora revisionsfirmorna över sundet. Detta med ett huvudsakligt fokus pĂ„ revision. Uppsatsens studie Ă€r kvalitativ och utförd med hjĂ€lp av intervjuer för att svara pĂ„ forskningsfrĂ„gan; Hur samarbetar The Big Four över Öresund och upplever de nĂ„gon rörlighet? Teorin om strategiska allianser, GATS modes och institutionell kontext utgör den teoretiska referensramen.Sammanlagt har Ă„tta intervjuer utförts med respondenter pĂ„ var och en av de fyra stora revisionsfirmorna pĂ„ bĂ„da sidorna av sundet. Slutsatsen kan dras att dĂ€r Ă€r ett tydligt samarbete inom var och en av de fyra stora revisionsfirmorna och den största fördelen av samarbetet Ă€r kunskapsöverföringen mellan kontoren i var och en av firmorna.

Bakgrund: Diabetes typ 2 a?r en kronisk sjukdom som o?kar kraftigt i va?rlden. Behandlingen grundar sig i livsstilsrelaterade a?tga?rder som ofta inneba?r en fo?ra?ndring av kost- och motionsvanor. Egenva?rd vid kronisk sjukdom beskrivs som en process som pa?verkas av olika faktorer.

Syfte: Syftet med detta arbete ?r att j?mf?ra hur rehabilitering och behandling vid l?ndryggsskador framst?lls av tre olika professioner: l?kare, fysioterapeut och tr?nare, samt att diskutera vilka effekter och implikationer dessa representationer/framst?llningar producerar. Metod: Studien ?r byggd p? en diskursanalytisk ansats med st?d i Michel Foucaults diskursteori och Carol Bacchis modell ?What?s the problem represented to be??. Urvalet utf?rdes strategiskt och inkluderade totalt fyra respondenter: En l?kare, tv? fysioterapeuter varav en med idrottsmedicinsk inriktning och en tr?nare. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med fyra centrala fr?gor i Bacchis modell. Resultat: Resultaten visade att professionerna har olika perspektiv sm?rta, skada och behandling. L?karen hade st?rre fokus p? sm?rtlindring och avlastning genom sjukskrivning medan fysioterapeuterna s?g aktiv rehab, helhetssyn och individanpassning som centralt. Tr?naren ans?g att det viktigt att f?rst? sin roll och h?nvisa till professionell behandling. Samarbetet mellan professionerna framh?vdes som viktigt men ans?gs vara organisatoriskt problematiskt. Slutsats: Olika utbildningar och erfarenheter p?verkar hur professioner och individer representerar l?ndryggsskador, vilket pr?glar b?de behandlingsmetoder och samarbetsm?jligheter.

Personalarbete a?r ett komplext omra?de med en historisk grund i fo?rha?llandet mellan individ och organisation. Det a?r ett omra?de som a?r och har varit fo?rema?l fo?r sta?ndig fo?ra?ndring. Personalvetare a?r da?rfo?r en yrkesgrupp som utma?rks av en kontinuerlig anpassning till dessa fo?ra?ndringar.

Kvalitetsledning Àr ett Àmne som företag stÀndigt behöver förbÀttra för att hÄlla sig uppdaterade i dagens dynamiska marknad. Företag X har pÄ senare Är vuxit organisatoriskt och gjort stora omorganiseringar, men kvalitetsarbetet pÄ företaget har halkat efter och glidit ifrÄn företagets nya verksamhet, vilket bidragit till mÄnga kundreklamationer pÄ grund av bristande kvalité.Företag X Àr dÀrför i behov att uppdatera och utveckla dess kvalitetsledning för att sÀnka deras interna kostnader och öka kvalitén inom organisationen.Denna rapport syftar till att undersöka hur Företag X kan förbÀttra dess kvalitetsledning genom att undersöka teorier och litteratur inom kvalitetsledning. För detta syfte har en kvalitativ studie genomförts dÀr data har samlats in genom 16 semi-strukturerade intervjuer inom organisationen.Det framgÄr att Företag X har ett grundlÀggande sÀtt att arbeta med kvalitetsledning, vilket skapar mÄnga kvalitetsbrister inom företaget.Med hjÀlp av det teoretiska ramverket har empirin analyserats dÀr tvÄ rotorsaker identifierats inom Företag X; intÀktsbaserad strategi samt smÄföretagarmentalitet i en stor organisation. Det Àr viktigt att Företag X utvecklar sitt kvalitetsledningsarbete genom att definiera kvalité och kommunicera detta tvÀrs genom hela organisationen. Företag X behöver standardisera processer och aktiviteter sÄ att alla inom organisationen arbetar pÄ samma sÀtt och mot samma mÄl..