Frågeställning:Med affärsidén som grund eftersträvar ledningen en större integration med omgivningen och mellan dotterbolagen för att konkurrera på marknaden. Hur jobbar Sweco med integration och vilka svårigheter finns?Syfte: Syftet är att redogöra hur bra Swecos affärsidé är integrerad i bolaget.Metod: Studien var av kvalitativ karaktär och baserades på sekundärdata i form av böcker och artiklar inom ämnet integration. Ett icke-slupmässigt urval användes för valet av respondenter.Slutsats: Sweco visar på en bra integration mellan marknaden och det företaget erbjuder. Lönsamheten tyder på hög integration med omvärlden och internt i bolaget.

Informationssystem, i form av affärssystem eller liknande, används idag ofta för att effektivisera arbetet inom de funktioner som finns i ett företag. Användningen har spridit sig från att ursprungligen framför allt stödja logistik och planering inom produktion till att nu användas inom bland annat Human Resources (HR). En av aktiviteterna inom HR-funktionen är traditionellt sett rekrytering, något som företag nu eftersträvar att effektivisera med hjälp av e-Rekryteringssystem. Syftet med användningen av dessa system är följaktligen att effektivisera företagets rekryteringsförfarande och därmed även företaget i stort. Med detta i åtanke har vi valt att utföra en designvetenskaplig studie på ett sådant system.

Varför vi valt att rikta in oss på Grön IT är för att det är ett relativt okänt begrepp som berör ett väldigt aktuellt ämne, klimatfrågan. Begreppets otydlighet klargjordes tidigt i arbetet då det var märkbart hur stor ämnets kunskapsskillnad var mellan de två myndigheter vi valt att undersöka. Resultaten i studien är baserat på intervjuer med miljöansvariga hos de myndigheter vi undersökt. Syftet med intervjuerna var att få insikt i hur långt myndigheterna kommit i sitt arbete med Grön IT, exempelvis med personalutbildningar och införande av olika policies. Vi valde att undersöka och jämföra Stockholms universitet med Uppsala universitet och i slutsatsen kan vi fastställa att deras fas inom Grön IT skiljer sig avsevärt i både kunskap och arbete och att den myndighet som kommit längre i sitt arbete mot en grönare IT sparar både pengar och energi i motsats till den myndighet som inte kommit lika långt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka lösningsstrategier i subtraktion som elever i årskurs fyra och sex använder sig av, vilka framsteg eleverna gör från årskurs fyra till sex och vilka typer av fel som elever i de båda årskurserna gör. Tre metoder har valts för att studera syftet. Dessa tre metoder är elev- och lärarintervju, grupptest och läromedelsanalys. Dessa tre metoder ska tillsammans komplettera varandra och ge en allsidig bild av syftet.Resultaten i denna studie pekar på att eleverna använder sig av flera olika strategier när de räknar subtraktion. Strategierna är effektiva i varierande grad.

Ett företags försörjningsstrategi måste ovillkorligen anpassas efter de rådande förutsättningarna. Strategin för ett innovativt företag i uppstart, präglas utav överlevnad och framtagning av en väl fungerande produkt. Utvecklingsarbetet ställer höga krav på leverantörernas och tillverkningsprocessernas flexibilitet.Nästa steg i utvecklingen av försörjningsstrategin är att bli mer fokuserad på kostnader. Kostnadsbesparingar görs främst genom tekniska framsteg och inte genom förbättrad förhandlingsposition mot leverantören.När produkten är stabil nog, ändras strategin mot att optimera för serieproduktion. Kravet på tillverkningsprocessen och leverantörerna ändras från flexibilitet till effektivitet.

Detta Examensarbete är en undersökning av företag som organiserat sin verksamhet efter produkternas flöden genom produktionen. De anställda arbetar i lag från order till leverans med en och samma produkt. Genom kompetensutveckling och breddade arbetsuppgifter för de anställda, i kombination med befintlig eller ny produktionsteknik, skapas möjligheter för ökad effektivitet och produktivitet. De anställda utbildas för flera och nya arbetsuppgifter där de växlar mellan operativa arbetsuppgifter och administrativa arbetsuppgifter. Arbetsgrupperna ansvarar för de resurser som företaget disponerar, samt styr och följer upp verksamheten mot uppställda mål för till exempel leveranssäkerhet och produktivitet.

Syftet med denna uppsats är beskriva, analysera och diskutera samverkan på Arenastaden i Växjö. Studien har en hermeneutisk utgångspunkt och bygger på en teoretisk tolkningsmodell som innefattar fyra kategorier: Samarbete, mål och syfte, kommunikation och risker. Modellen är skapad av studieförfattarna med stöd i den tidigare forskningen. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativa och induktiva semistrukturerade intervjuer använts. Respondenterna är Växjö kommun och arenaägande idrottsföreningar på Arenastaden.Resultatet kan summeras med att det idag finns en samverkan som av respondenterna ses som positiv, men med stor utvecklingspotential.

Samhällets intresse för miljörelaterade frågor ökar stadigt och alltfler engagerar sig för miljön. För företag är miljöredovisningen ett viktigt sätt att visa och förmedla sina intressenter om det miljöarbete som bedrivs. Utbudet av frivilliga miljö- och hållbarhetsredovisningar har ökat sedan 90-talet och idag miljöredovisar både privata och kommunala bolag. Vår utgångspunkt i uppsatsen är att kommunala och privata bolag miljöredovisar av olika anledningar. Vi har därför i vår undersökning försökt komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning, vilket gjorts med hjälp följande problemformulering: Vilka skillnader finns mellan privata och kommunala bolags frivilliga miljöredovisning? Syftet med vår uppsats har varit att utifrån intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionell teori komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning.

Syftet med denna uppsats är att se hur effektiva metoder och resurshantering påverkaroffentliga förvaltningar i Borås. Vi för även en diskussion om hur implementeringen avstyrmodeller såsom Lean har för inverkan på förvaltningarna. Uppsatsen har genomförts medutgångspunkt från valda teorier samt intervjuer med administratörer anställda på offentligaförvaltningar i Borås. Detta för att få ett medarbetarperspektiv på hur effektivitets- ochresurshanteringstänket har yttrat sig för de och deras arbetsplatser.De offentliga förvaltningarna som valt att införa styrmodeller såsom Lean i sina verksamheterhar blivit mer kostnadseffektiva och resurssnåla. En märkbar förändring är införandet av nyteknik i förvaltningarna.

Ett informationssystem syftar till att förse ett företag med information för att förbättra dess kompetens och effektivitet. Acceptansen av informationssystemet, och den effekt det får i företaget, är beroende av hur väl systemet motsvarar kundens krav. Trots denna vetskap är den främsta kritik som riktas mot informationssystem idag att de inte motsvarar intressenternas krav och således inte används i avsedd omfattning.Den viktigaste informationskällan, som systemutvecklarna har vid undersökning av problemdomänen och kraven på det tänkta systemet är intressenterna. För att resultatet av systemutvecklingsprojektet skall bli så bra som möjligt kräver det att intressenterna är engagerade och involverade i processen att samla in information. Risken är annars att den insamlade kunskapen är ofullständig och inkonsistent.

En kommun är ett viktigt organ i vårt samhälle, kommuner i Sverige arbetar för medborgarens bästa. I en kommun utgör ekonomi och redovisning en viktig aspekt. För att inneha en fungerande ekonomi och redovisning krävs således ett ekonomisystem som möter en kommunens krav och förväntningar. Ett ekonomisystem skall verka som ett kugghjul genom hela kommunens verksamhet. Systemets syfte är att tillhandahålla kommunen med ekonomisk information, vilket sedan är en mycket värdefull grund för de beslut kommunen tar.

Miljöfrågor är väldigt aktuella i samhället idag och därför valde vi att göra vår c-uppsats om miljöredovisning. Det finns idag inga krav på Sveriges kommuner att utföra miljöredovisningar. Därför tyckte vi att det var intressent att studera miljöredovisning i svenska kommuner och hur innehållet i miljöredovisningarna kommer till. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns någon koppling mellan tre kommuners miljöbokslut under åren 2006-2009 och medias rapportering under samma tidsperiod. De tre kommunerna som vi har haft med i undersökningen är Huddinge, Burlöv och Sandviken.

Allt fler företag inser vikten av att föra ett aktivt miljöarbete och inför därför miljöledningsstandarden ISO 14001. Denna hjälper företagen att arbeta på ett systematiskt sätt för att minska sin miljöpåverkan. Rapporten syftar till att kartlägga de positiva effekter som ISO 14001 haft på certifierade företag mellan år 1998 och 2008. Dels har enkätundersökning genomförts 1998 på 124 certifierade företag och dels har en dokumentstudie gjorts under 2008 på tio andra uppsatser och rapporter inom området. Undersökningarna visar att ISO 14001 haft många positiva effekter såsom ordning och reda, bättre målstyrning, minskade kostnader genom minskad resursanvändning och förbättrad effektivitet samt förbättrad kontroll av miljöpåverkan.

Problembakgrund & problemdiskussion: Investerare behöver information om bolaget för att kunna avgöra värdet på dess aktier. Vissa personer har bättre information om bolagens förehavanden än andra. Insiders är en sådan grupp. De kan tänkas ha ett informationsövertag gentemot övriga aktörer på marknaden. Skulle insiders kunna generera överavkastning med privat information, går det emot den effektiva marknadshypotesens (EMH) starka form.

Bakgrund och problemDet finns två drivande faktorer som formar grunden för hur multinationella företag agerar vad avser human resource management. Den ena är det tryck som finns att upprätthålla en intern konsistens och det andra är en yttre påverkan från den lokala miljön där företaget verkar. Dagens utveckling har lett till ett behov hos företag att vara flexibla på alla nivåer. Om vi ser till företagens humankapital så finns ett ökat behov inom området att sprida den kunskap som finns till alla nivåer och vidare till de dotterbolag som agerar på den globala marknaden. Detta faktum har medfört ett ökat behov att kunna omplacera personal till olika underavdelningar och även till de dotterbolag som verkar på denna marknad vilket i sin tur medfört ett ökat krav på flexibilitet och anpassningsförmåga hos den enskilda anställde.