Samtalsmöten är en viktig del i människors kontakter med myndigheter. De sätt som dessa samtalsmöten sker på kan påverka den enskildes medverkan, kunskaper och utfall från dessa möten, på olika sätt.Studiens syfte är att analysera och beskriva hur asymmetrier mellan handläggare och klient konstrueras i samtalsmöten om bistånd för äldre och ekonomiskt bistånd samt handläggarens hantering av dessa.Genom att använda diskursiv analysmetod analyseras tio audio-inspelade samtalsmöten och den samtalsinteraktion som sker i dessa när det gäller handläggarnas biståndsbedömning av så väl bistånd för äldre som ekonomiskt bistånd.Resultatet visar att det är av vikt att handläggarna är medvetna om de inneboende asymmetrierna i dessa samtalsmöten som kommer av deras institutionella karaktär. Detta, då handläggaren genom sin hantering av dessa har en stor möjlighet att påverka huruvida asymmetrierna förstärks i samtalsmötet och hur det i sin tur påverkar klienten och deras relation. Resultatet tyder också på att handläggarens hantering av de olika asymmetrierna som framträdde kan äventyra rättssäkerheten för klienten.Resultatet lyfter fram betydelsen av att det är handläggarens medvetenhet eller omedvetenhet om dessa asymmetrier som är avgörande för hur de hanteras och vad det får för effekter för klienten. Studien kan användas för vidare förståelse i praktiska sammanhang om vilka kommunikativa asymmetrier som finns mellan handläggare och klient och hur handläggarens hantering av dessa påverkar interaktionen och relationen dem emellan, samt det utfall som det kan ha för klienten..

Författarna utreder i denna uppsats medelst empirisk analys huruvida ålder, anställningstid och personalansvar inverkar på graden av deltagande i budgetprocessen samt i vilken utsträckning dessa individuella karaktärsegenskaper påverkar uppfattningen av budgetmålens svårighetsgrad. För att definiera, mäta och samla in data har författarna distribuerat 103 stycken enkäter med direktriktade frågor till kostnadsansvariga chefer vid en av Sveriges ledande verkstadskoncerner. Resultatet har därefter sammanställts och analyserats utefter koncernens organisatoriska struktur.  Sammanfattningsvis gav uppsatsens empiriska resultat ? i strid med tidigare empirisk forskning ? tillräckligt med statistiskt belägg för att författarna skulle kunna konstatera att individuella karaktärsegenskaper som ålder och personalansvar särskilt bör beaktas vi en effektivisering av deltagandegraden i budgetprocessen..

Deontic Action Logic Multi Agent System (DALMAS) är en typ avmultiagentsystem där agenternas handlingar regleras av ett normativt system. Teorinför DALMAS bygger på deontisk logik, och normer i det normativa systemetuttrycks i termer av Kanger-Lindahls teori om normativa positioner. Syftet meddetta arbete är att försöka reda ut vilka eventuella fördelar ett normativt system kange samt hur man ska kunna skapa effektivt sådant. Går det att skapa ett normsystemsom kan lösa samma problem som ett konventionellt MAS löser? För att kunnajämföra de olika normsystemen har kriterier för hög effektivitet tagits fram.Testresultaten visar bl.a.

Intresset för nationell värdegrund är stort och detta framför allt efter det lagtillägg som instiftades i socialtjänstlagen (SoL) 5 kap. 4§ i januari 2011. Den nationella värdegrunden handlar om att omsorgen ska utföras med fokus på den äldre personens välbefinnande och möjlighet till ett värdigt liv. Ledord i NPM:s omfattande reformer är bättre effektivitet, konkurrens, samt bättre målstyrning och uppföljning. Metoder som förespråkas för att nå dessa idealtillstånd är bland annat konkurrensutsättning, privatisering, målstyrning och decentralisering.

Idag är det mycket uppmärksammat av både akademiker och användare att information från traditionella finansiella redovisningar inte är tillräckliga för att motsvara de krav som både externa och interna intressenter ställer på mer innehållsrika rapporter. Marknad och intressenter efterfrågar information om ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, vilket har lett till att allt fler företag upprättar en hållbarhetsredovisning. Hållbarhetsredovisning syftar till att skapa en hållbar utveckling och ses som ett verktyg eller en möjlighet för företag att lämna information om dessa tre aspekter och det leder till ett ökat förtroende för företaget och dess verksamhet. Syftet med denna uppsats var att beskriva hur företag inom basindustrin i Norrbotten tillämpar hållbarhetsredovisning. Studien genomfördes genom en fallstudie av fyra företag för att beskriva hur de tillämpar sin hållbarhetsredovisning.

Som svar på de många redovisningsskandalerna som inträffat i USA de senaste åren utformades år 2002 en ny lag, Sarbanes-Oxley Act. Lagen ställer bland annat högre krav på bolagens interna kontroller och finansiella rapporter. Sarbanes-Oxley Act tillämpas dock inte bara på bolag i USA, utan även icke-amerikanska bolag som är registrerade hos SEC tvingas att följa lagens bestämmelser. Detta innebär att flera bolag i Sverige måste implementera lagen, som för icke-amerikanska bolag träder i kraft sommaren 2006.Vi ville med undersökningen förklara hur bolag i Sverige påverkas av Sarbanes-Oxley Act. Utifrån tre teorier; institutionell teori, agentteori och transaktionskostnadsteorin, har vi utformat propositioner som försökt förklara Sarbanes-Oxley Act:s påverkan på bolagen.

SammandragDenna studie behandlar Corporate Social Responsibility (CSR) inom den svenska banksektorn, en sektor da?r ansvarsfra?gor traditionellt inte uppma?rksammats da? banker inte ansetts ha stor inverkan pa? samha?lls- och miljo?problem. Fo?retag generellt fo?rva?ntas idag aktivt arbeta med CSR-fra?gor, dock fo?rekommer en strategi att kommunicera CSR ista?llet fo?r att agera, i syfte att sta?rka legitimiteten i varuma?rket. Studien belyser fra?gor kring CSR inom banksektorn, da? det idag finns indikationer pa? att a?ven banker ma?ste arbeta med fra?gorna.

Syftet med denna studie var att studera samarbetet mellan inköp och utvecklingsavdelningen utifrån ett kulturperspektiv. Studien grundar sig på teori inom två olika ämnesområden. Ett område är organisationskultur där tidigare forskning visar på hur en gemensam kultur skapar effektivitet inom företag. Det andra området är forskning runt inköp och produktutvecklingsgrässnittet. Då studiens syfte kräver tillgång till ett fysiskt företag så har SAAB Dynamics AB i Karlskoga agerat fallföretag.

Den här uppsatsen har två syften. Det ena är att studera möjligheter till medborgarinflytande i 4 och 5 kapitlet plan- och bygglagen. Det andra syftet är att dels presentera de mest användbara förhandlingsmetoderna i USA, dels studera erfarenheterna från olika aktörer i USA, samt beskriva hur man kan förmå olika aktörer att överhuvudtaget komma till en förhandling vid liknande fall som plan- och bygglagen behandlar. För denna magisteruppsats har en deskriptiv metod använts. I uppsatsen berörs inte den svenska miljörätten, dvs.

Traditionellt sett har finansiella kriser och krascher på aktiemarknaden sammanfallit med volatilitetschocker med extrema volatilitetsnivåer på aktiemarknader. Volatilitet har inte bara i samband med kriser utan även generellt sett visat sig vara negativt korrelerat med aktieavkastningar. Då de flesta tillgångsklasser är positivt korrelerade med varandra uppkommer naturligt då frågan om huruvida man kan utnyttja denna negativa korrelation för att diversifiera en redan diversifierad portfölj. I denna rapport studeras hur man genom att i en institutionell investerares diversifierade portfölj kan förbättra avkastningen och risken genom att introducera dels variansswapar men även säljoptioner i portföljen. Slutsatserna från studien visar att säljoptioner och variansswapar i mindre proportioner kan användas för att minska risken i den diversifierade portföljen.

This thesis is a contribution to the discussion on the public library?s institutional identity in late modernity. The aim is to shed light on the public library?s identity as expressed through its public events. The thesis seeks to answer the following questions: What kind of public events are offered at public libraries? What themes distinguish the content of these events? What characterizes the institutional identity expressed through these events? In addition to the concept of institutional identity, a model of four library spaces, developed by Skot-Hansen, Hvenegaard Rasmussen, and Jochumsen, constitutes the theoretical framework of this thesis.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut på den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utsträckning kön representeras på ett jämställt sätt inom utställningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhåller sig till externt jämställdhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvägagångssätt. Officiella dokument från varje organisation undersöks för att förstå hur de formellt förhåller sig till jämställdhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram från de två senaste årens utställningsarkiv.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut på den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utsträckning kön representeras på ett jämställt sätt inom utställningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhåller sig till externt jämställdhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvägagångssätt. Officiella dokument från varje organisation undersöks för att förstå hur de formellt förhåller sig till jämställdhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram från de två senaste årens utställningsarkiv.

Den h?r uppsatsen ?mnar bidra till att svara p? fr?gan om det permanenta medlemskapet i FN:s s?kerhetsr?d b?r ?ka. Fr?gest?llningen lyder: Vilka argument f?r eller emot ett utvidgande av det permanenta medlemskapet som ?terfinns i reformf?rslagen ?r mest rimliga? F?r att besvara fr?gest?llningen anv?nds argumentationsanalys med en normativ ing?ng eftersom fr?gest?llningen ?r normativ. I analysen diskuteras vilka m?jliga tolkningar de centrala begreppen f?r reform av s?kerhetsr?det kan ha och vad detta betyder f?r argumentens h?llbarhet.

Sedan 1942 har Parkteatern haft gratis föreställningar under sommarmånaderna i Stockholm. Från att vara en verksamhet under olika tekniska nämnder inom Stockholms kommun är den idag en av sju enheter inom Kulturhuset Stadsteatern. På det kulturpolitiska området har det alltid funnits en motsättning mellan det ekonomiska och det kulturella. Men sedan New Public Management (NPM) idéer tagit sig in i den offentliga sektorn har det lett till att offentligt finansierad kulturell verksamhet effektiviserats.Syftet med uppsatsen är att belysa hur Parkteatern som en del inom Kulturhuset Stadsteatern påverkas av politiska krav som ställs i form av ägardirektiv. Undersökningen baseras främst på intervjuer med anställda på Parkteatern och styrelsemedlemmar samt skriftliga dokument.