Sök:

Sökresultat:

1070 Uppsatser om Institutionell diskriminering - Sida 25 av 72

Strategisk planering som ett verktyg för att förändra institutioner : En fallstudie på två av Sidas internationella utbildningsprogram där deltagande organisationer uppmuntras att använda strategisk planering i sitt förändringsarbete

Det som är unikt i en akademisk miljö passar inte alltid in i en företagsmiljö. Därför kan det uppstå hinder då teknologier ska kommersialiseras. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur dessa hinder kan se ut. Med hjälp av en tillämpad 4R-modell har de olika produkter, faciliteter och utrustning, affärsrelationer och organisatoriska enheter som påverkar kommersialiseringen av en teknologi kunnat kartläggas och utifrån detta har hinder identifierats. En fallstudie har genomförts där en teknologi har förflyttats från universitets- till företagsmiljö.

HUR REDOVISNINGSPRAXIS KOMMER TILL: : K3 i svenska fastighetsbolag

Det ha?r a?r en kvalitativ studie av fo?rvaltningsfastighetsfo?retag i Sverige som vid a?rsskiftet 2013/2014 ska bo?rja redovisa enligt det principbaserade regelverket K3. Det nya regelverket inneba?r att fastighetsfo?retagen ska genomfo?ra komponentavskrivning pa? betydande och va?sentliga delar av fastigheterna, men det a?r delvis upp till fo?retagen och branschorganisationerna att sja?lva besta?mma vilka dessa delar a?r. Da?rfo?r har vi i denna studie underso?kt hur praxis inom redovisning skapas, med den institutionella teorin och tidigare studier i svensk redovisningspraxis som analysverktyg.

Etnisk diskriminering i arbetslivet : att vara, eller att inte vara färgblind?

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Fröken jag förstår inte vad du skriver

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har.

Reflektioner kring rationaliteter : Diskursivt tänkande kring feminism, samhällsfilosofi och dataetik

Vilken grundläggande idé utgår vi ifrån när vi talar om förnuft och rationalitet och vilka konsekvenser får detta för synen på individen, individen i samhället samt individen i datasystemet? Uppsaten belyser problematik rörande den icke-situerade individen, vilken inte är en individ utan snarare en skenbar produkt utav homogena värderingar. .

Jag är positiv! - En litteraturstudie om hur personer med hiv/aids upplever bemötande inom hälso- och sjukvården.

Introduktion: Hiv är en virussjukdom som innebär bristande immunförsvar och som sprids och smittar via blod eller sexuell kontakt. Hiv har ändrats från att först vara en okänd allvarlig sjukdom till att bli den största sociala och ekonomiska hälsoförändring världen över. Idag lever ca 35 miljoner människor i världen med hiv. Sjukdomen identifierades först under 1980-talet då hos missbrukare och homosexuella män. Det har sedan lett till negativa uppfattningar om sjukdomen samt stigmatisering och diskriminering.

Artbrott -en institutionell bastard i gränsskiktet mellan statsvetenskap och juridik?

This paper deals with a partly new development in the Swedish law system, somewhere in the boundary between political science and jurisprudence. A new instrument -artbrott- has successively become more popular among lawyers and politicians. The new instrument -here translated to classified crimes- signifies that the perpetrator is sentenced to prison even though the seriousness of the crime committed is not in itself serious enough for such a consequence. The reason for this policy stance is to create a prevention against crime of that specific character among the public. The use of this instrument has grown considerably both concerning types of crimes as well as in application.

Fackligt förtroendevald inom industrin ? en studie av kvinnors erfarenheter

Denna studie undersöker kvinnors erfarenheter av att inneha fackliga förtroendeuppdrag inom Industrifacket Metall och utgår från Yvonne Hirdmans teori om genussystem samt delar av Anthony Giddens struktureringsteori där det praktiska medvetandet är i centrum. Semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor anställda vid tre olika företag genomfördes och analyserades utifrån tre teman; arbetet, fackföreningen samt privatlivet och resultaten används i exemplifierande syfte. Respondenternas erfarenheter visar att ojämställdhet råder inom områdena och trots att de upplever att detta har förbättrats sedan några år tillbaka, så är det mycket som tyder på att diskrimineringen har antagit mer subtila uttryck än tidigare..

Invandrade akademikers vägar och strategier till arbete

Syftet med detta arbete har varit att belysa vilka möjligheter och hinder invandrade akademiker möter på vägen mot svenska arbetsmarknaden. Vi har också velat påvisa vilka vägar och strategier som kan ge framgångsrika resultat. Genom våra intervjudeltagares erfarenheter har vi fått fram vad de tycker kan förbättras för att göra arbetsmarknaden mer tillgänglig. Vårt mål med undersökningen har varit att fokusera på positiva resultat, då vi har valt att göra intervjuer med invandrade akademiker som har ett arbete. Vi har i bakgrundsavsnittet visat på hur sysselsättningsproblemen för invandrare uppkom och hur det har utvecklats till att bli ett stort och hett debatterat problem. Vidare har vi valt att ta upp strukturell och instutionell diskriminering som är bidragande faktorer till exkluderingen av invandrare på den svenska arbetsmarknaden.

Revisorers agerande vid tvetydiga lagrum

Eftersom många lagrum är tvetydiga leder det till att revisorerna tvingas till subjektiva tolkningar. Syftet med denna uppsats var att utifrån den institutionella teorin belysa hur revisorer agerar när de tar beslut om tvetydiga lagrum. För att besvara vårat syfte har vi intervjuat fyra revisorer på två företag. Slutligen jämförde vi dessa resultat mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som fanns mellan revisorerna. Vi kom fram till att revisorerna alltid utgår från de lagar och regler som finns.

Könsatypiska studieval : En intervjustudie med tjejer på Byggprogrammet

Abstract This essay is about girls that have chosen a gender atypical education on a gymnasia level. Since we are living in a society that is still today gender segregated in both working life as well as educational area, we find it interesting that it still exist an paradox which leads us to the question ?why? those girls and boys, woman and man choose so differently. We are not aiming towards study how many girls that have chosen a gender atypical education but rather how these girls that are on the construction program in one of Stockholm?s gymnasium have deliberated and what it is that has influenced them.

Är utbildning lönsamt? : En komparativ studie mellan män och kvinnors avkastning på vidareutbildning

På bara några decennier har kravet på utbildning vuxit markant och därmed också antalet universitetsstuderande. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det lönar sig att vidareutbilda sig på universitetsnivå och i vilken utsträckning det finns skillnader för män respektive kvinnor inom en mans och en kvinnodominerad utbildning. Fyra regressioner har genomförts. Därefter har en jämförelse skett mellan de olika livsinkomsternas nuvärden. Livsinkomsten har räknats fram genom att subtrahera nuvärdet av alternativkostnaderna från nuvärdet av livsinkomsterna.

Organisatoriska styrsystem: En underskattad mjukvara

Studien syftar till att öka förståelsen kring institutionella mekanismer, styrsystem och work passion i symbios till varandra. Genom att förklara de institutionella mekanismerna bryter studien ner den kulturkognitiva pelaren i form av det kända fenomenet kring isomorfism. Vidare redogör studien för hur isomorfismen kopplas mot en organisation och huruvida man ställer sig till den styrform som förekommer. Studien redogör även för work passion som är ett fenomen som föreslår att individens tillfredsställelse är viktig för en organisations välmående och funktion (Vallerand 2012). Dock utelämnar work passion medel som styrmodeller och affärsidé.

Sametinget: en institutionell analys

The Saami, a Nordic indigenous people scattered over four countries, has for centuries been regarded as parts of the national populations of the countries in which they live. During the 19th century saami demands for greater influence resulted en several changes, among them the founding of a Swedish Saami Council in 1993. The council became a popularly elected, representative institution with an agenda of its own, but also a public authority answerable to the government. The decision to attribute the council this twofold role was unusual and, from a certain point of view, even controversial: it makes it difficult to determine the location of the power to act in saami-related issues and the legitimacy to do so.This essay is about how the twofold role came into existence, what it leads to and how the seemingly contradictive duality is managed. It has an institutional approach with theories concerning institutions and etnicity as well as institutional change and handling of complicated and ambiguous demands.

Kapitalkrav & Konflikthantering : Svenska bankers hantering av intressekonflikter som uppkommit ur det ökade kapitalkravet

På grund av bankernas roll i 2008 års finanskris har förtroendet för banker sjunkit världen över. För att stabilisera situationen så har den internationella bankregleringsorganisationen, Baselkommittén, börjat arbeta fram regler för bankerna att förhålla sig till. Däribland ett högre kapitalkrav. Något som garderar bankerna mot framtida kriser men som även ökar kostnaderna för bankerna. I förebyggande syfte för detta högre kapitalkrav har de fem intervjuade bankerna som består av Sveriges fyra storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, samt den helt statligt ägda banken SBAB genomfört begränsningar i sin verksamhet.

<- Föregående sida 25 Nästa sida ->