Syfte:Syftet med denna uppsats är att se hur privata hyresrättsaktörer arbetar med strategier gentemot sina hyresgäster. MetodUnder studien har en kvalitativ metod använts där fem hyresrättsföretag har intervjuats. Dessa intervjuer ligger till grund för uppsatsens empiri. Genom att använda artiklar och litteratur inom företagsekonomi har en koppling mellan empiri och teori kunnat göras. Teori:Teorin tar upp hur hyresrättsmarknaden ser ut och går sedan in på olika företagsekonomiska strategier som kan användas inom företag. Empiri:Empirin innehåller de data som insamlades under intervjuerna av de fem privata hyresrättsföretagen. Analys:En koppling mellan teorin och empirin har gjorts för att kunna analysera det data som samlats in. Detta för att kunna se hur de fem privata hyresrättsföretagen förhåller sig till olika typer av företagsekonomiska strategier. Slutsats:Alla fem företagen arbetar med någon typ av strategi gentemot sina hyresgäster. De ser inte att det finns någon konkurrens i dagsläget men att de ser kundrelationer som en viktig faktor för att bygga upp företaget långsiktigt. Förslag till fortsatt forskning:Att undersöka hur privata hyresrättsaktörer i andra kommuner arbetar med strategier gentemot sina hyresgäster för att få en bättre uppfattning om hur det ser ut i andra delar av landet..

Väpnade aktörer, terrorism och illegal handel (med människor, narkotika och vapen) är alla företeelser som, i varierande omfattning, florerar i fallerade stater. Dessa företeelser återfinns inte minst i Colombia, som trots det inte bedöms vara fallerad.Uppsatsens syfte är att påvisa behovet av kvalitativa och kontextspecifika studier, då vår förförståelse är att analyser av fallerade stater, som bygger på kvantitativ forskning, missar orsaksperspektiven. För att göra detta prövas två teorier (Rotbergs kvantitativa och Buzans/Holstis kvalitativa) på fallet Colombia.På grund av att Rotbergs teori har en lägre validitet och inte förklarar vad som ligger bakom staters interna problem, kan Colombias situation mest framgångsrikt förklaras utifrån Buzans/Holstis teori. Buzan/Holsti missar dock flera för, Colombia centrala aspekter, som går under benämningen ?the Hidden Form of State Failure?.Nyckelord: Fallerade stater, Rotberg, Buzan/Holsti, Colombia, ?the Hidden Form of State Failure?..

I syfte att undersöka om, och i så fall hur, förskollärare arbetar med djuretik som en värderingsfråga undersöks (1) förskollärares tolkning av läroplanens skrivning om ?respekt för allt levande?, (2) hur förskollärare arbetar med värderingsfrågan djuretik och (3) vilken hänsyn de tar till läroplanens krav på saklighet och allsidighet i detta arbete. Empirin bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare varav 3 är vegetarianer. Analysen baseras på poststrukturalistisk teori och teori om den dolda läroplanen. Informanterna anger att de arbetar med djuretik i ringa omfattning men visar också att förskollärarna förmedlar omedvetna budskap om djuretik.

Syftet med arbetet har varit att undersöka vad begreppet läslust innebär samt ta reda på hur användandet och arbetandet med läsning och skapandet av läslust ser ut i teori och praktik i skolans tidigare år. Läsning har inte samma status idag som den haft hos tidigare generationer. Därför har det idag blivit aktuellt att använda begreppet läslust när man talar om att få barn och unga att vilja läsa mer litteratur, ett ganska diffust begrepp som inte alltid haft samma innebörd som det har i dag. Läslust kan väckas hos barn och unga idag med hjälp av ett flertal metoder som vävs in i den läsundervisning som utövas i skolorna. Metodvalet är av kvalitativ ansats där, förutom en litteraturstudie, även intervjuer med tre verksamma lärare har gjorts.

Syftet med denna uppsats är att granska effekterna av regional integration på FDI hos de länder som blev medlemmar i EU 2004 samt 2007. Utifrån teori gällande sambandet mellan regional integration och FDI, analyseras empirisk data över stock och flöden av FDI till de nya medlemsländerna i syfte att utreda förekomsten av investeringsalstring och/eller investeringsomfördelning inom denna integration av typen öst-väst där det råder stora skillnader i inkomstnivå mellan medlemsländerna. Analysen visar att FDI till de nya medlemsländerna, både från andra medlemsländer och tredje land, har ökat till följd av ländernas medlemskap i EU. Mätt i absolutvärde kan det konstateras att FDI från andra medlemsländer är avsevärt mycket större än FDI från tredje land. Vidare har de nya medlemsländerna upplevt investeringsalstring och investeringsomfördelning från andra medlemsländer samt investeringsomfördelning där FDI från EU15 flyttar från tredje land till de nya medlemsländerna.

The purpose of this study was to examine how teachers practice Arne Tragetons theory of using computers as the first writing instrument in reading and writing development. We wanted to clarify how the work from using Tragetons theory was applied while investigating if and how other methods of reading and writing instruction were used. Our interest lays in how the teachers accomplished the knowledge of this theory and also how the choice of this approach came about. To investigate this we used interviews with a qualitative nature, where seven active teachers were interviewed. They worked in three different schools in years one to three, they were all women and had various long experiences of work on the computer writing tools.

Titel: Lantisen som blev partiledare och näringsminister ? en analys av hur Maud Olofsson gestaltas i mediernaFörfattare: Anna AnderssonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga politiker gestaltas i medierna. Detta med Maud Olofsson som exempel.Metod: Hermeneutisk metod samt kritisk diskursanalys.Teori: Gestaltningsteori samt teori kring politisk kommunikation och genusteori.Material: 31 nyhetsartiklar i dagstidningar som ges ut i de tre storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö från åren 2001, 2004-2006 samt 2009-2011.Huvudslutsatser: Mediernas gestaltning av Maud Olofsson utgår ifrån stereotypa bilder av hur hon som kvinna inom politiken förväntas vara. Maud Olofsson gestaltas i medierna utifrån tre olika stereotyper; bondmora, husmoder och järnlady. Då medierna är en viktig arena för politisk kommunikation är det av vikt att även titta på den politiska kommunikationens system utifrån ett genusperspektiv.Universitet: Medie- och kommunikationsvetenskap, LinnéuniversitetetNyckelord: Gestaltning, Politisk kommunikation, Medier, Genusperspektiv, Maud Olofsson.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

En kvantitativ studie gjordes på en grupp anställda på ett medelstort svenskt företag för att undersöka om det fanns skillnader mellan olika anställningstyper vad gäller graden av MPP (motiverande potentialpoäng) och de fem motivationsfaktorer MPP består av.Vi har även undersökt i vilken grad de olika motivationsfaktorerna predicerar MPP inom de två grupperna. Det undersöktes också om det fanns något samband mellan arbetskontrollokusoch MPP samt om intern arbetskontrollokus eller MPP ökar med åldern.Då företaget arbetar med de delar som ingår i Hackman och Oldhams jobbkaraktärmodell,valdes denna som teori att utgå från i undersökningen. Dessutom ingår Spectors teori om arbetskontrollokus. 125 personer deltog i undersökningen, varav 49 var kollektivanställda och 76 var tjänstemän. Deltagandet bestod i att besvara en enkätmed påståenden utifrån de teorier som låg till grund för studien.

Det svenska biståndet till utvecklingsländer har förändrats sedan det officiellt inleddes för drygt 60 år sedan. Från att ha varit något som regeringen inledningsvis mest fnyste åt är biståndet idag en viktig del av den svenska ekonomin. De svenska biståndsorganisationerna arbetar för att förbättra omständigheterna i utvecklingsländer, men de gör det på olika sätt. Teorier som varit centrala i denna studie är Alf Hornborgs teori om utveckling och Edward Saids teori om ?The other?. Denna uppsats bygger på en litteraturstudie där jag avgränsat mig till att undersöka det svenska biståndet till Afrika.

Många människor går till jobbet och håller sig friska under en lång tid. Vad som karaktäriserar dessa individer och deras arbetsplatser avser denna undersökning att ta reda på. En explorativ studie genomfördes genom att intervjua åtta lärare och två rektorer från två olika skolor angående friskfaktorer i lärarens vardag. Resultatet av deras reflektioner har sammanställts i sju områden som påverkar lärarens hälsa; organisation, ledarskap, lärarroll, arbetsuppgift, kollegor, elever och individen. Sammanställningen visar att bilden av friskfaktorer är komplex och att det är många faktorer som påverkar individen.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Tidigare forskning har visat att det för många år sedan fanns ett förväntningsgap inom revision mellan små företag och deras revisorer. Syftet med vår uppsats är att undersöka om detta gap fortfarande existerar och om det även finns ett liknande gap mellan medelstora företag och deras revisorer. Vi vill även undersöka om det är olika faktorer som påverkar gapet beroende på företagsstorlek, om det nu är så att det existerar.För att ta fram vår empiri använde vi oss av en kvalitativ ansats genom att göra delvis strukturerade intervjuer med öppna frågor. Vi utförde intervjuerna ansikte mot ansikte för att kunna se respondenternas reaktioner. Intervjuerna gjordes hos tre små och två medelstora företag, samt hos en revisionsbyrå.

Vi avser studera operativa team inom poliskåren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill också undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom området teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillämpat en kvalitativ ansats. Vår huvudsakliga metod för datainhämtning är personliga intervjuer. Vår teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters åtta steg för strategiska förändringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.