Europakonventionen ger enskilda personer en rättighet att inte bli straffad eller lagförd två gånger för dom eller frikännande som vunnit laga kraft. Det innebär i princip ett förbud mot dubbelbestraffning, eller som principen även benämns, ne bis in idem. Principen har varit uppe för prövning ett antal gånger i såväl svenska Instanser som Europadomstolen. Många av Europadomstolens mål har gällt många andra brott och förseelser än skattetillägg och skattebrott, vilket är det som denna uppsats behandlar. I dagsläget finns inget stöd för att underkänna Sveriges dubbla förfarande med skattetillägg och samtidigt åtal för skattebrott.

Mobil Intensivvårds Grupp (MIG) är en relativt ny företeelse i Sverige, det har funnits i cirka 5 år, men forskning visar att den startades upp ungefär fem år tidigare i Australien. Det har även framkommit att efter MIGs konsultativa införande på sjukhus, har patienternas överlevnad påverkats till det bättre, patienternas ?outcome? påverkas på ett positivt sätt och liv kan ibland räddas. Att som sjuksköterska på vårdavdelning vårda en patient med sviktande vitala funktioner skapar en otrygghet och en stress som skapar en försämrad arbetsmiljö och därmed vårdmiljö. Syftet med studien är att genom en kvalitativ innehållsanalys undersöka på vilka sätt MIG påverkar vården.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera föräldrars upplevelse av att ha ett barn med kronisk sjukdom. Elva artiklar har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vara den som känner barnet bäst, att vara orolig och leva i ovisshet, att vara begränsad i det dagliga livet, att till slut acceptera att barnet har en kronisk sjukdom. Föräldrarna tyckte många gånger att det var svårt att få gehör då de såg att deras barn inte mådde bra. Det tog ofta lång tid att få en diagnos på sjukdomen och behandling till barnet.

Syftet med uppsatsen är att synliggöra de karakteristiska drag som trolldomsprocesserna utvisar och jämföra och diskutera dessa mot en jungiansk teoribildning. Uppsatsen frilägger de orsaker forskningen givit för trolldomsprocesserna och lägger till en djuppsykologisk orsak med hjälp av den jungianska arketypteorin om det kollektivt omedvetna och arketypen Skuggan.Dessa händelser spred sig långsamt i en svårtydd bana från renässansens Italien, upp genom Europa för att småningom nå periferin Sverige och därmed Torsåker, där det enskilt största antalet dödsdömda avrättades i Sverige, 1675. Dess förlopp kan liknas vid en andlig farsot eller vid den jungianska termen Skuggan. En analys av anklagelsemyten visar att den består av både kristen och norrön symbolik med ett starkt inflöde av arketypiskt material från det kollektivt omedvetna, ett fenomen som ofta leder till masshysteri. De första tecknen på denna skuggrörelse är knappt synliga, eftersom de upplevs ligga långt borta i tid och rum.

Bakgrund: Suicid är den vanligaste dödsorsaken i Sverige för män mellan 25-44 år och kvinnor mellan 20-39 år. Vid ett suicid kan så många som 25 närstående beröras. År 2007 begicks 1126 konstaterade suicid vilket kan resultera i över 25 000 berörda i Sverige detta år Syftet: Syftet var att beskriva upplevelser av och vad som påverkar sorgearbetet för närstående efter ett suicid. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes genom sökning av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Sammanlagt nio stycken artiklar granskades och analyserades.

Denna uppsats avser att kartlägga förekomsten av skorr i det spansktalande Karibien. Dorsalarealiseringar av fonemet /r/, dvs skorr är ett fenomen som inte är belagt i europeisk spanska. Hurkommer det sig? Jag har försökt utröna de möjliga orsakerna till varför bakre /r/ förekommer ispanskan i den karibiska övärlden trots att det inte förekommer i standardspanska.Uppsatsen har visst fokus på Kuba, men berör också Puerto Rico och DominikanskaRepubliken. Syftet har varit att försöka hitta en geografisk korrelation mellan olika språk ochetniska grupper samt förekomsten av skorr i karibisk spanska.

Bakgrund/syfte: Många patienter, varav unga vuxna(18-25 år) utgör en stor grupp, använder akutmottagningar [AM] av obefogade skäl. Problemet med icke-akuta patienter på AM har varit ett diskussionsämne sedan 80-talet i västvärlden. De långa väntetiderna och ökade patienttrycket på AM är associerat till en försämrad upplevelse av vården ur ett patientperspektiv. Primärvården har en nyckelroll i att styra flödet av patienter som söker vård. Föreliggande studie syftar till att undersöka hur unga vuxna (18-25 år) söker vård relaterat till kön, ålder, symptom och lämplig vårdnivå, AM kontra Närakuten [NA].Metod: En deskriptiv konsekutiv enkätinsamling genomfördes på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset och på närakuten (Cityakuten) i Uppsala.Resultat: Kvinnor sökte mer vård i undersökningsgruppen och den vanligaste orsaken till besök på AM var buksymptom och på NA var det allmänna influensasymptom.

Syftet med denna studie är att få en vidgad förståelse för hur pedagoger i förskolan arbetar med barn som har talsvårigheter. Studien utgår ifrån två frågeställningar, vad innebär talsvårigheter hos barn? och vilka arbetsmetoder använder förskollärare vid talsvårigheter hos barn? Den metod som används för denna studie är kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna som deltog i studien arbetar i olika kommuner i Sverige. Det material som intervjuerna gav kunde kodas och kategoriseras i fem olika kategorier.

Inaktivitet är idag en av de tio största dödsorsakerna i världen. Fysisk aktivitet har en positiv inverkan på befolkningens hälsotillstånd. Receptförskriven fysisk aktivitet (FaR) är ett arbetssätt som syftar till att förebygga och behandla sjukdomar. Metoden har under de senaste åren vunnit allt större uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Syftet med vår studie är att beskriva och jämföra inställningen till, användandet av och ansvaret för olika insatser för att förbättra den fysiska aktivitetsnivån hos läkare och sjukgymnaster.

Inaktivitet är idag en av de tio största dödsorsakerna i världen. Fysisk aktivitet har en positiv inverkan på befolkningens hälsotillstånd. Receptförskriven fysisk aktivitet (FaR) är ett arbetssätt som syftar till att förebygga och behandla sjukdomar. Metoden har under de senaste åren vunnit allt större uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Syftet med vår studie är att beskriva och jämföra inställningen till, användandet av och ansvaret för olika insatser för att förbättra den fysiska aktivitetsnivån hos läkare och sjukgymnaster.

Syftet med denna litteraturstudie var att problematisera det faktum att unga män söker till landets ungdomsmottagningar (UM) i mycket mindre utsträckning än unga kvinnor. Genom att analysera 12 vetenskapliga artiklar på området unga män och sexualitet söktes det svar på hur de unga männen själva ser på sin egen betydelse för att minska STI och oönskade graviditeter. Det undersöktes också om det finns stora könsskillnader eller skillnader mellan olika grupper när det gäller inställning till preventivmedel, samt hur man som barnmorska på UM kan tydliggöra sitt arbete med unga män utifrån deras behov. Det som framkom var dels att preventivmedelsanvändningen är ett komplext område och att hormonella preventivmedel kan se som ett hinder för killar att använda kondom, att kunskaperna om STI är varierande och ofta bristfälliga, att riskbeteende var större i vissa grupper och att ungdomsmottagningen är en viktig arena för ungas reproduktiva och sexuella hälsa och att det krävs kunskap och engagemang av personalen för att nå killarna. Titeln på arbetet ? Lev fort och dö ung ? syftar till den undergrupp av unga killar som inte bara utsätter sig för stora risker vad gäller den sexuella hälsan utan som också uppvisar ett återkomande riskbeteende vad gäller trafik, alkohol, tobak och droger.

Bakgrund Barn utgör en stor patientgrupp i Sverige. Sjuksköterskan kan möta barn i vården på de flesta Instanser, både som patienter och som närstående. All vård ska tillgodose barns behov och vara av trygg och god kvalitet. Alla barn ska ha rätt att uttrycka sin mening om frågor som rör honom eller henne. Sjuksköterskan har ett ansvar att främja välbefinnandet och delaktigheten hos barnet.

Introduction: The health for individuals with intellectual disabilities is asubject that is prioritized by the Swedish Institute for Public Health. Socialsupport has been proven to be important for health and quality of life. Despitethis fact there is no research available regarding the influence social support hason health and quality of life for people with intellectual disabilities in Sweden.Aim: To describe social support and the consequence of social support forhealth and quality of life for individuals with intellectual disabilities. Method:A litterature review of research in a defined area with a descriptive design.Systematic searches for articles were done in several databases and ultimately16 articles were chosen. Themes and categories were created with respect to theaim of this study during the analysis of the articles.

Bakgrund: Våldsbrott är i Sverige ett ökande samhällsproblem och en angelägenhet för alla inblandade Instanser, polismyndighet såväl som hälso- och sjukvård. Att utsättas för våldsbrott påverkar patientens hela tillvaro. Katie Eriksson menar att utbildning krävs för att omvårdnaden inte skall bli missriktad och leda till ökat lidande.Syfte: Att undersöka huruvida sjuksköterskans kunskap och färdigheter möter den forensiska patientens specifika behov i en akutvårdskontext.Metod: En systematisk litteraturstudie med granskning, analys och tematisering av både kvalitativa och kvantitativa studier.Resultat: Respekt och trygghet belystes som de två viktigaste primära behoven hos den forensiska patienten. Patienters upplevelse av skam och rädsla beskrevs i relation till mötet med sjuksköterskan. Patienters trygghet ökade vid omhändertagande av forensiskt specialistutbildad sjuksköterska.

I det förra sekelskiftets Sverige skedde en omfattande regionaliseringsprocess, och med den sökte man bl.a. befästa rikets alla län och landskap genom att producera en för de olika aktuella regionerna allomfattande identitet som skulle överbrygga olika sociala tillhörigheter. Länen och landskapen framställdes som nationella subkulturer som skulle verka för lojalitet mot staten. Med den här uppsatsen söker författaren åskådliggöra hur en norrbottnisk identitet växer fram och befästs i denna tidsanda, samt hur den processen överensstämmer eller skiljer sig från övriga Sverige. För att uppnå syftet med uppsatsen belyses Instanser och verksamma personer inom kulturvården i Sverige och främst Norrbotten, eftersom det var inom kulturvården som produktionen av identiteter var som intensivast under det aktuella tidsperspektivet.