Bakgrund: I Sverige rÄder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. En auktoriserad eller godkÀnd revisor ska granska bolagets Ärsredovisning, bokföring och förvaltning. För nÀrvarande pÄgÄr dock en debatt om hur revisionsplikten ska avskaffas för smÄ företag.Syfte: Studiens syfte Àr att förklara vilka faktorer som har betydelse för svenska smÄ företag vid val av revisor.AvgrÀnsningar: VÄr studie inriktas pÄ svenska aktiebolag som har mellan 10 och 49 anstÀllda.Metod: Vi har valt att genomföra en enkÀtstudie som riktar sig till VD:ar eller ekonomichefer pÄ 100 slumpmÀssigt utvalda företag. VÄra empiriska data har behandlats statistiskt i statistikprogrammen Minitab och SPSS.Slutsatser: Vi har kunnat pÄvisa fyra faktorer som har betydelse för svenska smÄ företag vid val av revisor, vilka överensstÀmmer med vad tidigare forskning har visat för börsnoterade företag. Faktorerna utgörs av: revisionskvalitet, tillhandahÄllande av ytterligare tjÀnster, specifik branschkÀnnedom och geografisk nÀrhet.

Sedan 1983 har samtliga svenska aktiebolag lagstadgad revisionsplikt. En av mÄnga anledningar till revisionsplikten, Àr att den skall fungera som ett preventivt redskap mot den ekonomiska brottsligheten samt kvalitetssÀkra företagens rÀkenskaper. Utanför Sveriges stadgar och med fokus pÄ EU:s övriga medlemslÀnder, har avskaffandet av revisionsplikten genomförts sedan en tid tillbaka för smÄ aktiebolag. Anledningen torde vara att underlÀtta för bolagens ekonomiska överlevnad och stÀrka den internationella konkurrenskraften. Trenden har Àven uppmÀrksammats av den svenska regeringen, som presenterade sitt förslag om att avskaffa revisionsplikten för smÄ aktiebolag under 2006.

Sjuksko?terskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och a?n idag finns det kvar en fo?resta?llning om att ma?n inte la?mpar sig fo?r yrket. Manliga sjuksko?terskor utmanar da?rfo?r samha?llets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksko?terskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv.

År 1983 blev kravet om revisionsplikt lagstadgat för samtliga aktiebolag i Sverige. Motivet bakom revisionspliktens införande var möjligheterna att kunna motverka ekonomisk brottslighet i smĂ„ bolag. Idag Ă„tgörs ingen skillnad mellan revisionen i smĂ„ och stora aktiebolag, och Sverige utgör dĂ€rmed ett av de fĂ„tal lĂ€nder som inte valt att utnyttja den möjlighet att undanta smĂ„ bolag frĂ„n revisionsplikten som framgĂ„r av EU:s fjĂ€rde bolagsrĂ€ttsliga direktiv. Dock har debatten nu vĂ€ckts till liv och gĂ„r pĂ„ högvarv huruvida det Ă€r motiverat att försvara revisionsplikten i dessa bolag. Systemet i Sverige Ă€r uppbyggt pĂ„ lagar och regler, dĂ€r revisionen fungerar som ett kontrollverktyg för att sĂ€kerstĂ€lla att dessa efterlevs.

EU: s lagstiftning gör det obligatoriskt för alla aktiebolag att upprÀtta Ärsredovisning och lÄta en kvalificerad revisor granska uppgifterna. Det fjÀrde EG direktivet ger dock de nationella myndigheterna en möjlighet att undanta smÄ företag frÄn denna annars tvingande regel. Sverige har till skillnad frÄn nÀstan alla andra EU-lÀnder lÄtit bli att införa sÀrskilda regler för de minsta aktiebolagen.Uppsatsen syftar till att belysa smÄföretagarnas Äsikter om revisionsplikten som Sverige, i och med utvecklingen i vÄra grannlÀnder, snart Àr ensam om inom EU. Utöver att undersöka svenska företagares attityd skall det kontrolleras om en jÀmförelse med utvecklingen i Storbritannien kan göras.De svenska smÄföretagens attityder och Äsikter har insamlats genom en enkÀtundersökning som skickats till 300 smÄföretagare via den öppna databasen Forreg.se. Undersökningen gav en svarsfrekvens pÄ 19 procent.

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka huruvida nyhetsrapportering p?verkar attribuering av ansvar till f?r?vare samt om detta har ett samband med hur l?ngt straff personer anser vara rimligt f?r ett brott. Detta testades genom en experimentell enk?t, med priming och framing av nyhetsartiklar p? 266 deltagare. Deltagarna var mellan 18-82 ?r gamla varav 228 kvinnor, 34 m?n, 2 icke-bin?ra och 2 annat.

Titel: Val av revisor - Vad revisionsbyrÄer kan tÀnka pÄ vid marknadsföring av sina tjÀnster till mindre aktiebolagBakgrund: Revisionsmarknaden Àr under förÀndring i dag, framförallt hos de mindre aktiebolagen. I och med förÀndringen kommer troligtvis konkurrensen öka bland revisionsbyrÄerna och klienterna fÄr ett högre vÀrde. UtifrÄn det hÀr Àr det av intresse att ta reda pÄ vad mindre aktiebolag har för preferenser vid val av revisor och hur revisionsbyrÄer kan tilltala och behÄlla klienter.Syfte: Syftet med studien Àr att fÄ en bild av hur revisionsbyrÄer kan marknadsföra sig för att tilltala de mindre klienterna. För att kunna gör det kommer vi presentera resultatet av undersökningen om varför mindre aktiebolag vÀljer den revisor de gör. Vi kommer Àven undersöka hur mindre aktiebolag ser pÄ en revisors arbetsuppgifter i framtiden.AvgrÀnsningar: Studien riktar sig mot aktiebolag i EskilstunaomrÄdet med en omsÀttning pÄ mellan 10-25 miljoner.Metod: Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ metod dÀr fem personliga intervjuer har genomförts.Slutsatser: Det revisionsbyrÄer bör tÀnka pÄ vid marknadsföring Àr att fokusera pÄ en bra image och relation genom word of mouth.

Ett undantag frÄn revisionsplikten infördes för mindre aktiebolag den 1 november 2010, som berör ungefÀr 70 % av de svenska aktiebolagen eller 250 000 bolag. Vid kreditgivningen behöver bankerna information för att minska risken och vikten vid att informationen stÀmmer Àr stor. Revisorn Àr ett sÀtt för att bekrÀfta informationen och öka trovÀrdigheten för rÀkenskaperna. Detta ledde till vÄr problemformulering: FörÀndras trovÀrdigheten i ett bolags finansiella rapporter om aktiebolaget vÀljer bort revisionen? Vilka konsekvenser fÄr det för bolagen i relation till bankerna?Syftet Àr att fÄ en bild av om trovÀrdigheten hos ett bolag förÀndras dÄ de vÀljer bort revisionen och vilka konsekvenser det kan fÄ.Studien har en deduktiv ansats, vilket innebÀr att vi började med datainsamling och teorier.

Humanity faces a major challenge with the climate and environmental crisis, largely driven by reckless recourse use and greenhouse gas emissions by corporations. The EU?s Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) aims to standardise corporate sustainability reporting, making practices more transparent and comparable. This directive seeks to enhance sustainability practices and guide market forces towards sustainability, supporting the EU?s goal of net-zero emissions by 2050.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn en intressentmodell granska nyttan av revisionspliktenför samhÀllet samt nÀringslivet. Intressenterna blir i detta fall Ekobrottsmyndigheten,Skatteverket och smÄ och medelstora företag. Hur smÄ och medelstora företag ser pÄrevisionsplikten kommer analyseras och alternativ till revisionsplikten kommer Àven attbehandlas.AvgrÀnsningar: Uppsatsen behandlar endast Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten ochnÀringslivet. FrÄn nÀringslivet vÀljs tvÄ företag som författaren vidare undersöker.Metod: Undersökningen riktar sig mot tvÄ intressentgrupper. Representanter frÄn dessaintressenter intervjuas i person.Teori: Teorier om revisionspliktens syfte och nytta hÀmtas frÄn sekundÀra kÀllor.

Bakgrund: Procedurrelaterad sm?rta hos barn ?r ett ?terkommande och underbehandlatproblem inom h?lso- och sjukv?rd. Procedurrelaterad sm?rta omfattar den sm?rta somuppst?r vid medicinska och diagnostiska ingrepp. Vid utf?randet av sm?rtsamma ingrepp?r sjuksk?terskan oftast delaktig.

Uppsatsens syfte Àr att Äterge ett antal danska banktjÀnstemÀns bilder av konsekvenserna av revisionspliktens avskaffande och försöka utröna om Sverige kan dra nÄgra lÀrdomar av dessa. En kvalitativ metod med en induktiv-deskriptiv ansats och semistrukturerade öppna intervjuer har anvÀnts. Intervjuerna har genomförts med sex banktjÀnstemÀn pÄ fyra olika banker i Danmark. Samtliga intervjuer har Àgt rum pÄ respektive respondents bankkontor i Köpenhamn. Teorier kring kreditbedömningsprocessen och informationsasymmetri har anvÀnts.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att fÄ övergripande insikt i revisorers Äsikter gÀllande avskaffandet av revisionsplikt i smÄ- och medelstora företag. Vidare Àmnar vi analysera revisorernas attityd till den förÀndring som avskaffandet kommer att resultera i och jÀmföra denna med professionens, staten och Danmarks attityder. Analysen kommer att resultera i en förklaring av orsakerna till revisorernas instÀllning. Metod: Vi anvÀnder oss av en abduktiv samt deskriptiv ansats. Vi samlar in empiri genom kvalitativa intervjuer som Àr semi-strukturerad och utifrÄn empirin nÄr vi sedan slutsatser.

Idag ses skolan som en ho?griskmiljo? na?r man talar om mobbning. Trots att stora satsningar genomfo?rs ba?de kring det fo?rebyggande och a?tga?rdande arbetet visar inte statisktiken pa? na?gon ma?rkbar skillnad vad ga?ller mobbningsfrekvensen. Brottsfo?rebyggarna i Ga?vle (BIG) arbetar aktivt fo?r att hja?lpa kommunens skolor med att minska mobbningsfrekvensen.

I Sverige tillsatte regeringen den 7 september 2006 en utredning för att se över regelförenklingar för smÄ svenska aktiebolag. Utredningen visade att en stor del av smÄ företags kostnader kunde hÀrledas till revisionen. Lagen om frivillig revision infördes den 1 november 2010. DÀr mÄlet var att göra det enklare, billigare och mer lönsamt att driva företag. Lagen har nu varit gÀllande för företagen i tvÄ Är och dÀrmed blir det relevant att göra en studie om hur smÄ svenska aktiebolag pÄverkats av förÀndringen.Syftet med uppsatsen Àr att förklara hur avskaffandet av revisionsplikten pÄverkat smÄ svenska aktiebolag, detta kommer att göras genom att jÀmföra hur förvÀntningarna pÄ avskaffandet överensstÀmmer med utfallen och förklara hur olika organisatoriska faktorer pÄverkat utfallen.Vi har valt att anvÀnda oss av en kvantitativ metod eftersom vi vill utföra en bred undersökning för att göra jÀmförelser och dra generella slutsatser.