Vad har grundskoleelever för attityd till matematik? Kan man se nÄgra pÄtagliga attitydskillnader mellan Àldre och yngre elever? Vad grundar sig elevernas attityd pÄ? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag gjort en kartlÀggning av elevers instÀllning till matematik i tre Ärskurser pÄ en kommunal F-9-skola i SkÄne. Samtliga elever i Ärskurserna 3, 6 och 9 har deltagit i en enkÀtundersökning. Undersökningen har varit av jÀmförande karaktÀr och kan ses som en fallstudie av den aktuella skolan. Kortfattat kan man sÀga att det finns en tydlig skillnad mellan Äldersgrupperna pÄ skolan avseende hur positiva eleverna Àr till matematik. De flesta tredjeklassare tycker att det Àr bÄde roligt och viktigt med matematik.

Investeringar krÀvs för att lantbruksföretagaren ska ha en möjlighet att följa utvecklingen och möjliggöra effektiviseringar i det dagliga arbetet pÄ gÄrden. För investeringar krÀvs kapital och ofta Àr lantbrukets investeringar kapitalkrÀvande. Det Àr maskiner och byggnader som behöver bytas ut, vilket kan slÄ hÄrt pÄ den redan pressade ekonomin. De senaste Ärens markpriser har stigit kraftigt vilket inneburit att bankerna varit villiga att lÄna ut mer kapital, eftersom gÄrdarna har haft möjlighet att sÀtta marken i sÀkerhet för lÄnen. MÄnga lantbruksföretag i Götaland drivs som kombinationsföretag och har bÄde skogs- och jordbruksproduktion som sina huvudsakliga produktionsgrenar. Alternativet för dessa företag Àr att anvÀnda inkomster frÄn skogsproduktionen till de kapitalkrÀvande investeringarna.

Det ?vergripande syftet med studien ?r att unders?ka vilken tillg?ng patientf?retr?dare har till vetenskaplig kunskap och m?jligheten att bidra under vetenskaplig kunskapsproduktion, vilka resurser som kr?vs f?r patientdelaktighet och hur lekmannakunskap v?rderas inom l?kemedelsforskning. Studiens fr?gest?llningar lyder: 1. Utifr?n patientf?retr?dares f?rst?else, vilken tillg?ng har de till vetenskaplig kunskap g?llande l?kemedelsforskning och hur p?verkar det m?jligheten att medverka vid vetenskaplig kunskapsproduktion? 2.

De svenska hushÄllen har idag en rekordstor skuldsÀttning, dÀr bolÄn ofta utgör den största delen av hushÄllens skuld. VÀrdet pÄ bostÀder har ökat kraftigt sedan början pÄ 1980--?talet, vilket Àr en starkt bidragande anledning till den ökade skuldsÀttningen. I ett försök att kyla ner prisutvecklingen pÄ bo--? stÀder införde finansinspektionen ett bolÄnetak under Är 2010.

Inom omrÄdet entreprenörskap finns massor av böcker skrivna. De behandlar allt frÄn innovationsprocessen och kreativitet till affÀrsplaner och marknadsföring.SÄ gott som alla av dessa böcker utgÄr dock ifrÄn att entreprenören har ett klart mÄl för sin förmÄga till företagsamhet. I managementlitteraturen beskrivs tillvÀgagÄngssÀtt om hur entreprenören ska lÀgga upp sina strategier, knyta kontaktnÀt, skaffa kapital och andra metoder för att nÄ sitt mÄl för sin idé. Det verkar helt enkelt vara en idealbild dÀr allt bara stegvis hÀnder med ett lyckat mÄl. Ponera att entreprenören istÀllet redan har givna resurser sÄsom partners och kapital, men ingen klar idé över vad man kan skapa med hjÀlp av dessa resurser. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur entreprenörer i verkligheten arbetar vid planering och beslutsfattande. AnvÀnder de sig av de metoder som beskrivs i managementböcker, eller lÄter det saker hÀnda mer oplanerat och spontant? Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med tre entreprenörer ska jag försöka ta reda pÄ hur entreprenörer i verkligheten förhÄller sig till beslutsfattande och planering. Resultatet visar att förhÄllningssÀtten Àr lika olika som entreprenörernas personligheter.

SammanfattningExamensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid MÀlardalens Högskola, Kandidatuppsats i ekonomistyrning, vÄrterminen 2008.Datum: 2008-06-04NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hpFörfattare:Carolina Ampuero och Martin Sloberg.Titel: Att mÀta mÀnniskor ? en fallstudie pÄ ett nordiskt byggföretagHandledare: Matti Skoog, universitetslektorProblem:Humankapital Àr svÄrt att mÀta eftersom företaget varken kan Àga eller fullt kontrollera resursen. Problemet uppstÄr vid bestÀmmandet av vad som Àr relevant att mÀta och hur man ska mÀta det för att uppnÄ högre prestation.Syfte:Uppsatsens syfte Àr att genom en fallstudie fördjupa förstÄelsen av hur organisationer internt mÀter och analyserar sitt humankapital samt vilka potentiella konsekvenser detta kan ha för styrningen av organisationen.Metod:Denna studie omfattar en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med personalen pÄ företaget NCC.Slutsats:Humankapital Àr svÄrt att mÀta men med hjÀlp av mÀtinstrumentet Humankapitalindex (HKI) kan mÀtningen förenklas. Nyttan med HKI faller bort helt eller delvis lokalt i vissa fall p.g.a negativa mÀtningsfaktorer. Att nyttan ibland faller bort lokalt pÄverkar dock inte den strategiska nyttan.Sökord: Humankapital, intellektuell kapital, mÀta, kunskap, kompetens, immateriella tillgÄngar..

AbstractLeva och Bo i VÀstra TorsÄsFörfattad av:Hanna Andersson och Sandra JohanssonStudien Àr ett uppdrag som har syftat till att genomföra en utredning om invÄnarna i VÀstra TorsÄs Ät SockenrÄdet. Avsikten med utredningen Àr att kartlÀgga invÄnarnas Äsikter och attityder. Slutprodukten ska sedan fungera som ett styrdokument och vÀgleda SockenrÄdet i det framtida arbetet.Uppsatsens fokus ligger pÄ invÄnarna i VÀstra TorsÄs vardagstrivsel. Vi undersöker om det finns faktorer som Àr grundlÀggande för att trivas i samhÀllet, dessa Àr: kön, Älder, hem- och familjesituation, arbetssituation, bakgrund, mÀnniskor i individens nÀrhet, gemenskap samt förenings- och fritidsaktiviteter.Vi anvÀnde oss av en av en enkÀtundersökning. Urvalet utgjordes av ett proportionellt stratifierat urval pÄ 15 procent av totalpopulationen i Äldrarna 20-79 Är.

Mot bakgrund av socialisationsprocessen och de rÄdande genusnormerna som verkar inom denna, Àmnar den hÀr studien undersöka huruvida sambandet mellan socialt stöd och psykisk hÀlsa bland barn och unga varierar enligt könskompositioner mellan förÀldrar och barn. Ytterligare ett syfte Àr att studera om ovanstÄende samband skiljer sig mellan Àldre och yngre barn.Uppsatsen Àr kvantitativ och studiens analyser baseras pÄ empirisk data frÄn Barn-LNU och Barn-ULF (2000-2001). Analyserna genomförs med linjÀr regression med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS (n=1,964).Resultatet visar att det finns ett samband mellan socialt stöd frÄn förÀldrar och psykisk hÀlsa bland barn och ungdomar i Äldrarna 10-18 Är. Detta gÀller dock inte alla aspekter av socialt stöd. Resultatet visar vidare att den psykiska hÀlsan varierar enligt kön; pojkar har bÀttre psykisk hÀlsa Àn vad flickor har.

Denna uppsats behandlar konflikter i konsultbranschen och i synnerhet konflikter i relationen mellan konsult och klient. Avsikten har varit att identifiera vad det finns fo?r orsaker till att konflikter uppsta?r och vad konflikterna kan ha fo?r pa?verkan pa? relationen mellan konsult och klient. Fo?r att a?stadkomma detta gjordes en litteraturgenomga?ng da?r teorier kring a?mnet behandlades, fo?ljt av en empirisk studie och en sammantagen analys da?r de teoretiska perspektiven anva?ndes som underlag fo?r tolkning av konsulters bera?ttelser om konflikter.

För att kunna etablera sig pÄ arbetsmarknaden har en gymnasieexamen blivit nÀstintill ett mÄste. Av de nyanlÀnda elever som kommer till Sverige efter sju Ärs Älder Àr endast 44 procent behöriga att komma in pÄ ett nationellt gymnasieprogram. Varje elev i gymnasie-skolan ska ges möjlighet till studie- och yrkesvÀgledning för att utveckla förmÄgan till individuell studieplanering och medvetet kunna ta stÀllning till fortsatt studie- och yrkes-inriktning. Det rÄder en stor variation kring nÀr och i vilken omfattning nyanlÀnda elever fÄr studie- och yrkesvÀgledning. Denna studie syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledare verksamma inom sprÄkintroduktionen pÄ gymnasiet arbetar med nyanlÀnda elever.

Uppsatsen bestÄr av en textanalys av 10 Mills&Boon Harlequinromaner som med ett kultursociologiskt perspektiv lyfter fram den process hjÀltinnan i Harlequinromanen genomför dÄ hon i böckerna förÀndras frÄn att vara en vanlig kvinna (Everywoman) till att bli en idealkvinna (Idealwoman. Studien inleds med en presentation av förlaget Harlequin Mills&Boon samt en enkel introduktion av romanens uppbyggnad och handling. Vidare följer en tillbakablick pÄ tidigare forskning kring populÀrkulturen i allmÀnhet och kÀrleksromaner i synnerhet. Den teoretiska utgÄngspunkten finns i Pierre Bourdieus teorier kring habitus, fÀlt och kapital. Analysen delar upp hjÀltinnans process i fyra delar: Everywoman, Avkodning, Kapitalhöjning och Idealwoman.

I en processindustri innebÀr ofta ett produktionsstopp stora bekymmer dÄ hela flödet frÄn rÄvara till fÀrdig produkt kan stÄ stilla. Detta medför att underhÄllet Àr viktigt och att det finns reservdelar för att laga det som behöver lagas. Detta innebÀr att mÄnga processindustrier samlar pÄ sig mÄnga reservdelar som kan binda mycket kapital. Ytterligare en bidragande orsak till kapitalbindning Àr att det Àr svÄrt att planera ÄtgÄngen av reservdelar dÄ de har en varierande efterfrÄgan. PÄ Smurfit Kappa Kraftliner PiteÄ binds mycket kapital i reservdelar vilket blir kostsamt för företaget, dock bedrivs det idag inget standardiserat arbete för att minska pÄ detta.

 Variationer i svensk verbböjning: En korpusundersökning (Fredrik Smeds, D-uppsats i Svenska sprÄket, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för sprÄk 2008). I uppsatsen undersöks svensk verbböjningsvariation frÄn första hÀlften av 1800-talet till vÄra dagar dels genom studier av facklitteratur, ordböcker och ordlistor frÄn skilda tider, dels genom att studera korpusar med skönlitteratur och brev skrivna av August Strindberg, Àldre och yngre romaner samt dagstidningar frÄn 1965?2004. De Àldre romanerna Àr skrivna frÄn första halvan av 1800-talet till första halvan av 1900-talet, och de yngre runt 1980. Materialet tillhandahölls av SprÄkdata vid Göteborgs universitet och omfattar ca 126 miljoner ord.

Ett företags vÀrdeskapande aktiviteter kan indelas i operativa, investerings- samt finansieringsaktiviteter. Företagets framgÄng avgörs i hög grad av kvalitén pÄ de beslut som fattas med avseende pÄ de vÀrdeskapande aktiviteterna. Finansieringsbeslutet innefattar sammansÀttningen av kapitalstrukturen dvs. andelen eget kapital och skulder som finansierar verksamheten. Inom corporate finance finns ett antal teorier som förklarar denna sammansÀttning och mest kÀnd Àr Miller & Modiglianis teori om kapitalstrukturens irrelevans för maximering av bolagets vÀrde.

Arbetsmarknaden genomgÄr just nu ett generationsskifte dÀr den s.k. generation Y (född mellan 1982?1999) stormar ut pÄ arbetsmarknaden. Eftersom olika generationer antas ha olika arbetslivsvÀrderingar har det blivit nödvÀndigt för företags överlevnad att utveckla rekryteringsbudskap och motivationsprogram som tar hÀnsyn till varje generations unika sÀrdrag. En av de största utmaningarna för företagare i den nÀra framtiden Àr dÀrför att förstÄ generation Y:s arbetslivsvÀrderingar.