I uppsatsen utreds de svenska personaloptionsreglernas förenlighet med EG-rÀtten. I 10 kap. 11 § 2 st. 2 p. IL framgÄr att dÄ en i Sverige obegrÀnsat skattskyldig person upphör att vara bosatt eller att stadigvarande vistas i Sverige likstÀlls flytten med att personaloptionen utnyttjas och skall dÀrför beskattas.

LÀxa Àr en uppgift som ges av lÀraren till eleven att genomföra efter avslutad skoltid. En meningsfull lÀxa har som syfte att utmana elevens förmÄgor gÀllande prestationer och personlig utveckling. De lÀxor som inte ger samma stimulans som meningsfulla lÀxor Àr exempelvis traditionella lÀxor (en lÀxa för alla), ineffektiva lÀxor (som inte pÄvisar elevens kunskaper) eller repetitionsblad. Syftet med denna litteraturstudie Àr att ÄskÄdliggöra effekterna kring lÀxan, och hur de pÄverkar elevernas skolprestationer. Forskning visar att de Àldre eleverna presterar bÀttre akademiskt nÀr de fullföljer sina lÀxor.

Kultur Àr ett oerhört komplext och omfattande begrepp som finns omnÀmnt i de olika lÀroplanerna och i kursplanen i engelska. Eleverna ska bland annat reflektera över levnadssÀtt och kulturer i engelsktalande lÀnder och kunna göra jÀmförelser med egna erfarenheter, Àven kÀnna till nÄgot om vardagslivet i nÄgot land dÀr engelska anvÀnds. Det hÀr Àr mÄl som ska uppnÄs i Ärskurs fem enligt kursplanen i engelska. Mitt syfte var att undersöka om lÀroböcker i engelska riktade till de yngre barnen, överensstÀmmer med vad styrdokumenten sÀger. Jag har gjort en text- och bildanalys av fyra olika lÀroböcker för att se vilka engelsksprÄkiga lÀnder som representeras, hur de representeras, om eleverna fÄr insikt i den mÄngkulturalitet som finns i vÀrlden och om de Àven kan göra jÀmförelser och fÄ en förstÄelse av talad engelska i olika situationer.

UtifrÄn vÄr forskningsgenomgÄng framstod bilden av barn och vuxna barn till drogberoende förÀldrar som övervÀgande negativ, sjukligförklarande och stereotypifierande. I kontrast till tidigare forskning sökte vi att med vÄr studie uppvisa en sÄ komplett och balanserad bild vi kunde av ett antal vuxna barn - studiens syfte var att belysa positiva och negativa upplevelser hos ett antal vuxna barn till drogberoende förÀldrar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats, dÀr empirin samlats in genom intervjuer med fem kvinnliga vuxna barn till alkoholberoende förÀldrar. Materialet tolkades med Pierre Bourdieus begrepp habitus, sociala fÀlt och kapital, samt den tidigare forskningen. Vi fann att nÀstan alla deltagare upplevde ensamhet eller utanförskap under barndomen, att alla hade olika mÄnga kompisar under uppvÀxten och att knappa hÀlften hade problem med relationer i vuxen Älder.

MĂ€nniskor har olika riskuppfattningar beroende pĂ„ tidigare erfarenheter, kulturell bakgrund och kunskap. Riskuppfattningarna kan skilja sig sĂ„ att vissa mĂ€nniskor upplever en intrĂ€ffad hĂ€ndelse som en kris, medan andra upplever samma sak som en allvarlig hĂ€ndelse. Vid en kris eller allvarlig hĂ€ndelse prioriteras inte allmĂ€nhetens uppfattningar eller Ă„sikter nĂ€r ansvariga aktörer och myndigheter arbetar för att hitta orsaken till hĂ€ndelsen. Eftersom allmĂ€nheten Ă€r en stor grupp i samhĂ€llet och Ă€r de som drabbas vid en kris eller allvarlig hĂ€ndelse, vill vi med denna studie undersöka hur de uppfattade det vattenburna Cryptosporidiumutbrottet i Östersund som pĂ„gick frĂ„n november 2010 och tre mĂ„nader framĂ„t.För att genomföra studien har vi analyserat kvantitativa data frĂ„n vĂ„r egen surveyundersökning som har genomförts med hjĂ€lp av enkĂ€ter. Den teoretiska referensram som ligger till grund för uppsatsen behandlar riskuppfattning samt kopplingar till risksamhĂ€llet.

Som kandidatarbete valde jag att skapa en förskola, som Àven skulle ha övriga publika funktioner integrerade. Fokus lades pÄ sjÀlva byggnadens gestaltning samt hur den placerades pÄ platsen för att pÄ bÀsta möjliga sÀtt samarbeta med kontexten. DÄ terrÀngen Àr vÀldigt kuperad, utnyttjades detta till att förtydliga programmet i plan. SjÀlva förskolans privata delar fick ligga i suterrÀng pÄ parknivÄ, med öppen fasad mot Tantolunden och personalrummen och de mer publika delarna sÄ som restaurang/kök samt dansstudion placerades pÄ gatuplan.NÀr det gÀller programmeringen av de individuella planen utgick jag ifrÄn praktikalitet samt ljusinslÀpp. Parkplanet med förskoleaktiviteterna delades upp i tvÄ flyglar med en sammankopplande ateljé/korridor, dÀr de yngre barnen, 1-3 Är, placerades lÀngst med spÄret, och de Àldre barnen, 4-6 Är, placerades in mot Tantolunden. Dessa tvÄ flyglar omfamnar en mindre innergÄrd som formges för de yngre barnen, och det utvÀndiga rummet hÀnges till de Àldre.PÄ gatuplan delas programmet in i tvÄ separata fackverksbalksburna volymer, varav ena hyser dansstudios och den andra restaurangen, entréer och personalrum.

HÄllbarhet handlar om att frÀmja vÀlfÀrd nu, och i all tid framöver, genom att ta hÀnsyn till egologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Det handlar om att tillgodose dagens behov utan att förstöra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina.VÄrt examensarbete undersöker förutsÀttningarna för hÄllbar möbelproduktion. och vi gör detta genom ett flödesschema som skall anvÀndas vid uppstart av hÄllbart producerande företag. Idén bygger pÄ att rÄvarorna utvinns och förÀdlas inom en femmilsradie.Vi hoppas kunna Ästadkomma en djupare relation mellan anvÀndaren och objektet Àn vad endast köpande och Àgande ger. Vi har valt att tydliggöra konstruktion och uppbyggnad, samtidigt som formen uppmanar förnuftet till kritiskt ifrÄgasÀttande av stabilitet och hÄllbarhet bÄde konkret och i ett vidareperspektiv.

BAKGRUND De senaste Ären har regelverken för banksektorn blivit allt mer omfattande. Regelverket Basel III stÀller ökade krav pÄ bankerna gÀllande sÄvÀl kapital som likviditet, och det Àr i stort sett samma regelverk som gÀller för storbanker som för smÄ sparbanker. Sparbanker Àr en intressant associationsform med en lÄng historia och de har ofta mycket stor betydelse för de orter dÀr de Àr verksamma.SYFTESyftet med denna rapport Àr att undersöka hur sparbanker i Kalmar lÀn upplever det ökade regelverk som har införts för banker under de senaste Ären. I syftet ingÄr Àven att undersöka vilka konkreta förÀndringar som införandet av Basel III har lett till i sparbankernas verksamhet samt om sparbankerna kan leva upp till de ökade kraven.METODDetta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ personliga intervjuer med representanter frÄn fyra sparbanker i Kalmar lÀn samt en intervju med en representant frÄn Sparbankernas riksförbund. Studien har ett hermeneutiskt synsÀtt och studiens resultat Àr dÀrför prÀglat av hur jag som uppsatsförfattare har tolkat intervjupersonerna. REFERENSRAMDetta kapitel innehÄller ett resonemang kring finansiella regelverk och kriser samt en beskrivning av Knutsen och Sjögrens kriscykelmodell.

Venture capital investerar via fonder i nya, smÄ och medelstora onoterade företag under en tidsbestÀmd period. Genom ett aktivt Àgarengagemang tillför de kompetens, nÀtverk, Àgarstyrning och kreditabilitet. DÀrigenom skapar de tillvÀxt inom portföljbolaget samt förutsÀttningar för en positiv avkastning via exit. Inom dagens svenska ekonomi har det blivit allt vanligare att innovativa unga företag med utvecklingspotential finansieras via venture capital. I december 2008 visade Konjunkturinstitutet en rapport om konjunkturlÀget som skvallrade om fördjupad internationell finanskris med svagare BNP-tillvÀxt, ökad arbetslöshet och bekrÀftade att Sverige nu gick in i en lÄgkonjunktur.

Fysisk aktivitet Àr betydelsefullt, dÄ det bÄde har positiva psykiska och fysiska effekter pÄ mÀnniskan. De senaste Ären har antalet aktiva unga minskat, denna trend behövs brytas. Det finns mÄnga olika faktorer som pÄverkar barn och ungdomar och deras motivation till fysisk aktivitet. De mest Äterkommande faktorerna Àr dock att ha kul och kÀnna sig kompetent..

Denna uppsats Àr fokuserad pÄ Vrinneviskogens kulturlÀmningar och kulturmiljöer. Den omfattar Àven en kulturgeografisk studie över Vrinneviskogen. Det innebÀr att det geografiska rummet Àr koncentrerat till en geografisk yta som omfattar hela nuvarande Vrinneviskogen. Syftet med uppsatsen har varit att inventera och dokumentera  kulturlÀmningar och kulturmiljöer i undersökningsomrÄdet. Jag att har undersökt omrÄdets kulturmiljöer och orsaken till varför kulturgeografiska vÀrden fortfarande Àr jÀmförelsevis okÀnda i utredningar och i skötselplaner.

Vad har grundskoleelever för attityd till matematik? Kan man se nÄgra pÄtagliga attitydskillnader mellan Àldre och yngre elever? Vad grundar sig elevernas attityd pÄ? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag gjort en kartlÀggning av elevers instÀllning till matematik i tre Ärskurser pÄ en kommunal F-9-skola i SkÄne. Samtliga elever i Ärskurserna 3, 6 och 9 har deltagit i en enkÀtundersökning. Undersökningen har varit av jÀmförande karaktÀr och kan ses som en fallstudie av den aktuella skolan. Kortfattat kan man sÀga att det finns en tydlig skillnad mellan Äldersgrupperna pÄ skolan avseende hur positiva eleverna Àr till matematik. De flesta tredjeklassare tycker att det Àr bÄde roligt och viktigt med matematik.

Investeringar krÀvs för att lantbruksföretagaren ska ha en möjlighet att följa utvecklingen och möjliggöra effektiviseringar i det dagliga arbetet pÄ gÄrden. För investeringar krÀvs kapital och ofta Àr lantbrukets investeringar kapitalkrÀvande. Det Àr maskiner och byggnader som behöver bytas ut, vilket kan slÄ hÄrt pÄ den redan pressade ekonomin. De senaste Ärens markpriser har stigit kraftigt vilket inneburit att bankerna varit villiga att lÄna ut mer kapital, eftersom gÄrdarna har haft möjlighet att sÀtta marken i sÀkerhet för lÄnen. MÄnga lantbruksföretag i Götaland drivs som kombinationsföretag och har bÄde skogs- och jordbruksproduktion som sina huvudsakliga produktionsgrenar. Alternativet för dessa företag Àr att anvÀnda inkomster frÄn skogsproduktionen till de kapitalkrÀvande investeringarna.

Denna uppsats behandlar konflikter i konsultbranschen och i synnerhet konflikter i relationen mellan konsult och klient. Avsikten har varit att identifiera vad det finns fo?r orsaker till att konflikter uppsta?r och vad konflikterna kan ha fo?r pa?verkan pa? relationen mellan konsult och klient. Fo?r att a?stadkomma detta gjordes en litteraturgenomga?ng da?r teorier kring a?mnet behandlades, fo?ljt av en empirisk studie och en sammantagen analys da?r de teoretiska perspektiven anva?ndes som underlag fo?r tolkning av konsulters bera?ttelser om konflikter.

Det ?vergripande syftet med studien ?r att unders?ka vilken tillg?ng patientf?retr?dare har till vetenskaplig kunskap och m?jligheten att bidra under vetenskaplig kunskapsproduktion, vilka resurser som kr?vs f?r patientdelaktighet och hur lekmannakunskap v?rderas inom l?kemedelsforskning. Studiens fr?gest?llningar lyder: 1. Utifr?n patientf?retr?dares f?rst?else, vilken tillg?ng har de till vetenskaplig kunskap g?llande l?kemedelsforskning och hur p?verkar det m?jligheten att medverka vid vetenskaplig kunskapsproduktion? 2.