Flertalet som drabbas av stroke Àr över 65 Är, men sjukdomen ökar bland yngre personer. Dessa yngre personer Àr i arbetsför Älder och deras stroke pÄverkar inte bara privatlivet utan Àven arbetslivet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelser hos personer efter stroke i samband med ÄtergÄng till arbete Metod: Den metod som anvÀnts var allmÀn litteraturstudie. Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar har hÀmtats ur databaserna Cinahl och PsycInfo som genom urval, kvalitetsgranskning samt dataanalys utgjort ett resultat. Resultat: Resultatet bestÄr av fyra kategorier: Att arbetet Àr meningsfullt, RÀdsla och osÀkerhet, Att ÄtergÄ Àr ett mÄl samt Att hinder och motstÄnd skapar frustration.

Vi har i denna studie undersökt hur tjejer pÄ yrkes- respektive studieförberedande program pÄ tvÄ olika orter ser pÄ sin framtid. VÄra forskningsfrÄgor löd: Vilken syn pÄ framtiden har gymnasietjejer pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande program i Stockholms innerstad och Avesta? Vilka skillnader gÄr att skönja i den syn pÄ framtiden som tjejer pÄ studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram har, i Stockholms innerstad respektive Avesta? Samt hur kan man förstÄ dessa eventuella skillnader? Svaret pÄ forskningsfrÄgorna sökte vi genom att knyta an de svar ett antal intervjuade tjejer gav, till tidigare forskning och teoretiska perspektiv med relevans för Àmnet. HÀr har frÀmst Pierre Bourdieus studier om det kulturella kapitalet samt Donald Broadys och Ida Lidegrans studier om utbildningskapital utgjort det material vi tagit avstamp i för analysen. Vi kom fram till att  det frÀmst finns skillnader mellan programmen och att det gÄr att förstÄ de hÀr tjejernas olika syn pÄ framtiden genom att titta pÄ deras bakgrund.

Syftet med detta arbete Àr söka svar pÄ hur elever i de tidiga skolÄren löser praktiska problem inom matematikomrÄdena, mÀtning och vÀgning. Det har gjorts en jÀmförande studie av elevernas lösningsstrategier för att undersöka huruvida det sker nÄgon förÀndring med stigande Älder och dÀrmed förvÀntade ökade kunskaper i matematik.Genom undervisningsförsök med kompletterande löpande observationer har vi sökt svar pÄ hur förskoleklasselevernas lösningsstrategier skiljer sig i jÀmförelse med elevernas i skolÄr 4. Försöken har genomförts av elever i förskoleklass och skolÄr 4. Eleverna har varit indelade i grupper om 4-6 i varje och alla undervisningsförsök har genomförts utomhus. Undersökningen har bestÄtt av tvÄ övningar, ett försök i mÀtning och ett försök i vÀgning.Resultatet visar att eleverna i de olika Äldrarna uppskattar att lösa matematiska problem, pÄ ett praktiskt sÀtt.

Allt fler bor pÄ en liten yta av olika orsaker. Vanligast Àr det bland unga vilket kan leda till att boendet blir vÀldigt trÄngt. Compact Living Àr ett begrepp inom inredning som syftar pÄ att effektivisera boendet utan att hemtrevnaden blir lidande för bostadens yta. Ur ett Compact Living perspektiv och dagens trender har olika kreativa koncept tagits fram.En förklaring till att trÄng­boddhet Àr vanligast bland yngre Àr att unga i större utstrÀckning studerar, eller just kommit in pÄ arbets­marknaden, och dÀrför inte har ekonomiska förut­sÀttningar för att köpa eller hyra en större bostad. Att mÄnga yngre rÀknas som trÄng­bodda dÄ de bor i ett student­rum eller i en en­rums­lÀgenhet Àr kanske heller inte att betrakta som nÄgot problem, utan en naturlig fas i livet.UtifrÄn ett identifierat problem av produktutvecklingsföretaget PlusFunction har vi gemensamt tagit fram ett examensarbete med syfte att utveckla ett koncept pÄ ett nattygsbord.

Under 2000-talet infördes nya kapitaltÀckningsregler (Basel II) för svenska banker för att skapa stabilitet, bÀttre riskhantering och rÀttvisare konkurrens pÄ den internationella markanden. KapitaltÀckning Àr viktigt för att skydda spararnas kapital. Kvoten som banken tÀcker skiftar beroende pÄ vilka risker som hotar banken vid ett givet tillfÀlle. Vid oroliga tider och med ökade risker mÄste bankerna hÄlla inne mer kapital i banken och kan inte lÄna ut det. Under lÄnga hög- och lÄgkonjunkturer befaras reglerna förstÀrka cyklerna eftersom riskerna mÀts med sannolikheter om framtida ekonomiska utsikter.

Studier har visat att sju av tio nya arbetstillfÀllen skapas av smÄ företag. I takt med att studier visar att smÄ företag Àr viktiga för Sveriges ekonomiska tillvÀxt ökar intresset kring smÄ företags problem att erhÄlla externt kapital. En betydande del av de smÄ företagen behöver extern finansiering, men har svÄrt att fÄ finansiering pÄ ett traditionellt sÀtt. Det föreligger dÀrmed ett finansiellt gap som kan förklaras med att det existerar informationsasymmetri mellan finansiÀrer och företagare, dÀr en förklaring kan vara att företagarna har en negativ attityd till externt kapital. Denna negativa attityd har mÄnga gÄnger förklarats med att företagares val av finansieringskÀllor sker i en hierarkisk preferensordning.

Denna uppsats behandlar Àndelsevariationen -e/-a hos svaga maskulina substantiv frÄn yngre fornsvenska till yngre nysvenska. Syftet Àr att frilÀgga de sprÄkliga faktorer som haft en reglerande effekt pÄ de svaga maskulina substantivens variation och förÀndringsprocess, och i samband med detta beskriva under vilka inom- och utomsprÄkliga förhÄllanden en fornsvensk morfologi blir till en nutida. Materialet bestÄr av 20 texter skrivna under perioden 1442?1756. Texterna Àr valda enligt ett antal spridningskriterier i syfte att inkludera utomsprÄklig heterogenitet i undersökningen.

AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa eller lindra matematiksvÄrigheter Àr ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartlÀggning, som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgÄngspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn pÄ kartlÀggning och yngre elevers rÀknesvÄrigheter samt hur de gÄr till vÀga vid en pedagogisk kartlÀggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr tvÄ specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom omrÄdet. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn pÄ kartlÀggning.

Bakgrund och problem: Det synsÀtt som dominerar avseende redovisningen Àrkapitalmarknadsperspektivet, vilket innebÀr att redovisningen ska vara anvÀndbar i synnerhetför dem som ska fatta beslut huruvida de ska köpa, sÀlja eller behÄlla företagets aktier. FrÄn 1januari 2007 ska nya upplysningskrav för kapital tillÀmpas, vilka ska generera bÀttreinformation för investerare och andra anvÀndare av de finansiella rapporterna för bedömningav risk och avkastning. Det finns dock ur företags perspektiv alltid kostnad och nyttoaspekteratt beakta vid informationsutgivningen dÄ upplysningarna kan vÄlla skada förföretaget. Med anledning dÀrav kan det finnas incitament att begrÀnsa upplysningarnaavseende kapital och det kan variera hur olika företag lÀmnar upplysningar.Syfte: Vi vill med studien beskriva förÀndringen i företags upplysningar avseende förvaltningav kapital för rÀkenskapsÄret 2007 i jÀmförelse med rÀkenskapsÄret 2006. Vi vill vidarestudera om det föreligger nÄgon skillnad i företags upplysningar med avseende pÄ företagsstorlek och branschtillhörighetAvgrÀnsningar: Studien har avgrÀnsats till att omfatta företag i sektorerna Industri ochSÀllanköpsvaror och tjÀnster som idag Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen samt har tillÀmpatIFRS de senaste tvÄ rÀkenskapsÄren.

I publika börsföretag kan kostnad eget kapital estimeras med hjÀlp av Capital Asset Pricing Model ? CAPM utifrÄn marknadsdata av dess aktiepriser. Eftersom marknadsdata saknas för ickepublika företag mÄste estimering av kostnad eget kapital utföras pÄ annat sÀtt, varpÄ approximativa metoder utvecklats. DÄ inga av dessa metoder fungerar tillfredsstÀllande har syftet i denna undersökning varit att utreda om Analytisk Hierarki Process kan anvÀndas för att utifrÄn redovisningsdata estimera den systematiska riskpremien för ickepublika företag. Undersökningen har sin utgÄngspunkt i Cotner & Fletchers (2000) anvÀndande av AHP för estimering av den totala riskpremien.

 Denna uppsats berör Àmnet barns inflytande i förskolan samt hur pedagogerna i verksamheten arbetar med detta. Inflytande i förskolan handlar om att barnen ska fÄ en möjlighet att kunna pÄverka sin vistelse i förskolan pÄ ett tydligt sÀtt (SAOL13, 2006). Vi har besökt tvÄ olika förskolor dÀr intervjuer med fyra förskollÀrare har genomförts angÄende om och hur de arbetar med inflytande i förskolans verksamhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagogerna arbetar för att lÄta barnen vara delaktiga och fÄ inflytande i utformningen av verksamheten och vilka möjligheter samt svÄrigheter de ser i sitt arbete. De olika frÄgestÀllningarna som vi har valt att undersöka Àr Hur möjliggörs barns inflytande i förskolan? Hur arbetar du med barns inflytande i förskolan? HÀnder det att du Àndrar en planerad aktivitet och tar in barns intressen istÀllet? Hur gör ni rent konkret för att fÄ reda pÄ vad barnen vill göra? Hur ser du pÄ barns rÀttigheter?Vi har genomfört intervjuer med fyra förskollÀrare, varav tvÄ arbetar riktat mot de yngre samt tvÄ mot de Àldre Äldrarna.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Uppsatsen studerar förekomsten av kulturreferenser, det vill sÀga syftningar och refereringar till kulturella fenomen, i svensk dagspress kulturjournalistik. Kulturreferenser fungerar som koder som antingen kan avlÀsas eller Àr obegripliga för lÀsaren, och undersökningens syfte Àr att reda ut hur kodmaterialet skiljer sig mellan olika genrer inom kulturjournalistiken. KÀllmaterialet Àr Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets kulturdelar, perioden 14 till 20 april 2011, vilket ska representera en vanlig nyhetsvecka. Undersökningen visar att anvÀndandet av kulturreferenser skiljer sig mellan genrer beroende pÄ textens syfte. I opinionstexter Àr det vanligt förekommande med kulturreferenser som stÀrker skribentens förtroende.

Bakgrund: Den psykiska ohĂ€lsan har under de senaste Ă„ren blivit ett alltmer vĂ€xande folkhĂ€lsoproblem. De som löper störst risk att drabbas av psykisk ohĂ€lsa Ă€r kvinnor, yngre, utlandsfödda samt ekonomiskt utsatta i kombination med ett svagt socialt kapital. I arbetslivet har Ă€ven den psykiska ohĂ€lsan kommit att bli allt mer vanligare de senaste decennierna. Konsekvenserna av att arbeta oregelbundna arbetstider kan leda till depression, Ă€ngslan, sömnproblem, stress och problem med kost och motion. Syfte: Att undersöka den psykiska hĂ€lsan bland anstĂ€llda som arbetar med oregelbundna arbetstider samt att hitta riskfaktorer som pĂ„verkar den psykiska hĂ€lsan negativt. Metod: Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed Central och PsycInfo. Med hjĂ€lp av ett bedömningsprotokoll gjordes kvalitetsgranskning av artiklarna. Resultat: Även fast depression och Ă€ngslan förekom bland anstĂ€llda som arbetar med oregelbundna arbetstider var det mer vanligt förekommande att sömn var den största faktorn till psykisk ohĂ€lsa.

Sex ban lÀser Kalle Anka pocket och berÀttar om sina lÀsval.