Corporate Social Responsibility (CSR) har fÄtt en allt större roll under senare Är. Fler och fler företag ser vÀrdet av och engagerar sig i frÄgor rörande miljö, samhÀlle och socialt ansvarstagande. Under mÄnga Är har det förts en debatt kring huruvida engagemang i dessa frÄgor kan ha pÄverkan pÄ lönsamheten i företag och i sÄ fall vilka samband som finns. Resultaten av tidigare studier har varit olika och ingen tydlig slutsats har kunnat dras. Den hÀr studien syftar till att försöka svara pÄ om CSR har inverkan pÄ företags lönsamhet.

I Sverige har förekomsten av klamydia ökat hos ungdomarna sedan 1997 och fortsatt stiga under 2000-talet. Den sexuella aktiviteten har förÀndrats till att ha fler tillfÀlliga partners och att skydda sig med kondom Àr inte alltid sÄ sjÀlvklart för de unga. Det kognitiva- och socioemotionella ssteme i hjÀrnan Àr inte fÀrdigutvecklat hos tonÄringarna vilket kan leda till spontana beslut och riskfyllt beteende. Syftet för denna litteraturstudie var att beskriva skolhÀlsovÄrdens hÀlsofrÀmjande omvÄrdnadsÄtgÀrder för att pÄverka ungdomars sexuella risktagande. Event History Calendars, en metod för det individuella hÀlsosamtalet visade efter en mÄnads postintervention en minskning av det sexuella riskbeteendet.

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

Denna uppsats undersöker hur tÀtt svenskar vÀljer att föda sina barn och om detta har förÀndrats över tiden. Vi granskar hur tÀtheterna ser ut mellan det första och andra barnet samt Àven mellan det andra och tredje barnet. Vi tittar ocksÄ pÄ om Àldre mÀn och kvinnor föder sina barn tÀtare Àn yngre. De data som anvÀnds Àr ett register med samtliga svenskfödda mÀn och kvinnor som fÄtt barn under perioden 1970-2008.I slutet av 1980-talet finner vi en minskning i tÀtheten mellan barnen som förklaras av högkonjunktur och familjepolitiska ÄtgÀrder. Tiden mellan barnen ökar igen under 1990-talets lÄgkonjunktur, för att sedan pÄ nytt gÄ nedÄt under 2000-talet.

Bakgrund. Barn och ungdomar drabbade av depressionssyndrom befinner sig i en riskzon att i vuxen Älder fÄ kroniska psykiska sjukdomar, som framöver kan leda till sociala problem. Depression karakteriseras av nedstÀmdhet, men hos de yngre kan den Àven visa sig i form av irritation och kroppslig smÀrta. Vid behandling anvÀnds psykofarmaka och terapier. Syftet: Att beskriva sjuksköterskans roll i arbete med barn och ungdomar i skolÄldern med depression.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att med hjÀlp av sociologiska teorier undersöka orsakerna till att maskrosbarn trots en destruktiv uppvÀxtmiljö kan utvecklas till socialt fungerande mÀnniskor. Maskrosbarnen i denna studie har vuxit upp med missbruk och/eller psykisk sjukdom hos förÀldrar i barndomen. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra olika teman: det sociala arvet, skola och arbete, socialt nÀtverk samt hÀlsa och vÀlmÄende. Vilket vi sedan analyserade med hjÀlp av de teoretiska tolkningsramarna, Antonovskys teori KASAM och Bourdieus teori om Klassreproduktion. Resultaten visade att förekomsten av trygghetspersoner i barndomen samt möjligheten att uppleva en annan familjedynamik och miljö Àn deras egen hemmiljö har pÄverkat dem positivt.

I VÀsterbotten tÀcks den produktiva skogsmarken till 44 % av tall. Tallar bildar kÀrnved, men anledningen till detta Àr fortfarande oklar. Det antas dock innebÀra fördelar att bilda denna typ av ved. KÀrnved bestÄr av döda parenkym och epitelceller, medan splintveden innehÄller levande celler. KÀrnveden innehÄller Àven olika typer av extraktivÀmnen samt fenoler.

I uppsatsen undersöks kulturellt och annat symbolisk kapital hos lÀkarstudenter vid Karolinska Institutet. Det teoretiska ramverket utgörs av Pierre Bourdieu. I studien jÀmförs lÀkarstudenternas investeringar i utbildning, mediavanor och andra kulturella aktiviter med fyra andra elitinriktade utbildningsprogram i StockholmsomrÄdet. Studien har en kvantitativ del med data insamlat genom en postal enkÀt till högskolestudenter och en kvalitativ del med personliga intervjuer med lÀkarstudenter pÄ termin fyra pÄ Karolinska Institutet. Studien visar att lÀkarstudenterna har mycket gemensamt med studenter vid de andra utbildningarna men att det sÀrkskiljer sig i vissa avseenden.

I denna uppsats har vi anvÀnt oss av ett sociologiskt maktperspektiv dÀr vi explorativt har undersökt om HBT kan ses som ett fÀlt dÀr olika medlemmar/personer strider om makt, resurser och status inom fÀltet. Vidare har vi undersökt vilken betydelse organisering har inom fÀltet och om/hur detta pÄverkar identitetsskapandet hos mÀnniskor med en HBT sexualitet. Begreppet HBT stÄr för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Homosexualitet och bisexualitet Àr bÄda sexuella lÀggningar. Ordet transpersoner handlar om könsidentitet och könsuttryck och Àr ett paraplybegrepp till vad som innefattas av transexuella och intersexuella personer.VÄra teman som vi har arbetat utefter Àr; könsnormen som uttryck för makt och disciplinering, biologi eller social konstruktion, fÀltet och dess innehÄll: kapital och habitus samt makt i form av resurser, kontexter och diskurser.

This bachelor thesis consists of an analysis of museum environment. In the research, case studies have been done at the, Stockholm based museums, Swedish museum of Natural history?s exhibition Natur i Sverige (Nature in Sweden) and the Nordiska museet?s (Nordic history) exhibition Modemakt (Power of fashion) and learning environment Lekstugan (playhouse). The purpose of the research was to study how cultural heritage is used and developed within the museum pedagogy aimed at children. The research is based on a multimodal approach with focus on learning resources.The research examines the museums focus on children and youngsters, what the goals for this focus looks like on respective museum and how the focus is visible in the actual museums.

Vilka var de viktigaste faktorerna till att fyra individer lyckades bryta med sin kriminella bakgrund? Samtliga informanter studien bygger pa? a?r medlemmar i en organisation som hja?lper individer med en bakgrund kantad av kriminalitet och droger tillbaka ut i det konventionella samha?llet. Informanterna valdes ut genom en kombination av sno?bollsurval och bekva?mlighetsurval. Studien baseras pa? narrativa djupintervjuer samt deltagande observationer.

Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Forskning har visat att arbetssökandes motivation till att söka arbete pÄverkar deras hÀlsa och sociala liv. Tre motivationsteorier som utvecklats inom omrÄdet och som ligger till grund i studien ÀrFörvÀntning- och vÀrdeteorin, MÄlsÀttningsteorin och SjÀlvbestÀmmandeteorin. Syftet med studien var att undersöka hur positivt psykologiskt kapital, inskrivningstid pÄ arbetsförmedling samt tillgÄng till jobbcoach eller inte inverkar pÄ arbetssökandes inre motivation. En enkÀtstudie genomfördes dÀr 154 arbetssökande, 83 mÀn och 70 kvinnor deltog. De fick ta stÀllning till 50 pÄstÄenden gÀllande tron pÄ den egna förmÄgan, hopp, hantering av motgÄng och inre motivation.

Immateriella tillgĂ„ngar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmĂ€rksamhet kring deras redovisning och vĂ€rdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler Ă€r tĂ€nkta att förĂ€ndra redovisningen till det bĂ€ttre med mĂ„l att ge en sĂ„ korrekt och verklighetsnĂ€ra bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp Ă€r redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgĂ„ngar och vilken finansiell pĂ„verkan redovisningsreglerna har genom att rĂ€kna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen Ă€r inriktad pĂ„ att forska kring immateriella tillgĂ„ngar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nĂ€mligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia dĂ€r en fallstudie har utförts.