Finansiella kriser kostar marknaden flera miljarder kronor. 1974 bildades Baselkommittén för att försöka förhindra framtida kriser. Kommittén har kommit fram till flera regelverk som hela tiden förbÀttras. De svenska bankerna blir tvungna att anpassa sig till regelverken, vilket pÄverkar flera aktörer.Med denna studie skall vi undersöka vilka konsekvenser Basel III:s nya kapitalkrav och likviditetskrav kan fÄ pÄ de svenska storbankerna och deras privatkunder.Resultat av studien visar att likviditetskrav Àr nödvÀndigt för att banker skall ha tillrÀckligt med likvida medel samt undvika bankkriser under t.ex. en lÄgkonjunktur.

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ ökad förstÄelse för barns uppfattningar och tankar kring att skriva och lÀsa. Det tillvÀgagÄngssÀtt vi valde var en kvalitativ undersökning i form av barnintervjuer. Sammanlagt har 10 stycken 6-Äringar och 10 stycken 8-Äringar intervjuats.Resultatet av vÄr studie visar pÄ att barns uppfattningar om skriftsprÄket ofta kopplas till situationer i vardagslivet, skolaktiviteter sÄsom matematik, framtids- och arbetsrelaterade behov och att de övar sjÀlva. Det framkommer Àven att barnen skriver till sina bilder och att motivationen varierar beroende pÄ den kunskap de besitter, dÀr de Àldre kunnigare barnen ofta uttrycker att de har mer drivkraft. Vi har ocksÄ i vÄrt resultat kommit fram till att barnen inte blir lÀsta för i den utstrÀckning, som utifrÄn oss och vÄrt bakgrundskapitel, vore önskvÀrt.

Eftersom mÀnniskor anvÀnder stereotyper som tumregler i sociala situationer, Àr det möjligt att de förekommer i rÀttsprocessen nÀr bedömningar görs. Forskning har funnit bedömningsskillnader relaterade till gÀrningspersonens utseendemÀssiga karaktÀristika. Syftet med studien var att undersöka om gÀrningspersonens kön, attraktivitet och Älder pÄverkar graden av klandervÀrdhet och lÀngd pÄ fÀngelsestraff samt om de pÄverkar motiveringarna till fÀngelsestraffets lÀngd. UtifrÄn en fallbeskrivning om ett drÄp med varierad ansiktsbild pÄ gÀrningspersonen fick 192 deltagare svara pÄ frÄgor om klandervÀrdhet och straff. Resultaten visade att mÀnnen tilldelades ett lÀngre fÀngelsestraff Àn kvinnorna.

Grundidén i denna uppsats utgÄr frÄn antagandet att en enskild person kan lÀmna kunskap om sin samtid till efterkommande generationer. Huvudtemat i denna undersökningen Àr att framstÀlla hur en person legitimerar sig sjÀlv och sina vetenskapliga rön genom att skapa relationer till specifika patroner.[utdrag ur inledningen].

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

Syftet med denna studie var att se hur förskollĂ€rare arbetar med höglĂ€sning för 1-3 Ă„ringar i förskolan. Att belysa deras arbetsĂ€tt och fĂ„ en tolkning av deras medvetna arbete för de yngre barnen i förskolan med höglĂ€sningen. Begreppet höglĂ€sning definieras i denna studie som Simonsson (2004) beskriver det till att vara dĂ„ barn lyssnar pĂ„ en vuxen som lĂ€ser en text. I bakgrunden tas höglĂ€sningens olika former upp och betydelsen av höglĂ€sning för de yngre barnen. Även Keene och Zimmerman (2003) strategier lĂ€ggs som teoretisk ansats i denna studie.

Att som entreprenör utveckla en ny idé till en kommersiell och lönsam produkt Àr ingen lÀtt uppgift. Förutom de rent tekniska utmaningarna sÄ mÄste expansionen av företaget och utvecklingen av produkten eller produktionsprocessen finansieras. Denna uppsats kommer att behandla frÄgan om det finns nÄgra framgÄngsfaktorer eller fÀllor som expanderande teknikföretag lÀtt hamnar i genom en kvalitativ studie av tvÄ case-företag. MÄlet med denna uppsats Àr att pÄ djupet studera vad expanderande företag bör tÀnka pÄ vid extern finansiering med kapital mot Àgande, Àven kallat riskkapital. UtifrÄn teoriavsnittet kommer samband att kopplas till case-företagens genomförande av den externa finansieringen.

För att inte gÄ miste om den moderna bebyggelsen har det blivit mer aktuellt för alla kommuner i Sverige att studera och dokumentera den befintliga bebyggelsen. Ett omrÄdet eller en byggnad som Àr uppförd under 1960- och 1970-tal berÀttar genom arkitekturen och omrÄdets karaktÀr om den tids samhÀllsutveckling och historia. Detta gör att byggnader kan besitta olika kulturvÀrden och arkitektoniska kvalitéer som gör de Àr vÀrda att bevara. DÀrför Àr det viktigt att förmedla kunskap till bostadsÀgare om bevarandeskÀl sÄ att nutida och kommande generationer inte ska gÄ miste om bebyggelsen, utan Àven fÄ ta del av vÄr tids villaarkitektur.   .

I gymnasieskolan florerar uppfattningar som till exempel att yrkeselever har lÄg studiemotivation. I vÄr studie har vi studerat yrkeselevers bakgrund och förutsÀttningar för att se om det finns belÀgg för dessa uppfattningar. Metoden vi har anvÀnt oss av för att samla in material Àr intervjuer med lÀrare och personliga brev frÄn elever som besvarat frÄgor stÀllda av oss. Studien Àr gjord i tre olika skolor, en förorts-, en landsorts- och en storstadsskola. Studien mynnar ut i analyser av elevers och lÀrares utsagor, utifrÄn Bourdieus teorier om hur elevens kapital styr dess framtidsval.

Syftet med denna studie Àr att se hur det sociala kapitalet ser ut i Sverige utifrÄn lÀnsuppdelningen. Syftet Àr Àven att studera sambandet mellan det sociala kapitalet och ett antal faktorer, pÄ individnivÄ och lÀnsnivÄ. I denna studie har jag anvÀnt mig av material frÄn SOM-institutet och gjort en jÀmförande studie för att dels beskriva hur det ser ut men Àven pröva teorier. Jag har anvÀnt mig av teorin kring det sociala kapitalet som frÀmst Robert D. Putnam och Bo Rothstein har problematiserat och definierat.

Fall orsakar de allra flesta höftfrakturerna och en tredjedel av alla över 65 Är i Sverige faller varje Är. En persons self-efficacy kan pÄverka hur aktiv personen vÄgar vara efter en höftfraktur vilket torde pÄverka den postoperativa rehabiliteringen. Syfte: Syftet var att vid hemgÄng frÄn ortopedavdelning efter operation för höftfraktur undersöka om fallrelaterade self-efficacy skiljer sig i olika Àldre Äldersgrupper samt samband mellan fallrelaterad self-efficacy, gÄngförmÄgan och antalet vÄrddagar. Metod: MedelÄldern i studien var 78 Är. 14 personer ingick i studien.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Idag Àgs mer Àn tusen företag i Sverige av riskkapitalbolag. Vissa anser att riskkapitalbolagen Àr ute efter att göra snabba pengar, medan andra anser att de arbetar bÄde strategiskt och lÄngsiktigt med de Àgda företagen. Ett företags finansiering kan ske pÄ diverse sÀtt och de vanligaste sÀtten att anskaffa kapital Àr genom sjÀlvfinansiering, krediter och tillskott frÄn aktieÀgare. Thule och KÀrhs Àr exempel pÄ tvÄ riskkapitalbolagsÀgda företag som anvÀnt sig av frÀmmande kapital pÄ ett missgynnande sÀtt. Att anvÀnda sig av frÀmmande kapital kan alltsÄ innebÀra risker men Àven möjligheter om det anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, Bygghantverk, 27 hp, 2011.

Inför starten av en ny förskola vÀcktes vÄrt intresse för hur samspelen mellan de yngre barnen gestaltar sig under inskolningen. Vi har tagit utgÄngspunkt i den tidigare forskningen om de yngre barnens samspel i förskolan. I den teoretiska förankringen valde vi att anvÀnda oss av Sterns teorier om barns sjÀlvutveckling och av Merleau-Pontys tan-kar om kroppens betydelse för vÄr förstÄelse av omvÀrlden. Syftet med under-sökningen var att studera barns samspel under inskolningen. VÄr frÄgestÀllning Àr: Vad hÀnder i samspelet mellan de yngsta barnen (1-3 Är) under inskolningen pÄ för-skolan? Undersökningen genomfördes i tvÄ förskolegrupper med hjÀlp av videokamera och lö-pande protokoll.