Bakgrund & Problem: Redovisningen av leasingavtal har lÀnge varit ett diskuterat Àmne inom redovisningen. För att hantera problemen med den nuvarande standarden har IASB i samarbete med FASB publicerat ett förslag till en ny leasingstandard. HuvudpoÀngen i förslaget Àr att kapitalisera samtliga leasingavtal i ett försök att uppnÄ en förbÀttrad jÀmförbarhet mellan företag.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förÀndringen i redovisningen av hotellkoncerner som ett resultat av de nya leasingförslaget. Detta görs genom att kartlÀgga hur nyckeltalen rÀntabilitet pÄ totalt- och sysselsatt kapital, rÀntabilitet pÄeget kapital, soliditet, skuldsÀttningsgrad och kapitalomsÀttningshastighet frÄn hotellkoncerner kommer att pÄverkas av det nya förslaget.Metod: Den metod som anvÀnds utgÄr frÄn den finansiella databasen Datastream och undersöker de finansiella rapporterna för 36 företag i hotellbranschen. Företagens framtida operationella minimileaseavgifter nuvÀrdesberÀknas och företagets poster i balansrÀkningen justera enligt denna summa.

Denna studie har syftat till att undersöka om och hur yngre elever i skolans undervisning kan utveckla en komplex förstÄelse för en frÄga med relevans för hÄllbar utveckling, nÀmligen vÀrldens vattenförsörjning. Bakgrunden till denna studie Àr intentionen att perspektivet hÄllbar utveckling ska genomsyra all undervisning i skolan. Perspektivets komplexitet har visat sig innebÀra svÄrigheter för lÀrarnas utformning av undervisningen. FrÄgan som uppkommit Àr om det alls Àr möjligt för yngre elever att nÄ en komplex förstÄelse för denna problematik. För att undersöka detta har vi utgÄtt frÄn en variationsteoretisk forskningsmetod, en sÄ kallad learning study.

SammanfattningSyfte med denna studie Àr att undersöka hur HR-personal anvÀnder och upplever sitt sociala kapital i rekryteringsprocesser. Dessutom undersöks vilka följder HR-personalen upplever att anvÀndandet av rekommendationer inom rekryteringsprocesser fÄr. Detta för att se om HR-personalen upplever nÄgra motstridigheter mellan positiva och negativa följder. Studiens fyra frÄgestÀllningar Àr: Hur vÀrderar den intervjuade HR-personalen rekommendationer de fÄr genom sina kontaktnÀt? Hur upplever den intervjuade HR-personalen att rekommendationer pÄverkar dem i selekteringsprocessen? Vilka fördelar och nackdelar upplever den intervjuade HR-personalen med att rekrytera personer som de fÄtt rekommenderade av nÄgon? Upplever den intervjuade HR-personalen att det finns motsÀttningar mellan att fÄ en differentierad personalstyrka och att fÄ personal som passar in i företagskulturen? För att besvara studiens frÄgestÀllningar har jag anvÀnt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med intervjuer som datainsamlingsmetod.

Företagens kapitalstruktur Àr den mix av eget kapital och skulder som Äterfinns i den högra sidan av balansrÀkningen. I denna uppsats definierar vi kapitalstrukturen som skuldsÀttningsgraden, det vill sÀga förhÄllandet mellan skulder och eget kapital. Det finns ett flertal teorier som sÀger att företagens val av finansiering kan ha en betydelse för företaget. Det Àr dock omdiskuterat vilka faktorer som pÄverkar valet av kapitalstruktur. Syftet med denna uppsats var att genom en kvantitativ telefonenkÀt undersöka ett antal faktorer som kunde tÀnkas pÄverka företagens finansiering.

Syfte och frÄgestÀllningar: Uppsatsens syfte var att undersöka fysiska aktivitetsformer med utgÄngspunkt i Pierre Bourdieus kapitalbegrepp. Aktivitetsformerna utgörs av Egenutövad, Ledarledd/I grupp samt I lag/förening. Kapitalbegreppet kommer frÄn Pierre Bourdieus teori och innefattar kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital. De frÄgestÀllningar vi anvÀnde oss av var: Vilka skillnader kan ses i kulturellt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform, Vilka skillnader kan ses i socialt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform? samt Vilka skillnader kan ses i ekonomiskt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform samt upplever fysiskt aktiva att ekonomisk situation pÄverkar deras utövande av fysisk aktivitet? Metod: Vi sökte upp arenor för olika typer av fysisk aktivitet och enkÀter delades dÀr ut.

I rapporten utreds villkoren för personlig navigering pÄ en aktuell mobilplattform (iPhone 4). I kapital 3 redogörs för geometriska, topologiska och probabilistiska metoder för map-matching. I kapital 4 diskuteras kvalitetsmÄtt för map-matchingalgoritmer. Implementerade algoritmer beskrivs ingÄende i kapitel 6 och en kombinerad GPS/DR-metod presenteras. Att positionera en gÄende person i ett digitalt gÄngvÀgnÀt i stadsmiljö givet enbart en smarttelefon med icke-differentierad GPS och ett antal lÄgkostnads MEMS- sensorer Àr vÀsentligt svÄrare Àn att positionera en bil som kör pÄ en vÀg.

Uppsatsens syfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur pedagoger arbetar med musik tillsammans med barn i Äldern ett till Ätta Är. Resultatet erhölls genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger. Undersökningen visade att pedagogerna tycker det Àr viktigt att anvÀnda musik tillsammans med yngre barn, men hur musik anvÀnds i verksamheten varierade. Av resultatet framgick ocksÄ att pedagogerna anser att musik Àr en artefakt i barns sprÄkliga respektive motoriska utveckling. Litteratur som tagits fram för uppsatsen stÀrker pedagogernas svar.

REFERATPÄ en ridskola finns hÀstar i varierande Äldrar. För personalen Àr de Àldre och rutinerade hÀstarna en stor trygghet, eftersom de kan sitt arbete utan och innan. Denna trygghet Àr ovÀrderlig och pÄ sÄ vis har den Àldre hÀsten en viktig roll pÄ ridskolan. OmvÄrdnaden och dÀribland utfodringen av den Àldre hÀsten Àr dÀrför mycket viktigt för att hÄlla hÀstarna i gott skick.Det primÀra syftet med detta arbete var att göra en fÀltstudie pÄ nÄgra svenska ridskolor för att ta reda pÄ eventuella skillnader i energi- och proteinintag mellan de Àldre och yngre lektionshÀstarna. Det sekundÀra syftet var att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka den eventuella skillnaden mellan Äldersgrupperna.Studiens frÄgestÀllningar var: Utfodras Àldre hÀstar annorlunda jÀmfört med yngre hÀstar pÄ ridskolan med avseende pÄ energi- och proteinintag? Finns det skillnader i utfodringen mellan de Àldre och yngre hÀstarna med avseende pÄ fodermedel?Studiens hypoteser var: Den Àldre ridskolehÀsten har ett högre energiintag Àn den yngre.

Titel: Vi söker dig! - Kompetensens roll i rekryteringsprocessenFörfattare: Victor BrÀnnfors och Jacob WidgrenHandledare: Ilkka Henrik MÀkinenLÀrosÀte: Uppsala UniversitetDatum: 2014-01-02Syfte: Uppsatsens syfte Àr att ge en ökad insyn i vilka kompetenser som uppfattas som attraktiva av en arbetsgivare vid rekrytering av nya medarbetar inom rekryteringsyrket. Uppsatsen Àmnar ocksÄ kartlÀgga kompetensmönster i kravprofiler för att skapa en bild av vilka typer av kompetenser som efterfrÄgas hos sökande kandidater.Metod: Datainsamlingen skedde genom kvantitativ innehÄllsanalys av platsannonser tagna frÄn arbetsförmedlingens databas. Totalt 80 platsannonser analyserades och diskuterade utifrÄn begreppen fÀlt, kapital och habitus samt Lindelöws kompetensmodell.Resultat/slutsats: Elva kompetenser stod ut som mest efterfrÄgade. Av dessa elva kompetenser Äterfanns formell kompetens gÀllande nÄgon form av utbildningskrav, erfarenhetskrav och kunskapskrav. De resterande Ätta kompetenserna utgjorde de informella kompetenserna: prestationsorienterad, energisk, relationsskapande, god muntlig kommunikationsförmÄga, serviceinriktad, ekonomisk medvetenhet, strukturerad och kvalitetsmedveten. Nyckelord: Kompetens, Kompetenskrav, Kapital, Habitus, FÀlt, Lindelöw.

Detta arbete tog avstamp i ett intresse för förhÄllandet mellan utbildningspolitiska frÄgor och hur de lokalt implementeras i verksamheten. Jag valde att fokusera pÄ förstelÀrarreformen och att undersöka vilka av de frÄn regeringen föreslagna arbetsuppgifterna som högstadie- och gymnasielÀrare ansÄg att förstelÀrarna pÄ skolan utförde, samt om de ansÄg att arbetsuppgifterna förbÀttrade studieresultaten. Vidare undersöktes hur lÀrarna pÄ ett mer generellt plan uppfattade tjÀnstens implementering pÄ skolan, samt vad lÀrarna ansÄg om förstelÀrarreformen som helhet. För att undersöka eventuella skillnader mellan olika lÀrargrupper anvÀndes Bourdieus teori om kapital samt en grund i professionsteori.Arbetet baseras pÄ data insamlat via enkÀter och intervjuer. EnkÀter skickades ut till 17 högstadie- och gymnasieskolor i Uppsala- Enköping och Knivsta kommun.

Den hÀr undersökningen fokuserar pÄ vilka som bedriver musikkritik i Sverige idag och hur den ser ut. Uppsatsen bygger pÄ teorier kring att det finns en jÀmbördig smak bland musikkritiker. Syftet Àr att undersöka musikkritikers bakgrund för att hitta mönster samt att se hur musikkritiker tÀnker kring musikrelationer, smak och förtroende.Det analyserade materialet bestÄr av sex stycken kvalitativa intervjuer med aktiva musikkritiker. De intervjuade kommer frÄn olika medier dÀr musikkritik bedrivs, dÀribland etermedia, lokal-/kvÀllstidning, musiktidning samt musikblogg.Som teoretisk utgÄngspunkt ligger Bourdieus fÀltteorier med fokus pÄ habitus och kapital. Kort sammanfattat hur musikkritiker kan skaffa sig förtroende inför sin publik samt om det finns mönster som kan förklara varför sÄ mÄnga musikkritiker tycker likadant.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur de specifika variablerna samverkar i investeringsanalysen bakom strategiska investeringar vid beslutsfattandet. Studien Àr inriktad mot den dominerande företagssektorn smÄ och medelstora företag, vidare görs en jÀmförelse mellan yngre och mognare företag. För att analysera detta har en kvantitativ datainsamlingsmetod anvÀnts i form av en enkÀtundersökning. Forskningsfilosofin som Àr applicerad Àr deduktiv, för att pÄ sÄ sÀtt kunna dra generaliseringar i slutsatserna utifrÄn den empiriska analysen och fullfölja studiens syfte. Studien Àr baserad utifrÄn beslutsteori dÀr hantering av risk och osÀkerhet har en central roll.

DÄ det intellektuella kapitalet utgör en viktig del av ett företags totala tillgÄngar, har vi valt att undersöka hur hanteringen och styrningen av detta kapital ser ut i verkligheten. Dessutom ville vi se om vÄra undersökningsföretag skulle kunna förbÀttra sin hantering av IK genom att tillÀmpa de modeller som finns pÄ omrÄdet. De modeller vi valt att titta nÀrmare pÄ Àr Skandia Navigator, The Intangible Assets Monitor och IK Index modellen. Ingen av dessa modeller anvÀndes i dessa företag dÄ undersökningen gjordes. Vi har funnit att tvÄ av de fyra undersökta företagen har bÀttre förutsÀttningar för att tillgodogöra sig nÄgon av dessa modeller..

Via kulturskribenters sÀtt att hÀnvisa till andra kulturella fenomen kan allt frÄn kultursyn till lÀsartilltal utlÀsas. I denna uppsats kommer det redogöras för svenska kulturjournalisters bruk av kulturreferenser. Avsikten Àr att undersöka varför kulturskribenterna anvÀnder sig av detta grepp, vad de anser vara god kultur, hur lÀsarna tilltalas och hur referenser som bryter barriÀren mellan hög- och populÀrkultur anvÀnds. Detta kommer att granskas utifrÄn ett kultursociologiskt perspektiv och de teorier som kommer appliceras pÄ frÄgestÀllningarna Àr Pierre Bourdieus teorier om habitus, fÀltet och det kulturella kapitalet. Till det tillkommer ethosdiskussioner och resonemang kring den implicite lÀsaren och den implicite författaren.

En kooperativ förening innebĂ€r att medlemmarna handlar med, Ă€ger och styr föreningen. Ägandet bestĂ„r i huvudsak av att medlemmarna har grundinsatser, men de kan ocksĂ„ investera och handla med frivilliga insatser. Det finns olika möjligheter till frivilliga insatser, framförallt emissionsinsatser och förlagsinsatser. Via emissionsinsatser förs kapital över frĂ„n föreningens balanserade vinstmedel till medlemmens individuella konto. Detta kapital blir grund för kommande Ă„rs avkastning.