Syftet med denna uppsats Àr att testa Modigliani och Millers teorem i praktiken, samt undersöka om svenska och amerikanska företags val av kapitalstruktur har nÄgon pÄverkan pÄ deras företagsvÀrde och avkastning pÄ eget kapital.Uppsatsen har anvÀnt sig av en kvantitativ ansats dÀr regressionsanalys och hypotesprövning har utförts för att mÀta sambandet mellan variablerna.Franco Modigliani och Merton Millers teorem om kapitalstruktur visade att valet av finansiering har betydelse för ett företags vÀrde. Ett företag finansierat med skulder blir pÄ grund av skattereduktioner högre vÀrderat Àn ett obelÄnat företag.  Svenska företag visar ett relativt starkt samband mellan skuldsÀttningsgrad och P/BV till skillnad frÄn de amerikanska dÀr det inte förekommer ett samband. BÄde de svenska och amerikanska företagen visade ett klart samband mellan skuldsÀttningsgraden och avkastning pÄ eget kapital, samt ett samband mellan företagsvÀrde och avkastning pÄ eget kapital. .

Vi har studerat yngre barn i den fria leken, det vi betraktat Àr den kommunikation och det sociala samspel som uppstÄr i lekvÀrlden. Genom att analysera och reflektera vÄrt datamaterial har vi kommit fram till att barnen vÀljer att leka i mindre grupper och gÀrna med samma kamrater. Ibland kan barnen vÀlja att leka i en större grupp om temat inbjuder till att vara mÄnga. Vi mÀrkte en skillnad vid dialogerna i leken, de Àldre barnens konversation var innehÄllsrikare Àn de yngre barnens. Under forskningens gÄng har vi sett att fast det sker förÀndringar i leken fortsÀtter barnens lektema utan avbrott.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilken inverkan boendesegregation har pÄ ungdomars utbildningsmöjligheter. Studien innefattade 15 vetenskapliga artiklar och rapporter som analyserades med hjÀlp av systemteori och Bourdieus teori om kapitalformer. Resultaten visade att den sociala omgivningen Àr en viktig faktor för ungdomarnas studieresultat. BostadsomrÄdets vuxna Àr viktiga som rollmodeller. Normer och beteenden i nÀrmaste omgivningen spelar en viktig roll i ungdomarnas socialisering.

Detta Àr en komparativ studie med en kvantitativ metod vars syfte Àr att fÄ förstÄelse för skillnader i barns studieresultat. Vi har med hjÀlp av PISA undersökt huruvida förÀldrars socioekonomiska kapital samt hur barnets familjestruktur pÄverkar dess möjligheter till ett positivt studieresultat. I dagens samhÀlle ser familjer ut pÄ flera olika sÀtt och strukturerna varierar beroende pÄ det socioekonomiska kapital förÀldrarna besitter. Skillnader i familjestruktur kan ocksÄ se olika ut beroende pÄ vilken vÀlfÀrdsstat man bor i, anledningen till detta Àr att en god vÀlfÀrd ökar möjligheten att klara sig som ensamstÄende förÀlder, vilket i sin tur leder till ett ökat vÀlmÄende. För att visa pÄ stora skillnader valde vi att jÀmföra USA och Sverige dÀr skillnaderna i vÀlfÀrd Àr markanta.

Individens hÀlsa har stor betydelse för hennes vÀlmÄende och livskvalitet. HÀlsa definieras utifrÄn fysiska, psykiska och sociala faktorer. Idag vet vi att individens hÀlsa pÄverkas av ett flertal faktorer som ligger utanför hÀlso- och sjukvÄrdens nuvarande ramar. En av de faktorer som anses pÄverka individens hÀlsa sammanfattas inom begreppet socialt kapital. Socialt kapital Àr ett resultat av att individer, grupper och organisationer investerat i resurser vilka bidragit till att utveckla goda sociala relationer.

Syftet med studien var att beskriva det dagliga livet för yngre kvinnor med urininkontinens. Sju stycken kvinnor intervjuades och en öppen frÄga stÀlldes för att fÄ fram studiens syfte. Kvalitativ innehÄllsanalys genom Lundman & HÀllgren Graneheim(2012) anvÀndes som analysmetod. Studiens resultat visade att urininkontinens förde med sig en rad konsekvenser för den unga kvinnan. I det dagliga livet innebar det att livet blev mindre aktivt och dÄ var det frÀmst pÄverkan pÄ den fysiska aktiviteten kvinnorna tog upp och upplevde som ett problem.

Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

Uppsatsen undersöker genusstrukturer inom det akademiska fÀltet i Sverige genom analyserav kvinnliga och manliga akademikers relationer till det ekonomiska och akademiska kapitaletinom fÀltet. Teoretisk utgÄngspunkt Àr Pierre Bourdieus teori om habitus, symboliskt kapitaloch fÀlt. Traditionellt kvinnliga och manliga forskningsintressen hos kvinnliga och manligaprofessorer undersöks i relation till deras förÀldrars utbildning.Uppsatsen visar att kvinnors och mÀns olika intressen Àr relaterade till ekonomiskt ochakademiskt kapital inom kvinnligt och manligt dominerade delar av fÀltet. Undersökningen avforskningsintressen visar att kvinnor tenderar att intressera sig mindre för traditionellt manligaforskningsomrÄden jÀmfört med mÀn Àven dÄ de arbetar inom samma vetenskapsomrÄde.Kvinnor Àr mindre intresserade Àn mÀn av att forska om ekonomi, naturvetenskap och teknik.Skillnaderna mellan kvinnor och mÀn ökar nÀr deras mödrar eller fÀder har en lÀgreutbildning, nÀr mödrarna har en mer traditionellt kvinnlig utbildning eller nÀr deras fÀder haren mer traditionellt manlig utbildning.Analyserna av det akademiska fÀltet visar ocksÄ att de mest kvinnligt domineradevetenskaperna Àr fattigast pÄ ekonomiskt och akademiskt kapital, medan de manligtdominerade vetenskaperna har de största tillgÄngarna i form av ekonomiskt och akademisktkapital inom det akademiska fÀltet. VetenskapsomrÄden dÀr kvinnor dominerar inomprofessorskÄren har lÄg tillgÄng till ekonomiskt kapital i form av forskningsanslag.

Problembakgrund: Enligt Modigliani & Millers andra teorem sa? ger o?kad skuldsa?ttning upphov till ett flertal fo?rdelar fo?r ett fo?retag, bl.a. skapas en skattesko?ld da? de avdragsgilla ra?ntebetalningarna o?kar, vilket ger en positiv effekt fo?r fo?retaget. En annan aspekt a?r att skulder a?r relativt billigare a?n eget kapital.Syfte: Syftet med arbetet a?r att fa? en sto?rre fo?rsta?else fo?r hur fo?rha?llandet mellan skulder och eget kapital pa?verkar fo?retagsva?rdet samt avkastning pa? eget kapital.Metod: Genom att anva?nda mig av fo?retagsdata genomfo?rde jag linja?ra regressionsanalyser med justerad skuldsa?ttningsgrad (enbart la?ngsiktiga skulder/eget kapital) som oberoende variabel samt avkastning pa? eget kapital och bo?rsva?rde i fo?rha?llande till bokfo?rt va?rde pa? eget kapital som beroende variabler fo?r att se om statistiskt sa?kersta?llda samband kunde pa?visas.

Syftet med detta examenarbete Àr att undersöka vad TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) som metod har för betydelse i förskolan för de yngre barnen och hur förskolorna anvÀnder sig av TAKK. Min undersökningsmetod var intervjuer med tre pedagoger pÄ tre förskolor i tre stadsdelar och observation pÄ en av förskolorna.Resultatet utifrÄn intervjuerna visar att efter vad barnen har sagt till pedagogerna sÄ tycker de om att anvÀnda sig av TAKK. Pedagogerna beskriver TAKK som mycket positivit för barnen men Àven för dem sjÀlva. PÄ tvÄ av tre förskolor anvÀndes TAKK i mycket stor utstrÀckning och pÄ den tredje förskolan anvÀndes TAKK i mindre utstrÀckning. Diskussion Àr stÀllt mot tidigare forskning och resultatet som mina intervjuer gav.Mina slutsatser Àr att TAKK Àr en bra metod som hjÀlper barnen i sitt sprÄk.

Ett av de mest omtalade fenomenen de senaste Ären har varit den snabba utvecklingen av digitala medier och sociala nÀtverk. Teknologin har utvecklats frÄn att ha varit nÄgot som anvÀndes ibland och var till för arbete och underhÄllning, till att vara en stor del av livet och för vissa en nödvÀndighet. De nya medierna och sociala nÀtverken Àr idag en stor del av mÄngas vardag och pÄverkar hur vi tar in information, kommunicerar och utrycker vÄra tankar och idéer. Under de senaste Ären har allt fler organisationer valt att ta in sociala medier i sin marknadsföringsstrategi och organisationerna har företagsprofiler pÄ bland annat Facebook och YouTube för att kommunicera med kunderna. Yngre generationer har vÀxt upp med tekniken och sociala medier vilket Àr en resa som Àldre inte har följt med pÄ och dÀrför Àr en vanlig uppfattning idag att endast yngre generationer anvÀnder sig av de nya mediekanalerna.

Robert Putnam har argumenterat för att lÀnder med ett starkt och utbrett ideellt engagemang har goda förutsÀttningar för skapandet av socialt kapital. DÄ Sverige, i ett internationellt perspektiv, kan anses ha ett utbrett och aktivt deltagande i frivilliga sammanslutningar torde förutsÀttningarna för skapandet av socialt kapital vara goda i Sverige. TillgÄngen till socialt kapital leder i sin tur, enligt Putnam, till en mer generell tillit och ett förtroende som strÀcker sig utöver de individuella kontaktnÀten och slutligen Àven innefattar samhÀllet i stort. En hög grad av socialt kapital utvecklar alltsÄ en förmÄga att inte bara se till sin egen nytta utan Àven till samhÀllets bÀsta. En rad studier pekar emellertid pÄ att det traditionella föreningslivet stÄr inför stora svÄrigheter med bland annat ett minskat engagemang och allt fÀrre medlemmar vilket skulle kunna lÄta pÄskina att det en gÄng sÄ starka sociala kapitalet i Sverige hÄller pÄ att urholkas.

VÄrt sociala kapital, det vill sÀga vÄra relationer med andra, har betydelse för vÄra möjligheter i livet. Olika typer av kontakter bidrar till olika delar av det sociala kapitalet och kan vara av olika vÀrde för individen. Kontakter varierar ocksÄ i styrka, de svagare kontakterna kallas ytliga kontakter och Àr en viktig del av det sociala kapitalet. En grupp som Àr i behov av fler ytliga kontakter Àr unga nyanlÀnda tjejer. Tidigare forskning visar dessutom att denna grupp stÄr lÀngst ifrÄn det svenska föreningslivet och dÀrför vill projektet AxxessUmeÄ skapa fler kontakter mellan dem och föreningar i UmeÄ.

Vi har genomfört en studie i syfte att beskriva och analysera vilka faktorer som Àr motiverande i en arbetssituation för medarbetare som tillhör Generation Y (födda 1978 och senare), samt vilka belöningar som Àr attraktiva för denna grupp. Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie pÄ yngre medarbetare inom affÀrsomrÄdet Rikskund pÄ Niscayah AB, som Àr ett av de ledande sÀkerhetsföretagen pÄ den svenska marknaden. Vi genomförde en intervjuserie dÀr vi talat med tio yngre medarbetare pÄ företaget samt deras affÀrsomrÄdeschef.Vi har valt ett holistiskt angreppssÀtt och ser vad som Àr motiverande utifrÄn fyra hörnstenar; omgivningens pÄverkan, individens behov, individens rÀttviseperception samt individens förvÀntningar. Vi kombinerar tidigare teorier frÄn erkÀnda forskare som till exempel Maslows behovspyramid, Herzbergs hygien- och motivationsfaktorer, McClellands behovsteorier och Vrooms processteorier för att ta fram en egen utredningsmodell. Viktiga slutsatser i studien Àr att yngre medarbetare frÀmst motiveras av utmanande arbetsuppgifter och framgÄng. Icke-finansiella belöningar som utbildning, feedback och karriÀrmöjligheter Àr viktigare Àn finansiella, men finansiella mÄste finnas med för att skapa en grundtrygghet.

AbstractFörfattare: Ellinor Albrektsson & Ann TrbovsekTitel: Kunskap och Engagemang - Reducering av missbruk mellan generationerUppsats: Sociologi C, 61-90pHandledare: Magnus RingSyftet med denna uppsats Àr att studera vilka faktorer som möjligtvis skulle kunna minska reproduktionen av missbruk mellan generationer. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ verksamheter, det vill sÀga, VÀndpunkten och BIM (Barn i missbruk). Vi har utfört en enkÀtsammanstÀllning Ät BIM, för att ta reda pÄ vad verksamheten har gett de ungdomar som deltagit i BIMs grupptrÀffar. Metoderna vi har anvÀnt oss av för att behandla vÄrt insamlade material Àr bÄde kvantitativ- och kvalitativ metod. Vi har utgÄtt ifrÄn sociologiska teorier som vi anser Àr relevanta för vÄrt valda Àmne.