Det har visats att nyutexaminerade sjuksköterskor har vissa svårigheter att direkt känna sig bekväma i sin nya yrkesroll. Sjuksköterskorna uppnår kraven från verksamheternas sida men det är inte utan att både verksamheterna och sjuksköterskorna själva har påpekat brister i utbildningens struktur främst när det handlar om medicinskt och praktiskt kunnande. Även stressen och det stora ansvaret som medkom i yrket upplevdes överväldigande. Syftet med denna studie var att genom en kvalitativ ansats undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara nya i sin yrkesroll. Metod: sex semistrukturerade intervjuer genomfördes för att finna svar på studiens syfte och frågeställning Vad kan underlätta övergången från student till yrkesverksam? Datamaterialet transkriberades och analyserades med innehållsanalys inspirerad av Burnard (1991) och ett kategorisystem arbetades fram.

SyfteSyftet med studien är att undersöka hur en grupp blivande grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem beskriver sitt kommande arbete med fokus på elevers språkutveckling, samt hur detta kan bidra till det samlade specialpedagogiska arbetet på en skola.Teori Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande, där kommunikation människor emellan är grundläggande och ett verktyg för detta är språket. Teorier om språkutveckling är de behavioristiska, konstruktivistiska samt sociokulturella. Det relationella och det kategoriska perspektivet på specialpedagogik brukas likaså.MetodMetoden har varit kvalitativ och empirin har diskuterats för att hitta teman som analyserats. Insamlandet av empirin bestod av en enkät, inspirerad av vinjettmetoden, besvarad av 15 studenter vid Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem. ResultatGenom en inspirerande miljö där spel, samtal och vardagsaktiviteter ligger till grund för det didaktiska arbetet kan de blivande fritidspedagogerna bidra till elevers språkutveckling.

Utifrån frågeställningen hur femininitet representeras i modebilder, eller mer specifikt modeteckningar eller modeillustrationer, undersöks och analyseras tre modebilder som representerar tre konstruerade kategorier:voyeurism-makt-sexualitet; estetik-makt-skönhet och feminina mellangrupper-obestämbara genus.Bilderna analyseras med diskursanalys som teoriram, kompositionsanalys och psykoanalytiskt inspirerad bildtolkning ugör metod. I tolkning och gestaltande arbete undersöks hur subjektet som betraktare formas av modebilder, beroende av genus i denna diskurs. Syftet är att utveckla en modell för hur jag som bildlärare kan arbeta med konst och mode, och hur jag utifrån modebilder, vilka barn och ungdomar kommer i kontakt med genom media, nätet, tv, reklam, tidningar och modeböcker, kan diskutera värderingar som berör femininitet, könsstereotyper, genus och normer.Uppsatsen tittar på hur bilderna är en disciplinering, hur mötet med modediskursen och modebilder konstituerar blicken, hur skönheten och skönhetsidealen speglar den tid som skapar dem. Modet har makt att styra ideal och påverka människors självbild. Modebilderna i kategori voyeurism-makt-sexualitet och estetik-makt-skönhet förekommer mer som regel än undantag för hur femininitet representeras.

Målet med detta examensarbete har varit att utveckla en mobilapplikation till Android som på ett användarvänligt sätt exponerar de webbtjänster som företaget TLab West AB?s säkerhetssystemSentrion tillhandahåller. Företaget har introducerat ett nytt kommunikationsprotokoll baserat på JSON till Sentrionsystemet vilket har testats och använts av vår applikation. Det främsta effektmålet företaget velat se är ett utökat stöd av funktionaliteten som systemets webbserver erbjuder, och detta med ett tydligt och lättmanövrerat användargränssnitt. Detta har åstadkommits genom att övergå ifrån det befintliga webbgränssnittet till en native Android applikation som utnyttjar det nya JSON kommunikationsprotokollet med ett snabbt och intuitivt menysystem.

Forskning visar att få personer har möjligheten att få välja att dö i sina egna hem. De viktigaste faktorerna som inverkar på möjligheten att få vårdas hemma är tillgång till anhöriga och personella resurser. Patienter och anhöriga måste kunna känna sig trygga i hemmet och att de resurser som behövs finns tillgängliga. De professionella vårdarna ska kunna lyssna och skapa en god relation med patienterna och de anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa möjligheten för patienten att kunna välja att vårdas hemma under sista tiden i livet.

 Uppsatsen syftar till att undersöka hur avståndstagandet från sexuell praktik ? det vill säga asexualitet ? problematiseras inom vardagliga kanaler, så som inom film och media. I det samtida samhället utgör den heterosexuellt aktiva parrelationen en norm utifrån vilken alla andra intima relationer jämförs, granskas och bedöms. Genom att analysera och dekonstruera denna sexualitetsdiskurs traditionellt tvingande praxis, lägger uppsatsen vidare fokus på att synliggöra den asexuella erfarenheten i relation till nämnd heteronorm. Uppsatsens material utgörs av tre filmer som på sina respektive sätt presenterar, och samtalar kring, sex, sexualitet och sexuell identitet.

I tidigare forskning har det talats om olika former av undervisning för att möjliggöra utvecklandet av elevers historiemedvetande. Men hur uppfattar eleverna själva vad som krävs av dem i historieämnet på gymnasiet? Syftet med denna uppsats är att utifrån ett elevperspektiv studera betyg och bedömningsprocessen inom historieämnet i relation till begreppet historiemedvetande. Uppsatsen bygger på en kvalitativ och fenomenografiskt inspirerad metod samt på konstruktivistiska tankar där elevers egna uppfattningar är av avgörande betydelse då kunskap förstås som något kvalitativt som ständigt skapas och konstrueras av varje individ i sitt sociala sammanhang. Öppna intervjuer med sex gymnasieelever har genomförts och dessa utgör uppsatsens material.

Abstrakt Miljön som Verktyg ?En Designpedagogisk Undersökning Om Dyslexi och Studiero The Environment As A Tool ?A Design Pedagogical Study On Dyslexia And Study Environment Det här är en designpedagogisk undersökning som är gjord i avsikten att finna ut om det finns någon gemensam nämnare för dyslektiker gällande miljö och studiero. Miljön i detta avseende berör det fysiska rum där studier utförs. Var väljer en dyslektiker att studera och varför? Hur viktig är miljön som verktyg för en dyslektiker? Jag tänker att det som är bra för en dyslektiker troligtvis också är bra för en icke dyslektiker.

Syftet med min studie är att undersöka om det finns ett samband mellan högläsning, boksamtal och den individuella skrivutvecklingen. Det grundar sig i min tro att den skönlitteratur eleverna läser påverkar hur de uttrycker sig i skrift. För att ta reda på om det finns något sådant samband valde jag göra en kvalitativ undersökning utifrån experimentell design. Undersökningen genomfördes på en mindre grupp elever i år 3 vid fyra tillfällen under vårterminen 2007. Vid varje tillfälle läste jag högt ur av mig vald bok.

Syftet med denna studie var att belysa barns upplevelser och tankar om lek på förskolan och tolka hur dessa kan förstås utifrån teorier om makt och styrning. Utifrån mitt syfte formulerade jag tre frågeställningar: Vad lägger barn i begreppet lek? Vilket inflytande upplever sig barnen ha över sin lek? Hur ser barn på pedagogers deltagande i leken? För att uppnå syftet och svara på mina frågeställningar använde jag mig av kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer med totalt tolv 4-5- åriga barn på en förskola med Reggio Emilia- inspirerad pedagogik. Jag analyserade och tolkade barnens utsagor utifrån en fenomenologisk-hermeneutisk ansats, för att sedan teoretiskt belysa dessa tolkningar utifrån Foucaults maktperspektiv. Resultatet visade att barns lek framför allt styrs och regleras genom inrutning av tid och rum och genom reglering av vad och hur barnen leker.

Tage Aurell (1895-1976) var en originell författare som fick ett senkommet erkännande på 1940-talet. Kortromaner han gav ut på 1930-talet gick inte hem vare sig hos kritiker eller läsare. Varför?Min uppsats syftar till attklarlägga vad det var som gjorde Aurell så egenartad. Det sker genom en noggrann läsning och undersökningav hansroman Martina från 1937.

Bakgrund:Många länder möter en demografisk förändring där antalet äldre människor ökar. Parallellt med denna utveckling ökar behov av hemsjukvård där antal äldre människor som vill vårdas i sina egna hem ökar. Vård i hemmet beskrivs ofta som det bästa alternativet för många äldre människor. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor har både positiva och negativa erfarenheter av det dagliga arbetet hemmet.Syfte:Syfte med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda i hemmet.Metod:Intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvård. Analys genomfördes med innehållsanalysmetod inspirerad av Graneheim and Lundman (2004).Resultat:I resultatet framkom att de sjuksköterskor som deltog i studien beskrev att de strävar efter att göra sitt yttersta för patienter trots att de ibland kan bli hindrade.

Syftet med detta examensarbete är att belysa vad specialpedagoger arbetar med i särskolan ur såväl rektors och specialpedagogers perspektiv. Syftet är också att belysa hur de nya kraven om behörighet påverkar pedagogerna i en kommun i södra Sverige där det erbjuds särskola från skolår ett till och med gymnasienivå. Jag valde att göra en totalundersökning i en kommun som erbjuder särskola från skolår ett till och med gymnasium. Metoden jag valde för att insamla min empiri var både genom enkätundersökning och genom halvstrukturerade intervjuer. En enkät delades ut till samtliga pedagoger verksamma i särskolan från skolår ett till och med gymnasium. Därtill kompetterades empirin med intervjuer med de rektorer som har särskola i sin verksamhet.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Att drabbas av obotlig sjukdom med dödlig prognos kan innebära en tvär förändring i livet. Tidigare forskning visar att patienter har behov av stöd och information kring sitt tillstånd. Känslor som sorg, rädsla, ovisshet, ilska, hopp och förtvivlan kan uppstå. Att bemöta döende patienters känslor och tankar ställer krav på skicklighet och kunskap hos sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att belysa döende patienters känslor inför döden, samt hur de hanterar dessa känslor.Metod: En induktiv kvalitativ studie inspirerad av ett hermeneutiskt synsätt, där självbiografier har analyserats enligt Graneheim och Lundmans (2004) manifesta innehållsanalys.Resultat: Resultatet redovisades under två kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorin känslor inför döden med underkategorierna rädsla, sorg, tacksamhet, ilska, utsatthet, skuld och skam, samt kategorin hantering av känslor med underkategorierna: acceptans, reflektion, tröst, stöd och hopp.Slutsatser: I studien framkom känslor och känslohantering som beskrevs av informanterna, dessa kunde dock skilja sig markant mellan individerna.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur lärare resonerar kring vad som påverkar elevers och lärares motivation och om det finns några likheter mellan det som lärarna uttrycker betydelsefullt på elevnivå och lärarnivå. Arbetet försöker också söka svar på vad lärarna uttrycker att skolledare har för betydelse i sammanhanget och i så fall på vilka sätt ledaren har betydelse.Teori: Arbetet handlar om forskning med anknytning till begreppen motivation, lärande, ledarskap och skolutveckling. Olika ledarskapsteorier lyfts fram med fokus på kollegialt lärande och distribuerat ledarskap. Uppsatsen skriven ur ett school-improvement perspektiv. Metod: Studien är en ett kvalitativt arbete och bygger på fem halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt 20 lärare på olika enheter.