Den här studien handlar om vilken påverkan omställningen från versaler till gemener har på den tidiga inlärningen av bokstäver i skrift och läsning. Studien handlar även om det pedagogiska material som affärer som tillexempel lågprisvaruhus och bokhandeln säljer och vilken effekt ett material som lekmän utformat har på ett barns inlärning av skrift och läsning. Studien berättar även om vilket pedagogiskt material som förskolan och skolan använder sig av och det materialets påverkan på inlärningen av bokstäver. Den metod som använts är att jag lett gruppdiskussioner där vi arbetat med semistrukturerade frågor för att på det sättet komma djupare in i ämnet. Frågeställningen har varit hur dagens aktiva pedagoger resonerar om versaler (stora bokstäver) och gemener (små bokstäver), dessutom behandlas hur pedagogerna resonerar om elever som blandar versaler och gemener i en mening eller ett ord.

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar med att främja barns språkutveckling i förskolan utifrån barns olika förutsättningar.  Fokus i studien är att se likheter och skillnader mellan en förskola som arbetar med en specifik metod (Öjaby- metoden) och en förskola som arbetar ?traditionellt? med språkutveckling utan någon specifik metod. Jag tar också upp de olikheter som kan finnas i barns språk och vikten av att barn får sitt språk stimulerat på en rad olika sätt. Både i hemmet och i förskolan.För att undersöka detta har jag använt mig av en kvalitativ ansats där jag intervjuade fyra förskollärare. Två förskollärare på en traditionell förskola och två på en förskola som arbetar med förhållningssättet tidig läs- och skrift.I resultatet framkom det att förskollärarna är väl medvetna om språket och det är verkligen något som de arbetar med på många olika och kreativa sätt.

Arbetet handlar om barns tidiga möte med skriftspråket i förskolan, ur ett sociokulturellt perspektiv. Den aspekt som belyses är funktionell användning av skrift i förskolebarns rollek inomhus. För detta har det skriftspråkliga innehållet i barns lek, lekmiljöer och material för skriftspråksanvändning samt pedagogers roll i leken behandlats. Syftet är att undersöka om aspekten av att erfara läs- och skrivsituationer är ett lärandeområde som ges pedagogiskt utrymme i förskolans rollek. För detta syfte har en kvalitativ undersökningsmetod valts där sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med pedagoger på sex olika förskolor.

Syftet med vår studie är att undersöka förskolegårdens betydelse på en Reggio Emilia inspirerad förskola. Vi vill undersöka pedagogernas syn på förskolegården som lärmiljö och observera hur barnen använder förskolegården under lek och lärande. Vi vill även undersöka hur förskolegården fungerar som den tredje pedagogen enligt ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt. Vi har i en kvalitativ studie intervjuat tre pedagoger på en Reggio Emilia inspirerad förskola för att ta reda på deras tankar och vi har observerat barns lek på förskolegården. Vi har använt en tolkande ansats för synliggöra pedagogernas perspektiv på barnens lärandemöjligheter på förskolegården.

Syftet med denna studie är att vidga förståelse för hur yrkesverksamma vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola använder sig av ett reflekterande arbetssätt. Reflektion framhålls som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus för tänkande gentemot lärande. Den pedagogiska dokumentationen benämns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och granska den pedagogiska verksamheten i riktning mot barns utveckling och lärande. Denna etnografiska studie genomfördes vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola i Sverige. Deltagande observationer, informella intervjuer och formell intervju ingår i det kvalitativa arbetet.

SammanfattningLångvarig smärta orsakar stort lidande för individen och belastar samhället ekonomiskt. Syftet med denna uppsats var att undersöka om en exponering in vivo-behandling inspirerad av Dialektisk beteendeterapi (DBT) för människor med långvarig ländryggssmärta var görbar samt om behandlingen gav effekt på smärtrelaterad problematik. Designen var en single case experimental design vilket är en beprövad design för att testa nya terapimetoder. Studien bestod av sex deltagare, alla med hög grad av smärtrelaterade katastroftankar, något som litteraturen visat predicera sämre behandlingsutfall. Behandlingen var DBT-inspirerad och indelad i tre faser; en första valideringsfas, en andra färdighetsfas och en tredje exponeringsfas.

Uppsatsens ämne är ?Tempusanvändning i skrift ? en jämförelsestudie av första- och andraspråkselever?. Informanterna är sammanlagt 14 elever, varav fyra elever är födda i Sverige samt har minst en svensk förälder; fyra elever är födda i Sverige men vars föräldrar är födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i år 1-5 och två elever kom i år 6-9. Syftet är att undersöka tempusanvändning i skrift bland första- och andraspråkselever på nationella provet i svenska i år 9. Särskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

En undersökning rörande narrativ förmedlade genom användandet av icke-diegetiska ljud som inte är talad skrift, språk eller musik. .

Uppsatsens ämne är ?Tempusanvändning i skrift ? en jämförelsestudie av första- och andraspråkselever?. Informanterna är sammanlagt 14 elever, varav fyra elever är födda i Sverige samt har minst en svensk förälder; fyra elever är födda i Sverige men vars föräldrar är födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i år 1-5 och två elever kom i år 6-9. Syftet är att undersöka tempusanvändning i skrift bland första- och andraspråkselever på nationella provet i svenska i år 9. Särskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

I den här uppsatsen presenteras en undersökning om bruket av även fast som bisatsinledare iskrift. Syftet med undersökningen är att ta reda på om bruket av bisatsinledaren även fast harbörjat sprida sig från informella texter till mer formella texter. Syftet är också att undersökahållbarheten i ett antagande som förts fram av språkvårdare att fast i även fast uttrycker någotsäkert och verkligt i förhållande till om i även om som uttrycker något osäkert och osannolikt.Metoden består av sökningar i olika databaserade textkorpusar, lucktest till elever i årskurs 9och enkäter till eleverna och deras svensklärare om attityder till även fast i skrift.Resultatet av korpussökningarna visar att även fast verkar ha ökat över tid i vissaskriftsammanhang som i elevers skoltexter och i bloggtexter. Resultatet från elevernaslucktest kan dock varken sägas stödja eller förkasta antagandet att även fast uttrycker någotsäkert och verkligt och även om något osäkert och osannolikt. Däremot visar elevernasattityder till även fast i skrift de problem som den officiella språkvården måste ta ställning tillvid språkförändringar.

Med utgångspunkt i ett ökat personlighetsfokus i rekryteringssammanhang syftar denna studie till att synliggöra antaganden kring rekrytering och den ideala medarbetaren i tal och skrift. Fältet har avgränsats till apoteksbranschen och specifikt farmaceutyrket då det genomgått stora förändringar till följd av avregleringen. Dessutom är det intressant att undersöka personlighetens roll i ett yrke som ställer höga krav på formell kompetens. Fokus ligger på att undersöka hur idealfarmaceuten konstrueras i platsannonser samt hur rekryterare talar om personliga egenskapers betydelse i apoteksbranschen. Med socialkonstruktionismen och diskursanalys som referensramar genomfördes en kvalitativ undersökning av platsannonser och intervjuer med rekryterare.

I den här uppsatsen presenteras en undersökning om bruket av även fast som bisatsinledare iskrift. Syftet med undersökningen är att ta reda på om bruket av bisatsinledaren även fast harbörjat sprida sig från informella texter till mer formella texter. Syftet är också att undersökahållbarheten i ett antagande som förts fram av språkvårdare att fast i även fast uttrycker någotsäkert och verkligt i förhållande till om i även om som uttrycker något osäkert och osannolikt.Metoden består av sökningar i olika databaserade textkorpusar, lucktest till elever i årskurs 9och enkäter till eleverna och deras svensklärare om attityder till även fast i skrift.Resultatet av korpussökningarna visar att även fast verkar ha ökat över tid i vissaskriftsammanhang som i elevers skoltexter och i bloggtexter. Resultatet från elevernaslucktest kan dock varken sägas stödja eller förkasta antagandet att även fast uttrycker någotsäkert och verkligt och även om något osäkert och osannolikt. Däremot visar elevernasattityder till även fast i skrift de problem som den officiella språkvården måste ta ställning tillvid språkförändringar.

I den här uppsatsen presenteras en undersökning om bruket av även fast som bisatsinledare iskrift. Syftet med undersökningen är att ta reda på om bruket av bisatsinledaren även fast harbörjat sprida sig från informella texter till mer formella texter. Syftet är också att undersökahållbarheten i ett antagande som förts fram av språkvårdare att fast i även fast uttrycker någotsäkert och verkligt i förhållande till om i även om som uttrycker något osäkert och osannolikt.Metoden består av sökningar i olika databaserade textkorpusar, lucktest till elever i årskurs 9och enkäter till eleverna och deras svensklärare om attityder till även fast i skrift.Resultatet av korpussökningarna visar att även fast verkar ha ökat över tid i vissaskriftsammanhang som i elevers skoltexter och i bloggtexter. Resultatet från elevernaslucktest kan dock varken sägas stödja eller förkasta antagandet att även fast uttrycker någotsäkert och verkligt och även om något osäkert och osannolikt. Däremot visar elevernasattityder till även fast i skrift de problem som den officiella språkvården måste ta ställning tillvid språkförändringar.

Uppsatsen ger en överblick över runornas bakgrund och forskning kring runorna och dels att ge en beskrivning av rökstenen och dess historia samt olika forskares tolkningar av stenen. Uppsatsen avslutas med en analys och diskussion av rökstenens olika tolkares förklaring av stenens skrift.

Denna studie har utgått från ett sociosemiotiskt perspektiv, vilket innebär att kommunikationssätten ständigt utvecklas. Detta leder till att nya semiotiska resurser skapas och främjar kommunikationen. Syftet med denna studie är att analysera layout i olika läroböcker i matematikämnet som används i skolor idag. Syftet är även att analysera läroböckerna utifrån ett perspektiv som gynnar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).  Frågeställningarna som ställs är: ? Hur samspelar bilder och skrift i böckerna? ? Vilka funktioner fyller de olika bilderna och hur mycket utrymme tar de i böckerna? ? Hur ser layouten ut i förhållande till vad elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver? Analysmodellen som användes var baserad på olika frågor som ställdes till läroböckerna.