InnehÄll: Peer-to-peer Àr idag en teknik som i de flesta fall förknippas med fildelning.I detta arbete har vi försökt klargöra vilka andra möjligheter tekniken erbjuder för företag och i dessa möjligheter försökt hitta fördelar och nackdelar med tekniken. Klient-server Àr en vanlig teknik idag bland företag och i arbetet undersöks om peer-to-peer kan vara en möjlig konkurrent till denna teknik.Syftet med rapporten Àr att se om det finns intresse bland företagen att anvÀnda sig av de möjligheter som peer-to-peer tekniken erbjuder samt att undersöka hur den skulle kunna anvÀndas..

Det ha?r a?r ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta examensarbete har varit att underso?ka utvecklingsmo?jligheterna fo?r den rumsliga utformningen i X huvudentre?, med ma?let om att rumsligt sta?rka informationsla?nken mellan fo?retaget och beso?kare. Genom att skapa en fo?rsta?else fo?r hur rummets gestaltning samspelar med ma?nniskans upplevelse ges en sto?rre insikt i hur ett rum bo?r utformas fo?r ett besta?mt syfte, ba?de fo?r att kunna sto?dja en praktisk funktion och a?ven en visuell upplevelse.Syftet med de underso?kningar som utfo?rts i examensarbetet har varit att fa? en uppfattning kring beso?karnas upplevelse av den rumsliga utformningen i X huvudentre?.

Bakgrunden till vÄr studie Àr att naturvetenskap och teknik fÄtt större plats i förskolans lÀroplan samtidigt som studier visat pÄ att det finns brister i arbetet med dessa Àmnen pÄ skolor och förskolor. Syftet med studien var att fÄ syn pÄ likheter och skillnader i hur fyra förskollÀrare, frÄn en Àmnesinriktad och en traditionell förskola, ser pÄ naturvetenskap och teknik samt arbetssÀtt och Àmneskunskapens betydelse. Vi har gjort en kvalitativ studie och som metod valde vi att göra enskilda intervjuer som spelades in med ljudupptagning. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnts i analysen har fokus pÄ det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att de likheter som finns Àr att förskollÀrarna anser att grunden för barns lÀrande Àr ett utforskande och undersökande arbetsÀtt i samspel med barn och vuxna.

Use of computers and computer networks is nowadays a part of everyday life. You do not use them only at home when you sit at you computer, but you can use them all the time everywhere. This can involve everything from surf to any website when you are at home, to checking your email on your mobile when you are on your way to work. Most people do not think about how it really works when they try to access a web page by typing the address into their browser, but something that most people probably notice is how long it can sometimes take to access a web page.All items which are directly connected to the IP network have a unique IP address that is used to make it possible to communicate. The IP address is either a period separated sequence of digits representing 32 bits or a colon separated sequence of digits representing 128 bits, depending on whether the address is an IPv4 or IPv6 address.

Studiens syfte Àr att belysa teknikens mÄngfald samt att analysera hur man kan vÀcka barns intresse för teknik och hur man kan skapa inlÀrningstillfÀllen i förskolan. Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie. Forskning och teknikprojekt har studerats. Resultatet visar att framför allt förebilder, teknikmedvetenhet och undervisningsmetod har pÄverkan pÄ barns teknikintresse. Vidare behöver barn komma i kontakt med gammal, enkel och synlig teknik, vilket man kan utgÄ ifrÄn vid planering av förskoleverksamheten i teknik.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i hur lÀrare pÄ mellanstadiet arbetar med teknikÀmnet i skolan. Detta görs genom en enkÀt, vars frÄgor Àr upplagda efter tre frÄgestÀllningar: Vilka tankar har lÀrarna om teknik? Hur ser pedagogernas teknikundervisning ut? Vilket undervisningsmaterial anvÀnder lÀrarna sig av i teknikÀmnet? Totalt Àr det 65 lÀrare som arbetar eller har arbetat med teknik pÄ mellanstadiet som deltagit i studien. EnkÀten har visat pÄ att de flesta lÀrarna som deltagit tycker att teknikÀmnet Àr ett roligt, spÀnnande och intressant Àmne som dock Àr svÄr bedömt, tids- och materialkrÀvande. Undersökningen visar Àven att de flesta lÀrarna tycker det Àr bÀst att arbeta med teori och praktik varvat, dÄ bÄda delarna behövs för att eleverna skall förstÄ teknikens innebörd i samhÀllet.

I detta examensarbete har vi granskat Skellefte-Tekniken, som Àr en arbetsmetod inom NO-Teknik (Äk1-6). Konceptet bygger pÄ elevaktiva praktiska uppgifter inom NO-Teknik, frÀmst inom kemi, fysik och teknik. Syftet med detta examensarbete, var att undersöka om Skellefte-Tekniken som arbetsmodell, sett ur ett genusperspektiv, bidrar till att vÀcka elevernas intresse för naturvetenskapliga studier. Syftet var Àven att ta reda pÄ om skillnader i förstÄelse förelÄg mellan elever som arbetar enligt modellen och sÄdana som inte gör det. Undersökningen genomfördes i tvÄ klasser som arbetar med Skellefte-Teknik och tvÄ klasser som arbetar pÄ annat sÀtt, samtliga i Ärskurs 6.

VÄr undersökning handlar om naturvetenskap och teknik i förskolan. Bakgrunden till vÄr granskning Àr, förutom ett hos oss nyvÀckt intresse, att vi har mÀrkt att barn inte vet vad begreppen stÄr för. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan definierar begreppen och arbetar med dem tillsammans med barnen. Hur de hittar inspiration och vilken kunskap de anser sig ha. Vi stÀller oss frÄgan vad de gör som gynnar barns lÀrande i naturvetenskap och teknik i förskolan.

Sammanfattning  Denna studie syftar till att studera yrkesverksamma förskollÀrares uppfattningar av teknik i förskolan och deras beskrivningar av hur de synliggör teknik i förskolans verksamhet. För att skapa en grundförstÄelse av vad teknik innebÀr inom förskolans verksamhet och hur det kan gestaltas, bör en medvetenhet hos pedagogerna finnas för att synliggöra tekniken i vardagen. TeknikomrÄdet lyftes fram i förskolans reviderade lÀroplan Lpfö98/10, men hur man arbetar med att synliggöra tekniken i vardagen Àr upp till pedagogen att tolka. Studiens empiri utgör en pedagogisk analys av lÀroplanstexten Lpfö98/10 samt halvstrukturerade intervjuer med sex förskollÀrare. Detta har tolkats med hjÀlp av ett teoretiskt ramverk i form av ett raster av olika teknikaspekter/emfaser som vi finner i tidigare forskning vilket har fördjupats till ÀndamÄlet med denna studie.

The study concerns the history and development of hospitallibraries in Sweden in the beginning of the 1900 century.Focus is on the 1930 decade, the time of major expansionof the area. The study is based on study of literature, mainlyfrom articles but also from a few booklets from the time.The purpose of the study is to find out how the librarieswere described in the literature of the time and which goalsand tasks they had. It is also to make it possible to increaseunderstanding of the history of hospital libraries, using it asan inspirational source for development of todayÂŽs businessin a time of major change. The result of the study showsthat those goals and ideas are still valid and serve well as aninspirational basis for development of todayÂŽs hospitallibraries..

Denna studie handlar om hur nĂ„gra svenska och en norsk förskollĂ€rare förhĂ„ller sig till och arbetar med naturvetenskap och teknik i förskolan. FrĂ„gor som undersöks Ă€r; vilket förhĂ„llningssĂ€tt har de intervjuade förskollĂ€rarna sjĂ€lva till naturvetenskap och teknik, hur Ă€r de intervjuade förskollĂ€rarnas instĂ€llning till naturvetenskap och teknik i förskolan och hur arbetar man med detta i det dagliga arbete samt hur uttrycker sig de intervjuade förskollĂ€rarna om de lĂ€roplansmĂ„l som finns kring naturvetenskap och teknik. Studien har genomförts genom kvalitativ metod dĂ€r tre förskollĂ€rare i Sverige och en förskollĂ€rare i Norge har i berĂ€ttelseform besvarat ett antal intervjufrĂ„gor. Resultatet som framkom av studien Ă€r att förskollĂ€rare kan ha mycket olika förhĂ„llningssĂ€tt till naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan. Ämnena ses ocksĂ„ som omrĂ„den som inte faller sig lika naturligt som andra omrĂ„den som inbegrips i förskolans lĂ€roplan, och problematiken kring naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan diskuteras.

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Detta arbete Àr en granskning av fyra lÀromedel i teknik för grundskolans senare del. De lÀromedel vi granskade var tvÄ alldeles nya, Bonniers Teknik och NT-handboken och tvÄ etablerade, Puls Teknik som utkom efter Lpo 94 och NO-kombi som utkom innan Lpo 94. För att kunna genomföra en granskning, var vi tvungna att göra en litteraturstudie, för att finna kriterier och bedömningsgrunder till fyra förvalda granskningsomrÄden. De var styrdokumenten Lpo 94 och kursplanen i teknik samt genus och layout. Vi skickade Àven en öppen enkÀt till fyra lÀromedelsförfattare och en strukturerad enkÀt till 104 skolors tekniklÀrare för att undersöka vad de anser vara viktigt med lÀromedel.

This paper discusses how ten blogs written by librarians talk about using games in the library. What do they talk about and what are their arguments for using games as a learning tool, and what does this say about their views on the library?s role in society?It is examined by using argumentation analysis together with a model for identifying different roles within the library on the blog themselves. By identifying the most important arguments used and placing them within the model, the paper aims to see how the bloggers view the library as a whole and as a part of society.It showed that the reasoning among the librarians varies, but most emphasis was on seeing the library as a meeting space together as an inspirational space, and the use of games can greatly help with that. Especially when viewing the library as a meeting space with room for everyone regardless of their interests..

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla en lÀrarahandledning som stöd i teknik riktat till pedagoger i förskolan. Den skullle ge barnen en möjlighet till att skapa ett intresse för teknik. LÀrarhandledningen riktar sig till pedagoger som arbetar med barn i Äldrarna 3-6 och innehÄller frÄgor om tekniken i vardagen som kan stÀllas av tvÄ mjukbjörnar, Nelli och Nalle. UtifrÄn dessa frÄgor sÄ framstÀlldes konkreta bygg- och konstruktionsuppdrag till varje enskild frÄga. I handledningen sÄ beskrivs det pÄ vilket sÀtt pedagogerna kan arbeta med frÄgorna.