Detta arbete syftade till att ta fram en fördjupad Insatsplan för verkstaden på nivå 1000 i Malmbergets gruva. Den fördjupade Insatsplanen skulle bestå av en riskinventering över verkstaden, en riskanalys för insatser vid brand, rekommenderade åtgärder vid brand samt diskussion om vilka osäkerheter som kan förkomma vid en insats. Målet med rapporten var att underlätta insatspersonalens arbete och göra dem medvetna om riskerna vid en insats. I lagen om skydd mot olyckor återfinns i första kapitlet tredje paragrafen att: ?räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt?.

Denna rapport gjordes på uppdrag av Räddningstjänsten Östra Skaraborg då de kände ett behov av att ha Insatsplaner för olyckor vid transport av farligt gods. Rapporten innebär ett första skede i hur framtagning av Insatsplaner ska gå till och hur de ska se ut. Behovet av Insatsplaner kommer främst från att de ska verka istället för den erfarenhet som är så svår att få för stora olyckor med farligt gods. Insatsplanen ska vara ett stöd i beslutsfattandet och påminna om viktiga åtgärder. Det finns ingen speciell mall för hur en Insatsplan ska se ut, därför har inspiration hämtats från andra räddningstjänster och dokument med hur dess uppbyggnad kan se ut.För att bedöma vilka ämnen som Insatsplanerna skulle innehålla och var olycksscenariona skulle utspela sig så gjordes en inventering av det farliga godsflödet i och genom regionen och därefter en sannolikhets- och konsekvensbedömning av detta.

Syftet med denna studie har varit att utvärdera och jämföra vårdplaneringsarbetet och de stödinsatser som har gjorts utifrån de målstyrda Insatsplanerna på två trapphusboenden inom Eskilstuna kommun. Underlaget till studien har baserats på innehållet i skriftliga vårdplaner tillsammans med data från 14 stycken intervjuer med vårdpersonalen. Behovsområdena i Camberwells behovsskattningsskala (CAN; Camberwells Assessment of Need) har används som gemensamma kriterier att jämföra intervjuerna och de två trapphusboendenas vårdplaner mot. Studien visar att personalen på det ena trapphusboendet täcker av fler behovsområden enligt CAN i de skriftliga vårdplanerna, lyckas förmedla sin syn på brukarnas behov i dem samt använder sig av evidensbaserade metoder i vårdarbetet i större utsträckning jämfört med personalen på det andra boendet. Även synpunkter och tillvägagångssätt skiljer sig åt mellan de två personalgrupperna med avseende på hur de går tillväga vid upprättandet av en skriftlig vårdplan, hur de tolkar begreppet brukardelaktighet samt vilket stöd personalen anser sig få i arbetet.

Katrineholms Logistikcentrum är en godsterminal som invigdes i januari 2010 och som idag befinner sig i tillväxtstadiet. Företaget har visioner att expandera till att bli en av de ledande terminalerna för effektiv lagring och hantering av gods med järnvägspendlar. Verksamhetens lokalisering nära bostadsområden och ett skolområde gör att företagets riskhantering är av största vikt för samhällets säkerhet. På uppdrag av Västra Sörmlands Räddningstjänst ska denna rapport beskriva vilka konsekvenser verksamhetens farliga godsflöden kan ha på det närliggande samhället samt klargöra juridiskt hur verksamheten och tillsynsmyndigheterna är tvungna att förhålla sig till rättssystemet. Då verksamheten nyligen startats och flera utbyggnadsetapper återstår har endast begränsade mängder farligt gods deklarerats i terminalen.

Vid Akzo Nobel Sundsvall finns en kabelkulvert där en mängd kablar leds. Det sker ingen tillsyn av kulverten och någon konsekvensanalys av brand finns ej. Elektricitet matas genom kulverten till bland annat AGA-gas. Gjorda genomföringar ifrån kulverten till andra utrymmen finns ej dokumenterad och risken för spridning av brand och brandgaser till andra utrymmen finns. Syftet med rapporten är att göra en konsekvensanalys av en brand i kulverten samt utföra beräkningar på olika brandscenarion i kulverten.