Enligt tillgÀnglig statistik besöker mÀn bibliotek i lÀgre grad Àn kvinnor, de lÄnar och lÀser fÀrre böcker Àn kvinnor och köper fÀrre böcker Àn kvinnor. Syftet med detta examensarbete Àr att belysa varför mÀn inte nyttjar bibliotek i samma utstrÀckning som kvinnor med hjÀlp av psykologiska förklaringsmodeller och utifrÄn resultatet ge underlag för ÄtgÀrder för att öka mÀns besök och nyttjande av bibliotek. Om inte bakomliggande orsaker till varför mÀn inte nyttjar kommunens bibliotek klarlÀggs, finns risk för att mÀns fortbildning och samhÀllsengagemang avtar med den pÄföljden att demokratiprocessen och jÀmstÀlldhetsstrÀvandena fÄr stÄ tillbaka. Examensarbetet har gjorts i form av en litteraturstudie med begrÀnsningen att inget empiriskt underlag fanns att tillgÄ för att undersöka problemomrÄdet. Arbetets bidrag ligger i att belysa hur könsidentiteten, dvs.

Detta Ă€r en kvalitativ studie som bygger pĂ„ tvĂ„ veckors fĂ€ltbesök pĂ„ organisationen Ankur i New Delhi, Indien. Resultatet bygger pĂ„ sex semistrukturerade individuella intervjuer, varav fem av dessa hölls med unga kvinnor frĂ„n verksamheten och en med Ankurs verksamhetsansvariga. Även tvĂ„ fokusgruppintervjuer hölls med kvinnor frĂ„n verksamheten samt deltagande observationer. Syftet med denna studie Ă€r att utifrĂ„n ett empowermentteoretiskt perspektiv undersöka hur Ankurs verksamhet verkar för att bemĂ€ktiga unga kvinnor samt vilka eventuella effekter bemĂ€ktigandet av dessa enskilda unga kvinnor kan tĂ€nkas fĂ„ i den större kontext i vilken de lever. Studien har visat pĂ„ att grunden i Ankurs verksamhet Ă€r kreativa uttryck och artikulation som har sin utgĂ„ngspunkt i reflektion, enskilt och tillsammans med andra.

VÄr studie syftar till att fÄ insikt i hur det kan vara att som kvinna bryta frÄn den obligatoriska heterosexualiteten i en specifik kontext i Indien, nÀmligen Mumbai. Vi har under vÄr fÀltstudie i Mumbai intervjuat 9 personer. Dessa informanter definierar sig alla som nÄgot annat Àn heterosexuella, och alla utan en informant Àr kvinnor och urvalet bestÄr av olika Älder, bakgrund, religion, klass osv. UtifrÄn ett intersektionellt samt poststrukturalistiskt perspektiv gör vi en ansats att problematisera de maktförhÄllanden som kvinnorna möter i sin vardag. Den heterosexuella matrisen syftar till att beskriva hur heterosexualiteten upprÀtthÄlls och ses som ?den normala sexualiteten?.

HjÀrtinfarkt Àr idag den vanligaste dödsorsaken bland sÄvÀl kvinnor som mÀn i Sverige. Upplevelsen av tiden för ÄterhÀmtning efter hjÀrtinfarkt skiljer sig Ät mellan mÀn och kvinnor. Trots detta faktum har den bedrivna forskningen mestadels kretsat kring hjÀrtsjukdomar som drabbat mÀn. VÄrt syfte med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av hjÀrtinfarkt med fokus pÄ tiden efter sjukhusvistelsen. Studien Àr baserad pÄ nio vetenskapliga artiklar som analyserats enligt kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.

Det perfekta kroppsidealet gör sig ofta pÄmind i samhÀlls- och mediadebatten. Dagens vÀsterlÀndska kroppsideal domineras av en smal och fettfri kvinnokropp. Under tonÄren Àr fokuseringen pÄ kroppen mer pÄtaglig Àn under nÄgon annan del i livet. StrÀvan efter det slanka idealet Àr svÄrt att uppnÄ och kan medföra att individen inte förmÄr att acceptera sin kropp. Syftet med denna studie var att fÄ en bild av och jÀmföra kroppsuppfattningen hos unga kvinnor som gÄr pÄ gymnasiet i LuleÄ respektive Jokkmokk.

Syftet med denna uppsats var att utifrÄn genus- och brottsofferteorier beskriva och analysera hur frÀmst kvinnor som brottsoffer presenterades i pressen. För att genomföra detta analyserades nyheter under en vecka i Dagens Nyheter och tvÄ veckor i Metro hösten 2007. Först gjordes en kvantitativ innehÄllsanalys med hjÀlp av kodschema. Frekvenser av kön pÄ brottsoffer samt brottstyp rÀknades. Sedan gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys med utgÄngspunkt i genus- och brottsofferteorier.

Bakgrund: Var femte kvinna kommer nÄgon gÄng under sitt liv bli utsatt för vÄldtÀkt eller vÄldtÀktsförsök. Utvecklandet av psykisk ohÀlsa Àr vanligt förekommande samband med sexuella övergrepp och kan yttra sig pÄ mÄnga olika sÀtt. Hur dessa kvinnor blir bemötta i sjukvÄrden kan fÄ avgörande betydelse för hur de kan bearbeta och hantera sina upplevelser efter det sexuella övergreppet. Syfte: Att belysa kvinnors psykiska ohÀlsa efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Systematisk litteraturstudie med fem inkluderade vetenskapliga studier.

Bakgrund: Under 2007 dog 135 av 100 000 kvinnor i akut hjÀrtinfarkt. Andelen av de som dör inom 28 dagar efter sjukhusvÄrd har halverats jÀmfört med 1980-talet. Levnadsvanorna stÄr för 90 % av orsakerna till hjÀrtinfarkt. MÀns och kvinnors hjÀrtinfarkt skiljer sig Ät, dÄ kvinnor ofta drabbas av en tyst hjÀrtinfarkt. Det Àr den snabba behandlingen som gör att kvinnorna överlever.

Bröstcancer Àr idag en vanlig sjukdom bland kvinnor och cytostatikabehandlingen Àr den behandling mÄnga upplever som pÄfrestande. Syftet med studien Àr att beskriva kvinnor med bröstcancers upplevelse och livskvalité under och efter behandling med cytostatika. I studien har dessa kvinnors livskvalité, vÀlbefinnande, lidande och livsvÀrld belysts i samband med cytostatikabehandling. En kvalitativ litteraturstudie inspirerad av Graneheim och Lundman gjordes utifrÄn sju vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom det att kvinnor upplevde sin sjukdom och behandlingen individuellt, men att nÄgot sorts lidande alltid fanns.

VÄld mot kvinnor Àr ett stort folkhÀlsoproblem vÀrlden över och vÄld i samband med graviditet innebÀr risker för bÄde mor och barn. Studier har visat att vÄld i samband med graviditet Àr vanligare Àn graviditetskomplikationer som graviditetsdiabetes och preeklampsi. Barnmorskan inom MödrahÀlsovÄrden har som uppgift att frÄga den gravida kvinnan om erfarenhet av vÄldsutsatthet. MÄnga barnmorskor har uttryckt behov av ökad kunskap kring vÄld mot kvinnor i samband med graviditet. Det har inte stÄtt helt klart om graviditet innebÀr ökad risk för debut av vÄld eller ökat vÄld.

De allra Àldsta i samhÀllet Àr mÀnniskor med lÄng livserfarenhet och med nÀstan ett helt liv bakom sig. Hur resten av deras liv kommer att gestalta sig beror mycket pÄ dem sjÀlva, deras anhöriga och pÄ samhÀllets insatser. Det Àr av största vikt att samhÀllet ger de insatser som gör att de allra Àldsta kÀnner sig ansvariga, sjÀlvstÀndiga och trygga.Syftet Àr att ta reda pÄ vad de allra Àldsta sjÀlva uppfattar Àr betydelsefullt för dem, nÀr det gÀller att bo kvar i sitt eget hem. Tio personer deltog i en kvalitativ intervjustudie.De allra flesta i vÄr studie vill fortsÀtta bo kvar i sitt hem och de kÀnner sig trygga, fria och tillfreds dÀr. De beskriver pÄ olika sÀtt hur de tar ansvar för sina liv och att de gör det de kan sjÀlva, med hjÀlp av teknik och hjÀlpmedel.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och mastektomi anvÀnds som en behandlingsform för denna diagnos. Mastektomi innebÀr att ett eller bÄda brösten helt avlÀgsnas frÄn kroppen. Tidigare forskning visade att mastektomi kan vara en pÄfrestning sÄvÀl fysiskt som psykiskt exempelvis genom förÀndrad kroppsbild. Begreppet kvinnlighet Àr komplext och kan upplevas olika frÄn kvinna till kvinna.Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor upplevde sin kvinnlighet efter att ha genomgÄtt mastektomi.Metod: Litteraturstudie som baserades pÄ tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklar söktes ur databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo och data analyserades utifrÄn en manifest kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Fyra kategorier framkom ur analysen; Brösten har betydelse för upplevelsen av kvinnligheten, Kvinnlighet trots förlusten, Kvinnlighet i relation till hÀlsa och livet, Upplevelsen av kvinnlighet pÄverkas av omgivningen.Slutsats(er): Hur kvinnorna upplevde sin kvinnlighet efter mastektomi var individuellt beroende pÄ kvinnans livsvÀrld och tidigare erfarenheter.

Historien visar att en avsaknad av en ledande idé kan fÄ förödande konsekvenser. Det Àr svÄrt att jÀmföra dagens Sverige med de krigförande nationerna under andra vÀrldskriget, samt de förödande effekterna som en avsaknad av en strategi medförde rÀknat i förstörelse, död och lidande. Detta vÀcker frÄgan om Sverige har en utvecklad strategi för sitt internationella engagemang i allmÀnhet, och vid internationella insatser dÀr det militÀra maktmedlet anvÀnds i synnerhet. För Försvarsmakten kan det finnas ett mervÀrde med en övergripande strategi, en sÄ kallad fullstÀndig strategi. Denna strategi skapas av regering och riksdag, och syftar till att koordinera statens resurser inom flera politikomrÄden med mÄlsÀttningen att nÄ ett bÀttre samordnat resultat.

Det finns de som sÀger att vissa kvinnor Àr sÄ provocerande att de fÄr skylla sig sjÀlva nÀr de blir misshandlade. Kvinnan fÄr skulden för det hon inte gjort. Kvinnor rannsakas i minsta detalj för att verkligen utesluta att de sjÀlva inte förtjÀnat en smÀll eller att bli vÄldtagna. Hur mÄnga skulle reagera och handla om en kvinnomisshandel bevittnas, om det Àr grannen som misshandlas? Vi har valt att fördjupa oss i Àmnet dÄ Àmnet, pÄ alla nivÄer, pÄverkar oss mÀnniskor men som samtidigt Àr sÄ svÄrt att ta i.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka och beskriva vad lÀrare anser Àr specialpedagogiska insatser och hur de skulle önska att dessa var utformade i skolan. Jag tar reda pÄ vilka elever lÀrarna anser vara i behov av sÀrskilt stöd och vad det Àr för stöd som sÀtts in. Dessutom synliggörs vad lÀrare menar att de behöver fÄ stöd och hjÀlp, för att lyckas ge alla elever det de behöver, men specifikt för elever i behov av sÀrskilt stöd. Teori: Studien har inspirerats av ett fenomenologiskt perspektiv dÀr man studerar mÀnniskans upplevelse av ett fenomen, vilket i denna studie innebÀr lÀrarens upplevelser av specialpedagogiska insatser. Metod: Studiens datainsamling har skett genom halvstrukturerade intervjuer av sex ansvariga klasslÀrare i Äk 1-5 som Àr verksamma pÄ tre skolor.